BRANDSKYDD

Många antikvariskt sakkunniga drar nog efter andan när projektets brandkonsult tar till orda angående behov av branddörrar och utrymningsskyltning. Antikvariska krav på byggnader ställs ibland mot krav på brandskydd och personsäkerhet. I denna artikel uppmärksammas några av de krockar som kan uppstå, och beskrivs exempel på lösningar som finns för att få ett bra brandskydd […]

Sedan förra brandnumret av Bygg & teknik har en rad forskningsprojekt färdigställts inom brandskyddsområdet, som finansierats via Brandforsk (se faktaruta). Här presenteras ett urval som berör både människor, teknik och samspelet mellan dem. Årets bubblare är ett kemiprojekt om miljövänliga flamskyddsmedel för trä och bomullstyger. Innovativa elsystem är ett nytt område som berör många, medan […]

Anlagda skolbränder har varit ett problem i Sverige under flera decennier, och tyvärr har det åter blivit tydligt under våren 2020 då flera omfattande skolbränder inträffat. En skolbrand innebär ofta stora kostnader för samhället både ekonomiskt och emotionellt. Antalet bränder varierar dock över tid. I slutet av 00-talet såg vi en kraftig ökning av skolbränder […]

Artikelförfattare: Filippa Wieselgren och Michael Strömgren, Briab Det är ingen hemlighet att byggbranschen lämnar mycket att önska när det kommer till innovation, förnyelse och effektivisering. Digitaliseringen rör sig långsamt och på många sätt arbetar vi som vi alltid har gjort. Efter Grenfellbranden satsar Storbritannien på att kravställa digital nyckeldata för brandskydd, data som är grundläggande […]

– En beteendestudie i Virtual Reality Runt om i världen ökar antalet undermarksstationer för spårtrafik kraftigt och Sverige är inget undantag. Kringliggande faktorer kan ibland innebära att dessa stationer måste placeras väldigt djupt, vilket leder till utmaningar både kopplat till tillgänglighet och utrymning. Djupet kan innebära att rulltrappor inte kan användas och för att kunna […]

Brandprojekteringen har en lång ”tradition” av att leverera projekteringsunderlag i form av brandskyddsbeskrivningar med kravställningar som tydliggörs på skisser till projektörer. Utifrån dessa handlingar ska projekterande discipliner tolka och skapa en brandsäker byggnad med lösningar och utformningar som uppfyller myndighetskrav på brandskydd. Arbetssättet har i stort varit detsamma sedan brand blev en fristående specialistdisciplin i […]

– Brandproverna i Epernon Brandmotståndet hos en konstruktion bedöms ofta genom provning i en stor ugn där man utsätter ett byggnadselement för en standardiserad brandpåverkan utan avsvalningsfas. Riktiga rumsbränder följer inte denna standardiserade upphettning. Olika tillgång på bränsle och syre samt inneslutningens termiska egenskaper är viktiga faktorer som påverkar brandens intensitet och varaktighet. Brandproverna i […]

Artikelförfattare: Michael Försth, Alexandra Byström och Jonathan Wolf Luleå tekniska universitet Denna artikel sammanfattar några av slutsatserna i ett nyligen avslutat Brandforskprojekt, ”Fasomvandlingsmaterial: risker och möjligheter”, som hade till syfte att ge verksamma inom den brandtekniska ingenjörsvetenskapen en lättillgänglig informationskälla om fasomvandlingsmaterial för att kunna göra bedömningar om risker och möjligheter förknippade med denna teknologi. […]

Vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av befintliga byggnader ska våra byggregler, i vid bemärkelse, uppfyllas. Samhällets kontrollsystem bygger sedan en tid tillbaka på att byggherren ska ta ett större ansvar genom bland annat egenkontroller. Utöver detta kommer samhällets stickprovskontroller som ska visa att byggnaden uppfyller kraven i byggreglerna. Samhällets kontroll utgör ett […]

Ett stort projekt pågår för att ta fram framtidens metodik för att bedöma och klassificera fasaders brandegenskaper. Målet är att man på samma sätt som för andra byggprodukter och system ska kunna CE-märka och deklarera fasadsystems brandegenskaper. Idag tillämpas olika metoder i varje medlemsland, och över 10 olika storskaliga provningsmetoder används. I detta projekt kommer […]

Tre sprinklersystem, traditionell vattensprinkler, boendesprinkler och dimsprinkler (high pressure water mist), har jämförts och applicerats i ett bostadshus med 22 våningsplan. Arbetet ger en bild av systemens effektivitet vad gäller vattenåtgång och fysisk påverkan på byggnaden. Ett optimalt system har låg vattenåtgång och hög utnyttjandegrad vilket innebär att systemet täcker en stor yta per munstycke. […]

2017 tillsatte dåvarande bostadsminister Peter Eriksson en utredning om genomgripande översyn av Boverkets byggregler med mera (dir. 2017:22). Den kommitté som kom att tillsättas för att genomföra översynen kallades för Kommittén för modernare byggregler. Kommittén hade till uppgift att lämna tre stycken betänkanden, (1) Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan, (2) Resurseffektiv användning av byggmaterial […]

Artikelförfattare: Karl Fridolf, WSP Sverige AB, Håkan Frantzich, Lunds tekniska högskola och Staffan Liljestrand, Bumbee Labs AB I väg- och järnvägstunnlar är det, i jämförelse med byggnader ovan mark, mycket besvärligt att tillgodose och skapa möjligheter för människor att självutrymma eller på annat sätt sätta sig i säkerhet om en brand uppstår. Det är dessutom […]

De svenska kraven har historiskt legat i paritet med de norska och danska dito och i vissa fall har kraven till och med varit lägre. Dock har Sverige de senaste 15 åren genomgått en drastisk förändring med avseende på kravnivån för de hallbyggnadstak som med framgång utvecklats under de senaste 50 åren. Dessa ökade krav […]

Jag hoppas med denna artikel luckra upp extremerna i debatten om brännbara isolermaterial. Alldeles för ofta saknas nyanser. I ena änden av skalan anses dessa material vara helt oproblematiska och i andra änden finns de som anser att brännbara isolermaterial oberoende av typ och applikation alltid ska undvikas och är förknippade med extrema risker. Jag […]

Det rör på sig i Sverige. På samma sätt som i många andra länder vaknar vi allt mer inför faktumet att det krävs en förändring. En massiv förändring som vi ännu inte greppat hur vi ska genomföra och med vilka verktyg vi bäst gör det. Målen är dock givna: Sveriges Nettoutsläpp ska 2045 vara noll, […]

Arkitekter och ingenjörer blir alltmer intresserade av träfasader av både estetiska skäl och av miljöskäl, och inte bara i träbyggnader. Funktionskrav har underlättat träanvändning i flervåningsbyggnader, men möjligheterna att använda synligt trä inomhus och i fasader är fortfarande begränsade. Det finns dock flera möjligheter att uppfylla kraven, till exempel genom att använda utsprång över fönster, […]

Är dagens flerbostadshus i trä tillräckligt säkra brandtekniskt? Det finns två ytterligheter bland de åsikter som hörs: Trähus är jättefarliga och kommer brinna ner är den ena, trä slutar brinna när ett kolskikt byggts upp är den andra. Om vi analyserar dessa så se vi att båda är helt fel. Vi har haft många bränder […]

Den 15 april 2019 stod en av världens mest kända och älskade byggnader i lågor. Det finns alltid mycket att lära av en brand. Lärdom som kan användas för att sprida kunskap och motivera ansvariga att vidta nödvändiga skyddsåtgärder för att skydda vårt kulturarv. De ansvariga för Notre-Dame underskattade brandrisken och valde att inte sprinklerskydda […]

Artikelförfattare: Cecilia Ylikangas, Brandingenjör/SAK3, Tyréns I Kiruna och Malmberget finns världens två största underjordsgruvor för järnmalmsbrytning som indirekt ägs av svenska staten via LKAB (Luossavaara Kiirunavaara AB). Gruvbrytningen sker på allt större djup och malmkropparnas läge gör att brytningen närmar sig samhällena. LKAB:s brytningsmetod innebär att hålrum uppstår i berget när järnmalmen bryts. Hålrummen fylls […]

Att inte alltid behöva använda sig av typgodkända lösningar medför en ökad flexibilitet, inte minst i byggbranschen. För byggherrar, konstruktörer, arkitekter och andra discipliner innebär en sådan flexibilitet att exempelvis mer kostnadseffektiva, mer platsoptimerade och mer häpnadsväckande byggnadsverk kan uppföras. När sådana obeprövade utformningar önskas realiseras måste det emellertid valideras på annat sätt att dessa […]

Formasprojektet Höga byggnader i trä – konceptstudier (TTB – Tall Timber Buildings) har genomförts för att utforska möjligheter och utmaningar vid praktiskt utformning av en hög byggnad med trästomme. Projektet genomfördes som konceptstudier av två byggnader med 22 våningar, en i Växjö och en i Stockholm. Forskare och företag med olika kompetenser har deltagit. Projekteringen […]

Korslaminerat trä, KL-trä (eng. CLT Cross Laminated Timber) är en relativt ny träprodukt som används särskilt i högre byggnader där den bidrar till stabiliseringen. Europeisk brandklassning och brandteknisk dimensionering har beskrivits i Bygg & teknik 2017 och 2018 [1], [2]. Kraven på KL-trä är emellertid avsevärt olika i länder utanför Europa, vilket påverkar den brandtekniska […]

Det har av olika skäl, estetiska och klimatmässiga, blivit allt vanligare att man vill använda exponerade träprodukter. Eftersom de är brännbara kan de påverka brandskyddet på ett olämpligt sätt. Därför måste de många gånger brandskyddsbehandlas. Det är viktig att det görs på rätt sätt och med tillräcklig beständighet. För att främja ett riktigt användande har […]

– En studie av remissvar från räddningstjänsten Det är oundvikligt att en viss variation förekommer i hur olika räddningstjänster bedömer brandskydd i byggprocessärenden. Det är dock oklart hur stor variation det finns i denna typ av bedömning. En stor variation är givetvis problematisk eftersom det innebär att olika kommuner ställer olika krav vilket kan medföra […]

I de svenska byggreglerna medges att vid uppförande av en ny byggnad kan denna utföras på ett sådant sätt att räddningstjänstens insats till viss del ersätter det byggnadstekniska brandskyddet. Detta förutsätter dock att byggnaden och dess omgivning möjliggör räddningsinsats. Dessa förutsättningar kan förändras eller försvinna med tiden och frågan att ställa blir då: Är det […]

Under året färdigställdes en rad forskningsprojekt inom brand-skyddsområdet, som finansierats via Brandforsk. Här presenteras ett urval – från virtuellt visualiserad brand och ut-maningar vad gäller lagring av biobränslen, via brandsäkerhet i höga trähus, till tunneldesign. Virtuella bränder kan ge ny kunskap Att kunna undersöka vad som händer under en brand utan att behöva skapa experimentbränder, […]

Det är en konst att utforma en byggnad som både är förhållandevis billig att bygga och samtidigt flexibel över tid, så att de verksamheter som kan önskas i byggnaden över tid inte begränsas av utformningen. På samma sätt fungerar det med dimensioneringen av brandskyddet i en byggnad. Där kan optimeringar och smarta val ge en […]

Flera längre och trafikintensiva vägtunnlar utrustas med brandbekämpningssystem i Sverige idag. Det innebär en förbättrad brandsäkerhet, men också höga investeringskostnader.  Bränder i vägtunnlar förekommer sällan men det finns en risk att de utvecklas till något som är svårt att hantera för utrymmande trafikanter och räddningstjänst. Ett brandbekämpningssystem är särskilt värdefullt vid större fordonsbränder. Artikeln belyser […]

I denna artikel beskrivs hur aktiva släcksystem för vattendimma och gassläcksystem fungerar och vilka regelverk Brandskyddsföreningen ger ut. Vad är fördelarna med systemen och finns det hållbarhetsfrågor som man bör tänka på? Är det farligt att visats i ett utrymme skyddat med gasläcksystem och vilka brandprovningsmetoder finns det för vattendimma? Detta är några av frågorna […]

Artikelförfattare: Karl Fridolf, WSP Sverige AB Möjligheterna till utrymning vid brand påverkas främst av egenskaper hos personerna i byggnaden, byggnaden i sig samt branden och dess konsekvenser. Ett exempel på en byggnadsberoende egenskap är hur belysning i byggnaden utformats och är tänkt att fungera vid en brand. En låg belysningsnivå gör det svårare att hitta […]

– två föreningar för alla som jobbar med byggnadstekniskt brandskydd Föreningen för Brandteknisk IngenjörsVetenskap (BIV) är den svenska avdelningen av den internationella föreningen Society of Fire Protection Engineers (SFPE). Båda föreningarna syftar till att utveckla förutsättningarna för ett bra brandskydd i samhället. BIV Föreningen för Brandteknisk IngenjörsVetenskap (BIV) är en naturlig mötesplats för alla som […]

Människor kan känna sig helt trygga i träfastigheter, men det förutsätter ett fullvärdigt brandskydd med träpaneler som är brandimpregnerade på rätt sätt. Brandimpregnering är nämligen ingenting enhetligt. Det är något som kan variera i fråga om skyddsförmåga och framför allt beständighet. En del brandimpregneringsmedel som används ger resultat som inte håller måttet. Tack och lov […]

Vid projektering av byggnader ställs ofta krav på bärande funktion i brandfallet. Hur mycket brandskydd som krävs är direkt kopplat till hur stor sannolikheten, eller risken för personskador vid brott i brandfallet är. Då det saknas någon tydlig metod att bestämma risken för personskada vid brand har SBUF finansierat ett projekt som tagit fram ett […]

Den 7 april 2017 är en dag som många i Sverige minns, det var den dagen hotet om terror kom närmare och vi insåg att vi inte är förskonade från den sortens attentat. I många länder är dessa händelser en del av människors vardag. I Sverige saknas idag både lagar och riktlinjer för att hantera […]

Intresset för användning av trä i byggbranschen har de senaste åren ökat markant. Detta, för Sverige, traditionella byggmaterial har kanske fått en pånyttfödelse och då inte längre enbart för mindre en- eller tvåfamiljshus. Trä, detta vackra, naturmaterial, har ju en mängd fördelar i sig men givetvis finns en rad utmaningar som behöver beaktas när vi […]

Hållbarhet är kanske inte det första man tänker på avseende brand-skydd men faktum är att det finns många val som kan göras som kan minska miljöpåverkan. Denna artikel redovisar brandskyddsfrågor som ur ett hållbarhetsperspektiv kan vara viktiga att beakta under projekteringen. En ”djupdykning” görs sedan i hur man kan skapa flexibla brandskyddsutformningar över tid som […]

Riskerna under det tidiga byggskedet och grundläggningsfasen är många. Utsatthet för väder och vind, tunga maskiner och lyft är några. Just brandskyddet på arbetsplatsen är kanske inte högst upp på säkerhetsprioriteringen. Ändå finns det en del uppenbara brandrisker runt hörnet och det finns all anledning att vara vaksam på dessa! Läs nedan varför ska brandskyddsfrågorna […]

  Den här artikeln behandlar sammanhang där det kan vara ekonomiskt lönsamt för fastighetsägare och brukare att investera i frivilligt ”extra brandskydd”, utöver det som krävs i bygglagstiftningen. Personrisker i verksamheter som industri eller handel är inget stort bekymmer i Sverige, där är både skador och dödsfall förknippade med bränder mycket få. Däremot är det […]

Frångänglighet, ett ord som inte finns i byggreglerna men som ändå är en del av det brandskydd som ska ingå i byggnader med publika lokaler. Frångänglighet har inte fått lika mycket resurser, uppmärksamhet eller samma status som tillgänglighet, trots att mycket pengar satsas på att alla ska kunna ta sig in i våra byggnader. Frågan […]

  En litteratur- och intervjustudie har genomförts för att identifiera taktik och metodik för att släcka konstruktionsbränder i hålrum utan att orsaka stora vattenskador. Fokus har varit byggnader högre än två våningar där den bärande stommen är av trä. Dagens höga trähus har ett bra brandskydd, men trä är ett brännbart material och brandspridning till […]

Inom byggbranschen utvecklas metoder, produkter och material i syfte att minska miljöpåverkan, en utveckling som behöver gå ännu snabbare med tanke på framtida generationers möjlighet till en bra livskvalitet. Juli 2018 var den varmaste på 260 år, för mig är det ett klart tecken på att utvecklingen av hållbara lösningar måste skyndas på. Innovativa idéer […]

Att dörrar för utrymning ska slå i utrymningsriktningen har länge varit en del av byggreglerna. I nu gällande regelverk anges att inåtgående dörrar kan användas i lokaler där köbildning inte förväntas ske, vilket exemplifieras med lokaler för färre än 30 personer. I vissa fall innebär denna kravställning problem då det kan finnas motstridiga krav från […]

Räddningstjänsten saknar ofta viktig information om brandskyddet vid bränder. Ofta gäller det möjligheten att fatta rätt beslut från framkörning till insats på plats. Erfarenheter visar att skador på människors hälsa, vår miljö och på egendom därför blir mer omfattande än de borde. Rätt beslutsstöd i räddnings- och efterarbetets olika skeden kan inte bara rädda liv […]

Föreningen för Brandteknisk IngenjörsVetenskap (BIV) har under året genomfört en s.k. Round Robin inom beräkningsområdet. I studien utfördes samma sorts beräkningar av nio olika aktörer utan att veta vad de andra kommit fram till. Resultatsammanställningen visar en relativt stor spridning som till största delen kan förklaras med att deltagarna gör olika ingenjörsmässiga val vilket belyser […]

Under det senaste decenniet har vi sett en övergång till ett mer dynamiskt regelverk med regelbundna justeringar och revideringar. Detta i kombination med en ökande innovations- och produktionstakt samt tydligare och mer kortlivade trender i design och utformning av flerbostadshus har lett till att ett flertal nya utmaningar uppkommit i utformningen av brandskyddet. Med rätt […]

CLT, korslaminerat trä eller KL-trä som det ofta kallas i Sverige är en relativt ny byggprodukt som snabbt blivit känd och uppskattad runt om i världen. Den används främst till stommar i både höga och låga byggnader och bidrar till stabilieringen som är viktig särskilt i högre byggnader. Brandegenskaperna hos CLT som synligt material i […]

I vissa byggnader och verksamheter är installation av automatisk vattensprinkler ett myndig­hetskrav som respektive byggprojekt och vi som konsulter måste förhålla oss till. Men en fråga som man kan ställa sig är om det finns ekonomiska fördelar med att installera sprinkler även i byggnader där det inte är ett myndighetskrav. I den här artikeln presenterar […]

Brandskyddet bör vara i fokus för kommittén för modernare byggregler när arbetet nu går in på den sista etappen av sitt uppdrag. För att stödja kommitténs arbete har Sveriges fyra största intresseorganisationer inom brandskydd inlett ett samarbete. Samarbetet har lett till att sju problemområden inom brandskydd i byggreglerna har identifierats. Problemområdena har skickats till kommittén […]

I projektet ”Brand i bostadsmiljön” visar forskarna att risken att dö i bränder inte är jämnt fördelat i befolkningen, utan äldre, ensamma och socialt utsatta löper ökad risk att drabbas. Andra grupper råkar också ut för bränder, men är oftare kapabla att hantera dem. Riktade insatser behövs för att färre människor ska dö och skadas […]

Riktlinjer för att minska risken för egendomsskador i flervånings byggnader med trästomme har tagits fram i ett Brandforskprojekt. Riktlinjerna sammanfattas här och är främst tillämpbara för byggnadsklasserna Br1 och Br0 enligt Boverketes byggregler (BBR), men är naturligtvis användbara även för mindre byggnader. Mer utförliga riktlinjer ges i en RISE rapport [1], se mer att läsa. […]

Under de senaste 25 åren har risk som koncept, det vill säga kombinationen av sannolikheten för en brand och de konsekvenser som branden medför undersökts och prövats vid analytisk dimensionering av flera olika delar av brandskyddet. Boverkets anger kvantitativ riskanalys som en tillgänglig verifieringsmetod, men några kriterier för att utvärdera brandsäkerheten när metoden används finns […]

Senaste årens krav på minskad energiförbrukning har lett till användning av nya innovativa fasadsystem där en del material är ytterst brännbara Det visades sig vid Grenfell-branden i juni 2017. Dessa nya innovativa fasadsystem har dock flera byggnadstekniska funktioner och det är viktigt att beakta alla dessa vid valet av system. Därför är ett helhetsperspektiv nödvändigt. […]

Konvertering av FT-system (mekanisk från- och tilluft) till F-system i händelse av brand började användas i mitten av 1990-talet. Brandskyddsmetoden innebär, att vid brand, kopplas tilluftskanalsystemet samman med frånluftskanalsystemet till gemensamt dubblerat frånluftssystem. Grundtanken bakom konvertering av ett FT-system till ett dubblerat F-system är att brandgasspridning sker lätt via ett T-kanalsystemet i ett FT-system och […]

  Brandskyddsinstallationer har liksom alla installationer i en byggnad en klimatpåverkan, allt från råvarubrytning, tillverkning av produkten, transport till byggplatsen och montage. Brandskyddsinstallationerna kan dock minska sannolikheten för att en brand växer sig stor och på så vis reducera den statistiskt förväntade skadan på en byggnad, och därmed klimatpåverkan för att återställa byggnaden. I denna […]

Att bygga gröna tak kan innebära många byggnadstekniska och miljömässiga fördelar, det är de flesta överens om. Gröna taktäckningar är dock brännbara vilket kan innebära ett problem ur brandskyddssynpunkt. Detta då de flesta gröna tak med mer än begränsad växtlighet inte klarar den testmetod som utgör allmänna råd i Boverkets Byggregler. Under 2017 genomförde Brandskyddslaget […]

Bränder i fasad- och ytterväggsystem har de senare åren blivit alltmer aktuella. Detta är heller inte så märkligt när man ser de gripande bilderna från bränder som den i Grenfell Tower i London i somras eller filmer från våldsamma brandförlopp i brännbar isolering i byggskedet både från Sverige och utomlands. Ytterväggen i byggnad är ju […]

Vad har man en brandkonsult till? – Brandkonsultens uppgift är normalt att utifrån beställarens önskemål utarbeta ett brandskyddskoncept som är så fördelaktigt som möjligt för beställaren och som uppfyller bygglagstiftningens krav avseende brandskydd. Den minsta möjliga omfattningen på ett sådant uppdrag innebär normalt att under projekteringen utarbeta en brandskyddsbeskrivning och i samband med färdigställandet utföra […]

BIM – Building Information Modelling är en process som handlar om att skapa och använda digitala modeller av byggnader under hela dess livscykel för att samla information och följa upp projektbeslut. Både de tredimensionella modellerna och själva arbetssättet där byggnadsinformation hanteras benämns BIM. Under hela 2000-talet har BIM svävat över byggbranschen som ett modeord med […]

Plan- och bygglagen (PBL) [1] och plan- och byggförordningen (PBF) [2] ställer krav på byggnaders tekniska egenskapskrav avseende brandsäkerhet. Dessa har sedan förtydligats med föreskrifterna i Boverkets byggregler (BBR) med tillhörande allmänna råd. Detta regelverk är välkänt och ett stort antal handböcker i ämnet finns på marknaden. Däremot har tillämpandet av dem samt efterlevnaden av […]

Alla stommar har ett inbyggt brandmotstånd även utan att man vidtar speciella skyddsåtgärder. Frågan är om detta inbyggda brandmotstånd räcker för att uppnå tillfredställande liten risk för personskador eller inte vid brand och hur mycket stommen eventuellt behöver skyddas. Det saknas idag en accepterad metod för att visa på risk för personskador till följd av […]

I övergången till mer hållbara byggnader i de nordiska länderna (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige) utmanas traditionella brandskyddslösningar och det finns behov av alternativa metoder för att verifiera, kontrollera och granska brandskyddet. Samtidigt som innovativa byggkoncept och lösningar eftersträvas är det viktigt att upprätthålla en hög kvalitet i brandskyddet. Några exempel på detta är […]

Vi strävar efter att bygga hållbart och få byggnader och verksamheter att fungera i samklang med samhället och miljön. Ansträngningarna är viktiga, men vi på Brandskyddsföreningen saknar en fråga i diskussionen – den om bränders och brandskyddets påverkan på samhällets långsiktiga utveckling. Hur brandskyddet utformas påverkar en byggnads sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhet. Själva branden […]

Att lyckas med dörrar är en utmaning också för den mest erfarna projektorganisation. Dörrprojektering berör en rad discipliner som ska samordna sina ibland motstridiga krav. Hur kan man minska antalet fel och vilka är de största utmaningarna sett ur en brandkonsults synvinkel? Carl Spennare, Bengt Dahlgren AB Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/17

Föreställ dig en bärande yttervägg helt gjort av glas i din bostad. Detta kan bli verklighet inom en snar framtid. Glas har flera av de egenskaper som eftersöks hos ett bärande material: hög styvhet, hög hållfasthet – och dessutom transparant! Tillsammans med rätt lim och en träram bildas väggar som klarar stora laster. Linnéuniversitetet i […]

’ Hur bra är egentligen brandskyddet i ett vanligt flerbostadshus? Är brandskyddsnivån godtagbar bara för att byggnaden en gång i tiden uppfördes utifrån då gällande föreskrifter? Har flerbostadshus med trästomme motsvarande brandsäkerhet som byggnader med annat material? Dessa frågor har legat till grund för ett forskningsprojekt som har som mål att beskriva brandskyddsnivån i flervånings […]

Självklart ska det inte kunna inträffa. Vi har en byggnorm som innehåller brandsäkra lösningar och ofta sprinklerskyddade hus. Kan det trots det vara så att det finns någon lucka i skyddet som skulle kunna medföra katastrofala följder? PG Wintner, Brandkonsulten AB Mattias Skjöldebrand, Brandkonsulten AB Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/17

Den europeiska brandklassningen av träbaserade produkter har nyligen utvidgats till att gälla även de två relativt nya träprodukterna CLT och LVL. Den täcker därmed praktiskt taget alla byggtillämpningar med träbaserade produkter. Brandklasserna har fastlagts genom ett system för förenklad europeisk brandklassificering för produkter som har ”känt och stabilt beteende vid brand”. Träprodukter är ett utmärkt […]

Alla har vi någon gång stött på ett brandlarm eller utrymningslarm vare sig vi befinner oss hemma eller ute i offentliga miljöer. Hemma består det vanligtvis av en enklare brandvarnare medan det i offentliga miljöer kan vara en betydligt mer avancerad anläggning där vi normalt endast ser detektorerna i taket och larmknapparna eller larmdonen på […]

Syftet med denna artikel är att belysa en vanligt förekommande ventilationslösning i flerbostadshus, FT ventilation med konstanta flöden och separata spisfläktar som startas manuellt vid behov. Systemlösningen används runt om i Sverige men med en övervägande del särskilt i Norrland. Ingressbilden exemplifierar systemlösningen. Artikelförfattare: Lars Jensen, Installationsteknik, LTH Tomas Fagergren, Brandskyddslaget AB Läs hela artikeln […]

Forskningsanläggningen ESS (European Spallation Source) som baseras på världens kraftfullaste neutronkälla är en gigant som nu har börjat ta form på allvar. De närmaste åren kommer byggnaderna att resa sig och synas långväga på slätten utanför Lund. ESS är ett europeiskt partnerskap som finansieras och drivs gemensamt av medlemsländerna. ESS har nära 380 anställda från […]

Utvecklingen av nya vattenbaserade brandbekämpningssystem i vägtunnlar går snabbt. Dagens system är effektiva och kostar mindre än tidigare system. När en tunnelägare ska ta beslut om installation av ett brandbekämpningssystem finns många frågeställningar. Artikeln ger en inblick i den senaste teknikutvecklingen och de synsätt som råder både i Sverige och internationellt. Artikelförfattare: Haukur Ingason, Lunds […]

Ljusgårdar, eller atrium, kan göra fantastiska saker för en byggnad. De kan emellertid även vara utmanande och kostsamma att bygga, inte minst ur brandskyddssynpunkt. Vissa vägval som görs kan utgöra skillnaden mellan krav på en 2 m2 röklucka och en brandgasfläkt på 100 m3/s. Vet du vilka dessa vägval är? Sebastian Du Rietz och Cedrik […]

Behovet av bostäder är en av de stora frågorna politiskt idag och vi står inför en stor utmaning i byggbranschen att tillgodose den efterfrågan som finns. Brandskyddet är kanske inte det mest komplicerade just för bostadshus, men det kan få stor påverkan på en mängd parametrar. Självklart finns andra faktorer än brandskyddet som styr utformning […]

Träbyggandet ökar stadigt i Sverige.
 Fram till för cirka 20 år sedan användes trä främst i småhus. Idag används trä i alla typer av byggnader, både som stommaterial och som ytskikt. Anledningarna till den ökade användningen av trä är många men för att nämna några; miljövinster ur ett CO2-perspektiv, trä är lätt att bearbeta och […]

Byggindustrin efterfrågar en europeisk harmonisering kring fasader, på samma sätt som för andra byggprodukter. Idag klassas och provas fasader på olika sätt, beroende på vilket land de skall användas i. Som följd av EU:s harmoniseringsarbete har frågan om hur ett fasadsystem ska provas och vilka krav som ska ställas seglat högt upp på forskningsagendan. Detta […]

Bristande brandteknisk funktion hos byggnadstekniska detaljlösningar är ofta en starkt bidragande orsak till brandspridning. Flera incidenter de senaste åren visar tydligt att byggsystem med hålrum kan ha stor inverkan på brandförloppet och medföra stora egendomsskador i alla typer av byggnader. Befintliga rekommendationer om att brandstopp måste installeras i hålrum för att hindra att dolda bränder […]

Tidigare forskning har visat att brandspridning i bostadshus ofta sker 
vertikalt via fönster i byggnadsfasaden. Samtidigt visar sig nivån på brandskyddet mot detta skilja sig åt mellan olika länders byggnadsregler. Att det finns en så liten enighet i frågan antyder att ytterligare forskning behövs inom ämnet. En nyligen avslutad studie från Brandskyddslaget i samarbete med […]

Ventilationsbrandskydd är och har alltid varit en aktuell fråga när det gäller brandskydd i byggnader. Konsekvenserna av de håltagningar och system som krävs för ventilation har historiskt sett visat sig vara avgörande vid brandspridning och dödsfall i händelse av brand. Trots detta har förmågan att lösa de risker och problem som finns inte visat sig […]

Trycksatta trapphus har blivit den vanligaste lösningen för att säkerställa utrymningsvägen från höga byggnader. Men nu ifrågasätts metoden då det råder en del oklarheter om det fungerar i praktiken. Tekniska lösningar kan försvåra utrymningen genom att utrymningsdörrarna inte kan öppnas på grund av höga övertryck om inte trycksättningssystemet får en tillförlitlig lösning. Som ett första […]

Svaret är enkelt. Ja det behövs alltid! I mer eller mindre omfattning. – Brandskydd under byggtid, fortsättningsvis förkortat BuB, fungerar dock inte speciellt bra i de allra flesta fall. Jag ger här min syn på varför det inte gör det och vilken resa som behövs för att det ska kunna fungera. Kort och koncist så […]

Vilka krav ställs på brandskyddet när en byggnad ändras? Frågorna har genom åren varit många, aktörer i bygg- och fastighetsbranschen har varit osäkra på vad begreppen i lag och regelverk egentligen betyder. I BBR 23 vill Boverket förtydliga begreppen för att möjliggöra en enad och därmed mer rättssäker tillämpning av regelverket. Artikeln syftar till att […]

Syftet med denna artikel är att redovisa fri jordnära grundforskning om att utrymning från en invändig brand är osäker. Både utåtgående och inåtgående
sidohängda dörrar kommer att behandlas. En brand skapar ett branflöde
lika med den termiska expansionen och därmed ett brandtryck, en tryck-
skillnad till omgivningen, vilket kan försvåra eller till och med hindra dörr-
öppning och därmed […]

Under 2015 tog Sverige emot 163 000 asylsökande och fram till maj 2016 har ytterligare 13 500 sökt asyl i Sverige1. Det stora antalet människor som anlänt till Sverige har medfört en betydande ansträngning på olika samhällsfunktioner. Speciellt stort tryck har varit på att få fram boenden till de nyanlända i det akuta skedet och […]

2014 startade det nordiska samarbetsprojektet Fire Safety Engineering for Innovative and Sustainable Building Solutions, som finansieras av Nordic Innovation, Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) samt Direktoratet for Byggkvalitet (DIBK). Målet är att producera två nordiska INSTA-standarder eller tekniska specifikationer, som bygger vidare på arbetet från INSTA TS 950, Fire Safety Engineering – Comparative method to verify […]

Brandskydd 2016 är en riksomfattande nationell konferens och är den ledande
konferensen inom förebyggande och byggnadstekniskt brandskydd i Sverige.
Sveriges Brandkonsultförening har tillsammans med näringslivet och räddnings-
tjänsterna i Sverige lyckats skapa ett etablerat forum för folk i branschen och erbjuder ett varierande program med många intressanta föredrag. Brandskydd 2016 kommer att behandla följande ämnen: • Information från […]

De senaste åren har inneburit stora förändringar när det gäller användande av byggprodukter. De tidigare riktlinjerna för typgodkännande har strukits och samlats i Boverkets byggregler (BBR) för att europaanpassa reglerna. I och med att byggproduktförordningen trätt i kraft ställs krav på att vissa byggprodukter måste vara CE-märkta. Samtidigt har Boverket anpassat sina reg­ler både för […]

Syftet med denna artikel är att uppskatta inre brandgasspridning mellan olika intilliggande lägenheter i ett flerbostadshus och hur det påverkar den inre brandsäkerheten. Spridningen sker genom otätheter mellan lägenheter. Det finns ett krav för tillåten brandgasspridning mellan bostäder via ventilationssystem, vilket kan anges som att brandgaserna ska spädas ut en faktor 100. Ventilationssystemets inverkan på […]

Varje år inträffar över 20000 bostadsbränder i Sverige, och den kommunala räddningstjänsten larmas till drygt 6000 av dessa. De senaste åren har runt 100 personer omkommit i bränder årligen och 80 till 90 procent av dessa omkom vid en brand i bostaden. Även om antalet omkomna i bränder minskat de senaste årtiondena. Artikelförfattare är Petra […]

Flerbostadshus med brännbara konstruktioner blir allt vanligare i Sverige. Samtidigt uppger försäkringsbolag att kostnaderna för egendomsskador i samband med brand ökat på senare år. Vad beror egentligen denna kostnadsökning på och vilka faktorer ligger oftast bakom brandspridning och stora egendomsskador bland flerbostadshus? Artikelförfattare är Max Coxner och Mathias Wikland, Lunds tekniska högskola. Läs hela artikeln […]

En fullt utvecklad, övertänd brand, är ofta utgångspunkten i bedömningen av konstruktioners brandmotstånd. Modellerna, framtagna för mindre rum, utgår ifrån att allt brännbart material i rummet brinner samtidigt, samt att det råder en likformig temperaturfördelning. Modellerna är försedda med vissa begränsningar gällande öppningar och rumsstorlek. Många byggnader har rumsvolymer som vida överstiger modellernas giltighetsområde och […]

En följd av samhällets ständiga utveckling och den urbanisering som sker idag, är att det byggs mer och mer på höjden. För att hantera de vertikala flöden av människor och gods som högre byggnader ger upphov till, krävs att byggnaden har effektiva och väldimensionerade hissar. Även för brandskyddets utformning i en byggnad, spelar hissen roll. […]

Boverket och Arbetsmiljöverket föreskriver att det ska finnas utrymningsplatser i vissa typer av byggnader. Inom byggbranschen är detta dock ett relativt nytt koncept och det har därför inte hunnit etableras någon riktig praxis för utformningen av dessa platser. För att konceptet med utrymningsplatser ska kunna bli lyckat krävs att projektörer och föreskrivande myndigheter vet vilka […]

En vanlig missuppfattning är att Boverkets byggregler (BBR) bara gäller vid nybyggnad men så är långt ifrån fallet. Numera finns även regler för ändring av byggnader i BBR. Ett annan vanlig åsikt vi på Boverket får höra är att om det inte krävs bygglov eller anmälan till kommunen behöver jag inte vidta några byggnadstekniska åtgärder […]

”En stenullsboard behöver monteras på stålpelarna inuti de där oisolerade bärande väggarna, ni får öppna dem igen”. ”Installationer kan inte fästas in i brandskyddsmålade balkar utan extra skydd, och ventilationskanalen är placerad för nära balken, den måste monteras om”. Att behöva lämna dessa besked vid en utförandekontroll är inte alls kul, men dessvärre relativt vanligt. […]

I juni 2014 startade det nordiska samarbetsprojektet Fire Safety Engineering for Innovative and Sustainable Building Solutions, som finansieras av Nordic Innovation, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) samt Direktoratet for Byggkvalitet (DIBK). Målet är att producera två nordiska INSTA-standarder eller tekniska specifikationer, som bygger vidare på arbetet från INSTA TS 950, Fire Safety Engineering – Comparative method […]

Hur skyddar vi oss mot brand i berget? Behövs det, berg brinner ju inte? Vilka regelverk gäller egentligen för brandskydd under mark, i tunnlar och i bergrum? Hur utförs brandskyddet idag? Dessa frågor var upptakten för ett pågående BeFo-projekt (Stiftelsen Bergteknisk Forskning) initierat av WSP tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Projektet syftar till att […]

Puts är vanligt i äldre träkonstruktioner, men har börjat bli intressant även i moderna byggnader i takt med ökade krav på hållbart, energisnålt och hälsosamt byggande med återvunna material. Möjligheterna att brandskydda träkonstruktioner med lerputs har därför studerats av SP tillsammans med Tallinns tekniska universitet. Artikelförfattare är Alar Just, SP Träbyggande och boende, och Johanna […]

Intresset för att bygga flerbostadshus i trä ökar. Trä är ett material med många goda egenskaper, inte minst ur miljö- och hållbarhetsperspektiv. Men trä brinner. Idag råder brist på tillräcklig kunskap för att bygga höga trähus med ett bra brandskydd. Artikelförfattare är Nadine Jones Pioud, Brandskydds­föreningen. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 6/15.

Miljontals är de människor som tvingas bo i flyktingläger på grund av att ha förlorat sina hem i konflikter och naturkatastrofer. En ofattbar situation för många av oss i Sverige. UNHCR är FN:s flyktingorgan som hjälper människor på flykt. De har nyligen beställt 10000 enheter av nästa generations flyktingbostäder som är mer ändamåls­enliga, mer funktionella […]

Det pågår en intressant diskussion i Byggsverige om produkters brand­egenskaper, brandtekniska krav, CPR (byggproduktförordningen), byggkontroll, provningsmetoder, CE-märkning, europeiska standarder med mera. EU:s energissparmål innebär att byggnader isoleras i allt högre grad, nya byggtekniker etableras, EU:s regelverk förändras, handelshinder försvinner snabbt och marknaden för byggprodukter änd­ras. Det här kan ha konsekvenser för brandsäkerheten och speciellt debatterar […]

Det är vanligt att genomföra änd­ringar på en byggnad under dess brukstid. Exempel på ändringar som kan påverka brandskyddet är änd­rad planlösning, påbyggnad, inredning av vind, stambyten, fasad och takrenovering, inglasning av balkonger, byte av ventilationssystem, eller om verksamheten ändras med mera. I denna artikel redovisas exempel på brandskyddskrav i samband med ändring och hur […]

Mänskligheten slog sig en gång i tiden samman och bildade samhällen för att kunna bedriva handel, men också för att med gemensamma krafter kunna skydda sig mot eldens härjningar. Samtidigt gav de byar och städer som då uppstod upphov till nya risker: vid brand blev konsekvenserna många gånger avsevärt större än då byggnader låg mer […]

En omfattande förändring av brandskyddsreglerna i Boverkets bygg­reg­ler skede 2012 genom att de så kallade verksamhetsklasserna infördes. Dessa utgör sedan grunden för vilka brandskyddsåtgärder som ska gälla i olika typer av verksamheter. För de flesta nya system så fanns vissa barnsjukdomar, så även verksamhetsklasserna. En återkommande fråga till Boverket har varit hur vissa verksamheter som […]

Hur kan man skriva om ett ubåts- och ett konstmuseum i samma artikel? Det beror på, förutom att byggnaderna ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV), att i båda fallen har de brandskyddstekniska utmaningarna varit stora, fast på olika sätt. I Nationalmuseum, som totalrenoveras, vill man uppnå maximal flexibilitet, föredömlig frångänglighet, öka antalet besökare och […]

I dagsläget finns möjlighet att dimensionera bärande konstruktioners bärförmåga vid brand efter två olika huvudprinciper enligt eurokoder och Boverkets tillämpningsföreskrifter (EKS). I den första principen beskrivs temperaturexponeringen vid en brand genom en standardiserad temperatur/tid kurva som benämns standardbrandkurva (ISO 834). Detta dimensioneringssätt benämns dimensionering enligt klassificering. Konstruktionen dimensioneras och utformas så att den under en […]

Vi ser det då och då i media. De dramatiska bilderna på brinnande vindar, inte sällan mot en mörk himmel i bakgrunden och flammor som verkar vara överallt sträcker sig ut från byggnaden och strävar uppåt. Vi läser om x antal brandmän från y antal stationer som kämpar mot branden med prognosen z timmar. Ett […]

SP Trä har börjat att utveckla datorprogram kallade SPFiT för att kunna beräkna brandmotstånd hos träkonstruktioner enligt Eurokod 5 och enligt nya beräkningsmetoder som ska föreslås ingå i nästa version av Eurokod 5. Metoderna finns beskrivna bland annat i handboken Brandsäkra trähus 3. De nya metoderna är ganska komplicerade att använda utan hjälpmedel, vilket initierat […]

Växande storstäder och ett ökat byggande under mark har gjort att undermarksanläggningar för bland annat transportsystem ökat i antal under de senaste decennierna. Tunnelsystem för till exempel väg- och järnvägstunnlar har dessutom inte bara ökat i antal, utan också blivit längre och anlagts allt djupare under mark. Detta skapar nya utmaningar för utrymmande personer och […]

En nyhet i från den 1 juli 2014 är att brandegenskaperna för kablar regleras i byggreglerna. Tidigare har kablars brandegenskaper reglerats via standarder som Elsäkerhetsverket hänvisat till. Det är EU:s byggproduktförordning som gör att kablar numera anses vara en byggprodukt och då är det naturligt att de regleras i BBR. Artikelförfattare är brandingenjörerna Caroline Bernelius […]

  Träbaserade skivor, träpanel och träbeklädnader kan uppfylla de nya europeiska K-klasserna för brandskyddande förmåga. Tre nivåer har definierats: 10, 30 och 60 minuter. Kriterierna för klassificering av träprodukter baseras huvudsakligen på skivans tjocklek. Artikelförfattare är Birgit Östman, SP Trä, och Lars Boström, SP Fire Research. Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/14.

Sedan 1994 är det tillåtet i svenska byggregler att utföra den bärande stommen även i en högre byggnad i brännbart material. I dagarna diskuteras att uppföra byggnader, hög­re än 16 våningar med stomme i trä. I denna artikel diskuterar brandingenjörerna Mattias Skjöldebrand och Kjell Fallqvist hur klokt detta är. Artikelförfattare är Mattias Sköldebrand och Kjell […]

Kraven på hallbyggnaders bärförmåga vid brand har varit omdiskuterade de senaste åren och det förekommer många olika tolkningar i byggsektorn. Nu ges en rapport ut som ger rekommendationer till branschen som stöd vid projektering och utförande. Brandskyddsreglerna har en stor inverkan på hur hallbyggnader får utformas och med rapporten ges bättre förutsättningar för enhetligt byggande […]

Det finns en diskrepans mellan hur räddningstjänstens stegutrustning är avsedd att användas och vad den framför allt används till. Det betyder inte att utrustningen är felaktig men det kan vara så och det innebär att alternativa lösningar kan komma att bli felaktiga och det innebär att byggnaderna idag sannolikt inte byggs på ett ekonomiskt gynnsammast […]

Vid utförandekontroller av brandskydd är felaktigt utförda brandtätningar ett av de vanligaste felen som upptäcks. Dessa fel beror ofta på okunskap om hur produkterna ska användas. Somliga brandtätningssystem fungerar för vissa typer av genomföringar men inte för and­ra. Denna artikel ger dig en övergripande kännedom om de olika systemen och dess användningsområden. Artikelförfattare är Nils […]

Det har blivit allt vanligare att byggnader utförs med ett dubbelt klimatskal både i Sverige och i övriga världen. Detta eftersom att sådana fasadlösningar ger större möjlighet till att energieffektivt reglera inomhusklimatet och kan därför leda till stora besparingar. Den speciella fasadutformningen kan dock leda till att bränder i byggnaderna kan få en oväntad utveckling […]

Användningen av EPS-cellplast har ökat med 98 procent på tio år. Cellplast är brandfarligt och bidrar till en ökad brandrisk. En risk som Brandskyddsföreningen anser är alltför stor. Den utveckling vi ser leder till att personsäkerheten försämras och de ekonomiska konsekvenserna vid en brand ökar drastiskt. Artikelförfattare är Cecilia Uneram, Brandskyddsföreningen Sverige, Stockholm. Läs hela […]

Det finns främst två anledningar till att genomföra åtgärder i ventilationssystem i miljonprogrammet. I vissa fall utförs ändringar i syfte att spara pengar, främst genom energibesparingar och minskat underhåll. I andra fall handlar det om underhåll där utslitna produkter, till exempel fläktar, ersätts med nya likvärdiga. Bygglagstiftningen ställer olika krav på brandskyddet beroende vilka åtgärder […]