Anlagda skolbränder har varit ett problem i Sverige under flera decennier, och tyvärr har det åter blivit tydligt under våren 2020 då flera omfattande skolbränder inträffat. En skolbrand innebär ofta stora kostnader för samhället både ekonomiskt och emotionellt. Antalet bränder varierar dock över tid. I slutet av 00-talet såg vi en kraftig ökning av skolbränder och flera av dessa orsakade stor skada och var mycket kostsamma. Därefter gick antalet ner för att sedan öka kraftigt igen i mitten av 10-talet. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt vid Lunds Tekniska Högskola har trenderna för anlagda skolbränder under de senaste 20 åren analyserats.
År 2007 påbörjades en omfattande satsning för att undersöka orsakerna till anlagd brand i skolor och förskolor i ett nationellt forskningsprogram koordinerat av Brandforsk [1]. Programmets fokus var att undersöka både tekniska aspekter (till exempel antändningskällor, startutrymmen och hur olika brandskyddssystem fungerade) och olika sociala faktorer och beteendefrågor (till exempel orsaker bakom inställning hos brandanläggare och möjligheten till olika socialt betonade förebyggande åtgärder) och hur dessa kan påverka förekomsten av anlagd brand i skolor och förskolor. När forskningsprogrammet avslutades 2012 hade det resulterat i många rekommendationer samt ett antal rapporter och artiklar. Bland annat genomfördes analyser av statistik, fallstudier och kostnadsnytta analyser av olika tekniska system. Vidare genomfördes en kartläggning av socio-ekonomiska faktorer som ökar risken för anlagd brand i skolor och en typologi för typiska skolbrandanläggare togs fram.
Under forskningsprogrammet gång var det möjligt att skönja en minskning av antalet bränder i skolor. Även om det inte går att utesluta att forskningen kan ha bidragit till minskningen så var minskningen troligen till största del ett resultat av en större förändring i ungdomars beteende i allmänhet. Mer än sex år har gått sedan projektet avslutades och efter nedgången som uppstod under projektet är skolbränder återigen på samma höga nivå i Sverige. En analys av skolbränder ur ett internationellt perspektiv visar även att skolbränder är betydligt vanligare förekommande i Sverige än i flera andra jämförbara länder, som till exempel våra nordiska grannländer. Det är dock svårt att dra några långtgående slutsatser utifrån denna analys eftersom det är svårt att jämföra denna typ av data, då den samlas in och presenteras på olika i sätt i olika länder.
Det finns en viss årlig variation av totalt antal bränder i skolor men sedan 2015 har det skett en tydlig uppgång. Det är svårt att förutspå huruvida denna uppgång kommer hålla i sig, dock är den generella trenden att antalet bränder i skolor ökat under de studerade 20 åren. Andel skolbränder av det totala antalet bränder i byggnader följer samma mönster som antalet skolbränder. Detta innebär sannolikt att trenden som ses i antalet bränder i skolor inte beror på någon generell ökning i antalet bränder i alla typer av byggnader, utan är särskilt kopplad till bränder i skolor.
Mot bakgrund av den oroväckande trenden med ett ökat antal skolbränder de senaste åren har en uppföljning av det tidigare forskningsprogrammet genomförts vid avdelningen för Brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola [2]. Syftet med uppföljningen har varit att studera trender i olika karakteristika kopplat till bränder i skolor och förskolor, för att se om de bränder som inträffar idag skiljer sig från de bränder som undersöktes i det tidigare forskningsprogrammet (2007-2012). En annan viktig del har varit att undersöka ifall rekommendationerna från det förra projektet har implementerats eller inte, samt att få en generell bild av hur kommunerna arbetar mot anlagd brand i skolor idag. Den primära empirin i projektet har bestått av räddningstjänstens insatsstatistik, sammanställda av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) samt data från interjuver med kommun- och försäkringsbolagsrepresentanter i storstadsregionerna.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 5/20
Artikelförfattare Nils Johansson, Lunds Tekniska Högskola Margaret McNamee, Lunds Tekniska Högskola
