BETONG

Med cementbundna materials fuktegenskaper menas hur de binder och transporterar vatten. Känner man fuktegenskaper kan man räkna ut hur exempelvis en betong torkar. Mätning av fuktegenskaper för cementbundna material är något Avd. Byggnadsmaterial i Lund har stor erfarenhet av, särskilt för material med Portlandcement som bindemedel [1] [2]. På senare år har forskning vid avdelningen […]

Riskerna för problem med sjuka hus är väl kända idag och hantering av fukt inom huskonstruktion och produktion är därför ett väl etablerat område. Ändå har många de senaste åren upplevt att något inte stämmer när det gäller uttorkning av betong. Betongen verkar uppföra sig annorlunda – betongen beter sig inte som förr. Uttorkningskraven upplevs […]

I samarbete med Fossilfritt Sverige och inom ramen för samarbetet med Betonginitiativet har Färdplan för klimatneutral betong tagits fram. Betongbranschens målsättning är att betong för husbyggnation inom fem år ska nå en halverad klimatpåverkan, jämfört med den betong som användes år 1990. År 2030 ska klimatneutral betong finnas på marknaden och år 2045 ska all […]

Den stora debatten inom fuktområdet har under senaste tiden i korthet varit; Inverkan av mineraliska tillsatser för uttorkning, Metodik vid fuktmätning av betong, Vattencementtalets inverkan på uttorkning, Ångtäthet på betong och Ångtätheten på det ytskikt som betongen skall beläggas med. Vi jobbar till stor del med att förebygga fuktrelaterade skador i byggprocessen. Inom betongkonstruktion innefattar […]

Rutinmässigt tillverkade och väl fungerande golv, utan fuktproblem, är vad alla entreprenörer önskar sig – inga förseningar, uttorkningsproblem, extra åtgärder, osäkerhet eller senare sjuka hus. Varför upplevs situationen inte så idag? Har problemen med den moderna betongen att göra? Hur fungerar den egentligen i ett helt golvsystem med de andra materialen? Vad kan man göra […]

Explosioner är en extrem dynamisk last och kan orsaka stora skador på omgivande byggnader och andra betongkonstruktioner. En bärande betongvägg kan skjuvas av vid upplagen och tryckas in i byggnaden vid explosioner på småavstånd. Denna artikel summerar ett doktorandprojekt genomfört för att öka kunskapen om skjuvning i betongkonstruktioner som utsätts för explosionslaster. Forskningsarbetet genomfördes med […]

Den moderna täta betongen och dess förändrade fuktegenskaper ställer nya krav på verktyg för prediktering av uttorkning. Andra generationen av datorprogrammet Produktionsplanering Betong (PPB) med kapacitet att simulera både temperatur- och fukttillstånd i hårdnande betong har funnits tillgängligt sedan december 2018. PPB beräknar uttorkning för flera konstruktionsfall, med moderniserade materialmodeller och nyligen uppmätta materialdata för […]

– Korrosionsskador i äldre betongkonstruktioner med släta armeringsstänger På Chalmers tekniska högskola började 2017 ett doktorandprojekt [1] som syftar till att förbättra kunskapen om hur betongkonstruktioners bärförmåga påverkas av åldringsprocesser. I projektet togs provkroppar från en bro i Gullspång, som byggdes 1934. Bron byggdes med släta armeringsstänger, vilket var vanligt på 1930-talet. Släta armeringsstänger används […]

Järnvägsförvaltare har ofta sina tillgångar i ett nätverk där den geografiska spridningen är stor. En stor del av infrastrukturtillgångarna börjar bli ålderstigna och kan även vara känsliga för stora svängningar i naturens påverkan. Av den här anledningen är det i dagsläget viktigt för den här typen av förvaltare att möta underhållsfrågor för att kunna garantera […]

– som innehåller flygaska med lågt kalciuminnehåll från kolkraftverk, eller masugnsslagg från stålindustrin Mekanismen bakom saltfrostavskalning i betong påverkas bland annat av förkonditioneringsprocessen och materialegenskaperna, men hur respektive faktor påverkar avskalningen är inte helt känt. Denna artikel presenterar resultat som visar hur stor inverkan förkonditioneringen, lufthalten, samt saltkoncentrationen har på avskalningen jämfört med varandra. Tre […]

Det finns klimatbesparingar att göra för byggbranschen om livscykelanalyser används som verktyg vid design, projektering och utförandet inom ett byggprojekt oavsett vilket byggsystem som väljs. Klimatbesparingar är fullt realistiska att göra med redan i dag känd och befintlig teknik.

Betong är, efter vatten, världens mest använda material. Denna stora användning gör att utsläppen från cementproduktion står för cirka 8 procent av världens CO2-utsläpp. I en aktuell schweizisk rapport undersöks vilka möjliga vägar som finns för europeiska byggbranschen att minska utsläppen från betong och nå klimatmålen, enligt Parisavtalet.

  Artikelförfattare: Per Karnehed, Karnehed Design & Construction AB, Anders Sjöberg, AFEM Konsult AB Modern betong blir tät. Nya rön visar att den moderna betongen som idag används kan bli upp till 50 gånger tätare än vad vi är vana med. Det gör att det inte går att torka betongen med värme eller avfuktare på […]

Pågjutningar har en mängd tillämpningsområden inom såväl anläggnings- som husbyggnadssammanhang. Exempel på applikationer inom anläggningsbyggandet är reparationer och förstärkningar samt slitskikt på brobanor. För denna typ av pågjutningar finns det som regel väl inarbetade rutiner för projektering och utförande, vilket skapar förutsättningar för att nå lyckade slutresultat. Inom husbyggandet är det däremot vanligt att klara […]

Sättet att betrakta golvkonstruktioner håller på att förändras. Med nya förutsättningar och utveckling avseende ingående material och nya typer av golvkonstruktioner behövs mer differentierade sätt att fuktsäkerhetsprojektera golvkonstruktioner på. I ett steg mot att möjliggöra detta genomfördes en branschgemensam workshop i SBUFs regi kring erforderliga materialegenskaper för fuktberäkningar i golvkonstruktioner (SBUF-projekt 13498). Till workshopen bjöds […]

Vid nybyggnation och ROT-arbeten har ofta torktiderna för betong och avjämning blivit betydligt längre än förväntat. I vissa fall har man inte nått RF på 85 procent. RF skall vara < 85 procent innan man lägger på ytskikt. Ofta läggs ytskiktet på betydligt högre RF och risken för fuktskador ökar. Orsaken till att torktiden blir […]

– Hur säkerställer vi att fukt och alkali inte når känsliga material i golvkonstruktionen? En högaktuell fråga inom byggbranschen just nu är diskussionen kring dagens betongkvaliteter och att det upplevs ta längre tid att torka ut betongen än tidigare. Golvbranschens aktörer förväntas ofta leverera en lösning och en golvkonstruktion som fungerar på fuktigt underlag, men […]

Prefabricerade betongelement har använts under lång tid. Korrekt projekterat (komplett BH) och korrekt utfört kan byggnadsverk av prefabricerad betong fungera mycket väl. Föreliggande artikel har ej för avsikt att på något sätt kritisera användning av prefabricerade betongelement i anläggningar utan syftar till att tydliggöra att en BH för byggnadsverk i sin helhet måste anpassas till […]

Betongkonstruktioner belägna i kalla och fuktiga miljöer riskerar att skadas av frostsprängning under de kyliga vintermånaderna på grund av vattnets nioprocentiga volymsexpansion då det fryser inuti betongen. För att begränsa denna problematik är det vanligt att till exempel dammar, broar och betongvägar byggs med lufttillsatt betong i både Sverige och andra delar av världen. Trots […]

Att komma till rätta med klimatproblematiken är mänsklighetens kanske största utmaning och en överlevnadsfråga som berör oss alla. Genom Parisavtalet har världens länder kommit överens om ett nytt klimatavtal som binder alla länder att göra åtgärder, med målet att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den […]

Kombinationsarmering kan vara en effektiv lösning för att begränsa sprickbildning orsakad av tvångskrafter och samtidig minska arbetsinsatsen som armeringen medför. Befintliga modeller som beaktar sprickor orsakade av tvångkrafter saknas dock för kombinationsarmerade betongelement. I ett nyligen avslutat SBUF-projekt som har genomförts på Thomas Concrete Group i samarbete med Chalmers tekniska högskola har en befintlig analytisk […]

Vinnovaprojektet ‘Hållbar Innemiljö för Fritid i Staden – Simhallar ingår i utlysningen och programmet Hållbara Attraktiva Städer UDI-Steg 2 (Utmaningsdriven innovation) och har pågått under perioden nov 2015 tom juni 2018. Projektet är till för att bemöta de stora behov som finns för simhallar med avseende på livslängd, energiåtgång och inomhusmiljö. Projektet har drivits av […]

Betongens långa uttorkningstid är en utav de största problemen inom byggindustrin. Denna studie är gjord för att undersöka hur uttorkningen hos betong med tre olika vattencementtal skiljer sig i jämförelse med beräkningsprogrammen TorkaS 3.2 samt 2.0. Målet har även varit att se om ett lager avjämningsmassa ger ett fukttillskott till betongen och hämmar dess uttorkningshastighet. […]

I och med industrialismen började människan att påverka jordens klimat genom utsläpp av fossil koldioxid. Halterna av koldioxid i atmosfären har fram till idag ökat från ca 270 ppm till 406 ppm. Trots att det under lång tid har varit klart att konsekvenserna av en globalt höjd medeltemperatur kan bli mycket skadliga och kostsamma så […]

Ett pågående doktorandprojekt handlar om modellering av armerad betong, speciellt med avseende på sprickbildning. Projektet, som presenteras i denna artikel, genomförs i samarbete mellan avdelningarna Konstruktionsteknik och Material- och beräkningsmekanik, båda på Chalmers i Göteborg. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och syftar till att utveckla ett nytt sätt att analysera stora armerade betongkonstruktioner genom att modellera […]

I moderna byggnadsstommar kombineras vanligen plattor av armerad betong med balkar och pelare av stål. Dessa kombinerade betong-stål-stommar utnyttjar den snabba produktions­hastigheten och enkelheten av stålkonstruktioner med robustheten och styvheten i armerad betong. Genom dess samverkan optimeras också användandet av materialen. En vanlig stomtyp i bostadshus är platsgjuten betong på prefabricerade plattbärlag i betong som […]

Bjälklag upplagda på stålpelare i fasad är en idag vanlig typ av konstruktion. Bjälklaget består då vanligen av platsgjuten betong på plattbärlag. Ett problem med denna konstruktionstyp är att det saknas lämpliga beräkningsmodeller för kontroll av skjuvning och genomstansning vid kantpelarna. Det finns en beräkningsmodell i EN 1992-1-1, Eurokod 2 (fortsättningsvis förkortat EK2), men denna […]

Som en del i ett pågående forskningsprojekt på Chalmers tekniska högskola har den strukturella responsen hos stötbelastade betongbalkar studerats. I ett nu avslutat doktorandprojekt togs en provmetodik fram, vilken så här långt framgångsrikt har använts i fyra försöksserier. Fokus på utförda studier har legat på den strukturella responsen vid stöt samt resthållfasthet och kvarvarande deformationsförmåga […]

Skador på sprutbetong i väg- eller tågtunnlar genererar årligen betydande kostnader för samhället. En ökning av sprutbetongens beständighet kan minska dessa kostnader. Ett sätt att öka beständigheten är att göra sprutbetongen vattenavvisande så att fukt-halten sänks och fukttransporten försvåras, vilket ger bättre skydd mot bland annat frostskador och kloridinträngning. För sprutbetong kan det vara ekonomiskt […]

– En praktisk uppföljning av mätningar från byggskedet Den vanligaste konstruktionen nuförtiden vid byggnation av hus är platta på mark. Konstruktionen har varit vanligt förekommande i olika varianter sedan 50-talet. På grund av dess markkontakt har fuktproblem uppstått i konstruktionen av olika anledningar och konstruktionen har med tiden förbättrats för att undvika framtida problem. Dagens […]

Till skillnad mot Sverige är det, på många håll i världen, populärt att måla betong utvändigt. En uppenbar anledning är att öka de estetiska värdena då rå betong alltid är grå och ofta är flammig och ful. Den andra anledningen, som har visat sig vara minst lika viktig, är att målning av betong kan ge […]

Andelen köldbryggor variera stort mellan olika konstruktioner. Det beror på byggnadsutformning och materialval. Att storleken på köldbryggorna även kan variera för samma byggnad är inte lika välkänt. Beroende på hur areorna definieras kan påslaget för köldbryggor varierar så mycket som upp till 20%-enheter för samma byggnad. Artikelförfattare: Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik Björn Berggren Skanska Henrik […]

Lastkapaciteten hos brobaneplattor är ofta avgörande för befintliga broars bärförmåga, men underskattas som regel med dagens bärighetsberäkningar. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt vid Chalmers tekniska högskola har en strategi för bärighetsut- värdering med successivt förbättrade strukturanalyser utvecklats. Med denna strategi har högre bärförmåga och bättre för- ståelse av konstruktionernas respons kunnat påvisas förbrobaneplattor av armerad […]

En stor andel av befintliga låghus till höghus är flerfamiljsbostäder gjorda av prefabricerade sandwichelement. Systemen med stora panelbyggnader utvecklades i västvärlden och användes först i Danmark, England och Frankrike [1], sedan tillämpades tekniken över hela Europa. Figur 1 visar en typisk panelbyggnad bestående av lastbärande tvärväggar vilket är vanligt förekommande i Sverige. Artikelförfattare: Thomas Blanksvärd, […]

Den här artikeln bygger på en rapport som Svensk Betong publicerat med fakta och information om betong och klimat och arbetet för att nå klimatneutral betong sett ur ett livscykelperspektiv [1]. Artikelförfattare: Malin Löfsjögård, VD Svensk Betong, Tekn Dr, Adj Prof KTH Läs hela artikeln i Bygg & teknik 7/17

I ett doktorandprojekt som genomförts i samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och Thomas Concrete Group har experiment utförts för att undersöka hur fibrer påverkar korrosion av konventionell armering. Resultaten visar att kombinationen av fibrer och konventionell armering kan effektivt förlänga livslängden hos anläggningskonstruktioner, dels genom att armeringskorrosion fördröjs och minskas, och dels genom att effekten […]

Betongsprickor kan i viss mån självtätas i fuktig miljö, vilket gör att till exempel hållfasthet och vattentäthet kan återställas nästan helt. Numera vill man av miljöskäl blanda ut cement med olika mineraliska restmaterial, till exempel flygaska och masugnsslagg. Det är inte känt hur dessa nya cementtyper påverkar möjligheten till självläkning. I artikeln redovisas resultat från […]

Det är inte alltid så lätt att vara fuktkonsult och prognostisera hur en golvuppbyggnad kommer att fungera i produktion och drift. Vilka funktioner är viktiga, vilken ingångsdata behövs, var hittas relevant materialdata och hur bra konstruktioner blir det totalt sett genom att fokusera på fukt i produktionsskedet? I den här artikeln beskrivs den viktiga materialparametern […]

Anläggningscement har använts under lång tid vilket gör att det finns en omfattande uppföljning av hur väl simuleringarna stämmer överens med verklig temperaturutveckling. Men på senare tid så har en ny typ av cement, som har moderat värmeutveckling, accepterats i AMA Anläggning 17 och denna kan innehålla upp till 20 procent flygaska. Cementa (Heidelberg Cement) […]

Tunnlar i hårt berg byggs vanligtvis med en valvform för att berget ska kunna bära sig självt. För att säkerställa valvets stabilitet förstärks vanligen tunnlar med systematisk bultning och sprutbetong. Förstärkningen dimensioneras med numeriska metoder utan hänsyn till variationen i sprutbetongens tjocklek eller med empiriska metoder. Gemensamt för båda metoderna är att förstärkningens faktiska kapacitet […]

Drygt hälften av Sveriges cirka 20 mil kajer är kommersiella och ägs och drivs i många fall av kommunala bolag. I takt med att traditionell hamnverksamhet tar allt mindre utrymme i anspråk, växer andelen icke-kommersiell, och därmed de kommunaltekniska förvaltningarnas ansvar. I flera av landets största kommuner har de kommunala hamnbolagen avsagt sig ansvaret för […]

Fukt i betong har under lång tid varit ett relativt högt prioriterat forskningsområde för den svenska byggindustrin. Forskningen har bl.a. lett till att det idag finns beräkningsprogram för att kunna göra uttorkningsprognoser och att speciella betongtyper med snabb uttorkning används i allt högre utsträckning för att klara kraven på korta byggtider. Artikelförfattare är Dennis Metin […]

Polygon och Ak har de senaste åren upplevt att fler projekt än tidigare behöver akut hjälp med att klara uttorkningstider i betong enligt prognos och tidplan. Flera nyare undersökningar tyder på samma sak [1, 2, 3]. Uttorkningstider underskattas lätt vid prognosläggning.  Mycket av utmaningarna tillskrivs i dagsläget nya betongrecept som inte har lika snabba uttorkningsförlopp […]

Industrigolvet är i vid första anblicken en enkel konstruktion: en tunn rektangulär betongplatta som kan innehålla armering och/eller fibrer. Det är kanske den förmenta enkelheten som gör att industrigolven ofta blir styvmoderligt behandlade. Detta leder till att skador är ganska vanliga och den vanligaste skadan är sprickor. För att lösa problemet med oregelbundna och vida […]

Kravet att minska klimatpåverkan från byggsektorn är stort och där är LCA, rätt använt, till stor nytta. För att möjliggöra jämförelser av konstruktionslösningars miljöprestanda är det av avgörande betydelse att hänsyn tas till teknisk livslängd och funktionskrav. Artikelförfattare är Nicklas Magnusson, Tyréns, Ronny Andersson, Cementa, Otto During, CBI, Martin Erlandsson, IVL Svenska Miljöinstitutet. Läs hela […]

Armeringskorrosion är en vanlig orsak till nedbrytning av armerade betongbroar, men det rådande kunskapsläget är främst baserat på experiment med konstgjorda korrosionsangrepp. Naturlig korrosion kan leda till ett annat verkningssätt. Provkroppar från Stallbackabron i Trollhättan, som togs vid en omfattande renovering efter bron tjänstgjort i 32 år, har testats på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. […]

Nya standarder har under de senaste två åren publicerats vilka möjliggör att mer av betongens potential borde kunna tillvaratas. Förutom flera nyheter i huvudstandarderna på betongområdet handlar det om en helt ny standard om social hållbarhet som omfattar exempelvis byggnaders komfort, robusthet avseende brand och fukt, samt påverkan av underhåll. Inom närmaste året förväntas även […]

Ekonomi är en central del i alla företag och lönsamheten ligger ständigt i fokus. Att arbeta med prefabricerad betong innebär att det är flera olika komponenter som kommer spela in på vad priset blir på de produkter som skall levereras ut till kund. Dels är det kilopriset för armeringsstål, dels priset per kubikmeter för betongen […]

År 2011 upptäcktes allvarliga skador i den bärande betongstommen på Arrheniuslaboratoriet. Kraftiga sprickor och spjälkskador visade sig bero på alkalisilikareaktion (ASR) i synergi med frost och armeringskorrosion. Eftersom de primärt bärande balkarna både har före- och efterspänd armering, blev reparationerna avancerade. Skadeprocesserna är komplicerade när det gäller inverkan på hållfasthetsegenskaper, men också med tanke på […]

Vinnova beviljade i november 2015 delfinansiering till samverkansprojektet ”Hållbar innemiljö för fritid i staden – Simhallar” inom programmet Utmaningsdriven Innovation (UDI-Steg 2) Hållbara attraktiva städer. Projektet ska möta det stora behov som finns för simhallar vad gäller längre livslängd, mindre energiåtgång och bättre miljö. Det kommer att pågå till januari 2018 och drivs av CBI […]

Planering och hantering av risker är entreprenörens vardag. Ett projekt som flyter på utan överraskningar är entreprenörens önskan. Kontroll över gjutcykler med en väl planerad glättning och formrivning kan korta ner byggtiden och minimera formkostnader i ett stort projekt. Produktionsplanering Betong (PPB) är ett kraftfullt verktyg för planering av betonggjutningar. Med hjälp av verktyget kan […]

Betong som innehåller alternativa bindemedel har en rad önskvärda och positiva egenskaper, vilka bland an-dra är mindre koldioxidutsläpp, lägre värmeutveckling och högre motståndskraft mot syra-, sulfat- och kloridattack. Dock kan alternativa bindemedel också påverka andra egenskaper, t.ex. ökad karbonatiseringshastighet eller reducerad hållfasthet. För att analysera dessa egenskaper har en studie där inverkan av karbonatisering hos […]

De osäkerheter som finns kring de vibrationsnivåer som kan tolereras nära nygjuten betong leder ofta till att konservativa gränsvärden används vid byggande, vilket orsakar onödiga förseningar och stora säkerhetsavstånd med merkostnader som följd. För ung och hårdnande betong är effekten från vibrationer av stöttyp från till exempel sprängning den allvarligaste. Det finns stora skillnader mellan […]

Antalet trågkonstruktioner och tunnelkonstruktioner av armerad betong grundlagda under grundvatten-ytan har ökat från 1990-talet och framåt. Huvudskälen är förtätning av stadsområden med överdäck-ningar och utbyggnad av vägnät i urbana delar vilka båda medför att vägtrafiken förläggs i tråg och tunnlar. Även omvandlingen av städer med järnväg och plankorsningar till planskilda korsningar mellan väg- och järnvägsnät […]

Läs hela artikeln här I ett projekt kallat ”Moderna Betongvägar”, finansierat av BVVF (Bana Väg För Framtiden) och Cementa AB, har slitage och partikelemissioner från betongbeläggningar undersökts och jämförts mot asfaltsbeläggningar. BVFF bildades i december 2011 och är ett samarbete mellan VTI, Trafikverket, KTH, Luleå Tekniska Universitet och Ramböll. Projektet har drivits av Statens väg- […]

Dagens arbetssätt att designa, producera och transportera produkter kommer att ändras radikalt i framtiden. Även byggbranschen kommer att påverkas. På framtidens byggarbetsplatser kommer 3D-skrivare att skapa komponenter, kompletta produkter och reservdelar. 3D-skannrar levererar indata, drönare och robotar stödjer hela processen. Produktionsutrustningen mäter självständigt, kommunicerar via Internet of Things och möjliggör digital produktionsautomation. Låter det som […]

Under åren 1965 till 1975 genomfördes det svenska miljonprogrammet för att lösa den då rådande bostadsbristen och ge folk en bättre levnadsstandard. Ambitionen var hög under miljonprogrammet och stort fokus låg på boendemiljö, samhällservice och rekreation. Omkring två tredjedelar av husbeståndet från denna tid utgörs av flerfamiljshus varav hälften av dessa är höghus med mer […]

Artikeln sammanfattar resultat från ett forskningsprojekt delfinansierat av SBUF. Projektet omfattar dels laboratorieförsök samt fältstudier. Artikelförfattare är Hans Hedlund, tekn dr, Skanska Sverige AB. adj. professor, Luleå tekniska universitet, Inst. för Samhällsbyggnad, Thomas Blanksvärd, dr, Skanska Sverige AB, samt Katarina Malaga, tekn dr, vd CBI Betonginstitutet, adj. professor Hållbara konstruktioner, Borås universitet. Läs hela artikeln […]

Trafiksystemen i flertalet av Sveriges större städer är hårt trafikerade. Ett flertal av de större tätbebyggda områdena i Sverige växer dessutom snabbt, vilket medför ett allt större tryck på den befintliga infrastrukturen. De ökade trafikmängderna på vägarna medför bland annat att miljöbelastningen i form av stänk från vatten och tösalter ökar på anläggningskonstruktioner i vägmiljö. […]

Kloridinducerad korrosion av armeringen är den vanligaste orsaken till nedbrytning av armerade betongkonstruktioner i marina miljöer eller som utsätts för vägsalt. Den sprickbegränsande effekt som fiber­armering tillhandahåller anses vara fördelaktig med avseende på inträngning av skadliga ämnen i betongen. Ändå finns det fortfarande begränsad forskning om hur fibrer kan påverka korrosion av armeringsjärn i betong. […]

I ett doktorandprojekt på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) som avslutades 2014, har olika mekaniska egenskaper för sprutbetong så som tryckhållfasthet, vidhäftningshållfasthet, böjdraghållfasthet, elasticitetsmodul, fri och förhindrad krympning som funktion av ålder undersökts. En av huvudfrågorna som studerats har varit skillnaden mellan vanlig gjuten betong och sprutbetong. Tillförlitliga materialdata för ung och uthärdad sprutbetong är bristfälliga, […]

Baserat på arbete utfört av Lars-Olof Nilsson (1979) anger Rådet för Byggkompetens (RBK) att fuktmätning bör utföras på ett mätdjup motsvarande 40 procent av betongplattans tjocklek vid applicering av ett tätt och fuktkänsligt ytskikt/matta. Artikelförfattare är Anders Kumlin, Anders Kumlin AB, Stockholm. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 7/15.

Det arbete, med utveckling av ett material, som presenteras här har ingått i en delstudie av ett större pilotprojekt finansierat av Vinnova. Det större projektet, pilotprojekt 7 AstaZero Testarena för Oskyddad Trafikant är ett av pilotprojekten inom RISE Test- och Demoanläggningar. Pilotprojektet gav CBI Betonginstitutet i uppdrag att utveckla materialkoncept kring fallskadepreventiv vägbeläggning av betong […]

Allteftersom vårt byggnadsbestånd blir äldre ökar behovet av reparation och underhåll. Betongkonstruktioner i aggressiva miljöer är inget undantag. Det finns många olika nedbrytningsmekanismer för armerad betong, men den allra vanligaste torde vara armeringskorrosion. Vanligen orsakas armeringskorrosion av karbonatisering och/eller kloridinträngning. Gemensamt för båda är att korrosionsprocessen kräver tillgång till både fukt och syre. I garage […]

I SS-EN 206, SS 137003 och SS-EN 1992-1-1 definieras 18 exponeringsklasser för att karakterisera den typ av angreppsmekanism och miljö som en armerad betongkonstruktion utsätts för. Vald exponeringsklass ligger sedan till grund för val av betongkvalitet och minsta täckande betongskikt. Exponeringsklasserna är grupperade efter de viktigaste angreppsmekanismerna: • XC, Korrosion föranledd av karbonatisering • XS, […]

Riksbyggen planerar bostadsprojektet Viva vid Chalmers science park i Göteborg. Huset ska certifieras med miljöbyggnad och man siktar på att nå guld. Under flera år har förstudier inom projektet ”Positive Footprint Housing”, som finansieras av Energimyndigheten, tittat på hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet ska uppnås i projektet. Medverkande i projektet är utöver Riksbyggen även […]

Många betongkonstruktioner utsätts för ensidigt tryck av kloridhaltigt vatten. Exempel är: • Sänktunnlar i havsvatten (exempelvis Öresundstunneln) • Grundläggningar i salthaltigt grundvatten • Kulvertar i havsvatten. Artikelförfattare är Göran Fagerlund, Avdelningen byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola (LTH). Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 7/15.

Boverket har saknat tillräckligt och dokumenterat underlag för att bedöma om det behövs föreskrifter, allmänna råd och/eller vägledning för upprättande av effektiva kontrollplaner. Vad som ska eller bör kontrolleras finns dock angivet i både författningar, standarder och handböcker. Artikelförfattare är Roger Anneling, civilingenjör, Anneling Tobin Consult AB, Borås. Läs hela artikeln i Bygg & teknik […]

Det finns idag ett stort behov både av att sanera fasader och tilläggs­isolera flervåningshus. En vanlig byggnadsmetod både i Finland och Sverige har varit dubbla betongväggar med mellanliggande isolering och då vanligtvis byggt med prefab­ricerade planelement. Dessa typer av våningshus finner man i de flesta städer, ofta stadsdelar byggda på 1960- och 70-talen. Renoveringsproblematiken försvåras […]

Den termiskt högledande betongen är ett resultat av utveckling och forskning i nära samarbete mellan industri och högskola. Detta material har optimerats för hög termisk ledningsförmåga och har cirka 60 procent bättre prestanda än konventionell betong. Exempel på app­likationer där denna prestanda är intressant är ispister och golvvärmesystem, där kyl- eller värmerör ofta förläggs i […]

I Sverige har vi erfarenheter från två typer av fuktrelaterade emissioner från betongbjälklag. I båda fallen är skadeorsaken en kombination av högt pH-värde i betongen, eller det cementbaserade spacklet, och för hög fuktnivå. Orsaken till att fuktnivån överskrider kritiskt värde kan vara att byggfukten inte torkat ut i tillräcklig grad, före applicering av mattor med […]

Artikeln beskriver orsaker till inträngning av vatten i ett garage med tillhörande ramp samt utröner relevansen av en induktiv konduktiv mätmetod för fukt, vilka indikeringar i sin tur har resulterat i ett förslag omfattande friläggning av garageväggar och balk över garagetaket. Artikeln utröner sekundärt grundorsaker till läckage i rampen. Läckage förekom genom garageväggar och i […]

Finballast och PCE-flytmedels inverkan på golvbetong Golventreprenörer har de senaste fem till sju åren upplevt en ökning av problem med delaminering vid produktion av betonggolv. CBI Betonginstitutet har i en studie, som initierats av Modern Betong och i huvudsak finansieras av SBUF, gjort besök hos några golventreprenörer, gjort ett par skadeutredningar med delamineringsproblematik samt en […]

Tjocka skikt av avjämningsmassor har betydligt längre torktid än vad som anges i läggningsanvisningarna. Detta har visats tidigare i oberoende undersökningar finansierade av SBUF (Projektnummer 11427 och 11680) som utförts av Jörgen Grantén [1, 2]. I dessa undersökningar studerades normaltorkande och som de kallades då snabbtorkande avjämningsmassor. Uttorkningen skedde i inomhusmiljö vid cirka 20 °C […]

Vid omfattande tester av runda betongpelare omslutna med CFRP (kolfiberarmerad polymer) vid Institutet för Polymerers Mekanik, Lettlands universitet i Riga utfördes även några udda tester. Fyra olika undersökningar gjordes. Artikelförfattare är Vilis Valdmanis, Institutet för Polymerers Mekanik, Lettlands universitet, Riga, Lettland, och Ralejs Tepfers, Chalmers tekniska högskola, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Konstruktionsteknik, Betongkonstruktioner, Göteborg. […]

Iakttagelser gjorda under inspektioner av vattenkraftsanläggningar har föranlett misstankar om att vissa typer av skador på vattenbyggnadsbetong orsakas av frostnedbrytning. I ett pågående doktorandprojekt i samarbete mellan Vattenfall och Lunds tekniska högskola har nedbrytningsförloppen till dessa skador undersökts experimentellt genom laboratorieförsök. Artikelförfattare är Martin Rosenqvist, Avdelningen för Byggnadsmaterial, LTH, Lund, samt Vattenfall Research and Development […]

Det finns i princip två metoder för att spruta betong, våtsprutning och torrsprutning. Vid torrsprutning matas en torrblandning av cement och ballast fram till sprutmunstycket där vattnet blandas och därefter sprutas betongen på underlaget. Sprutbetong som utförs med torrsprutningsmetoden har vanligtvis ett lågt vattencementtal (vct cirka 0,30 till 0,35), vilket resulterar i hög hållfasthet och […]

År 2000 antogs standarden EN 206-1 Betong – Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse [1] som gällande europastandard för betongtillverkning. Den har sedan dess fått en stor spridning och väletablerad användning inom de europeiska länder som ingår som medlemmar i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN. Även utanför Europa pågår internationellt standardiseringsarbete inom ISO för att […]

För cementbaserade material utgör en väl utförd efterbehandling en mycket viktig del av utförandet för att erhålla erforderliga mekaniska egenskaper samt erforderliga egenskaper med avseende på beständighet. I praktiken ska efterbehandlingen inledas direkt efter avslutad vibrering och avjämning. Efterbehandling inbegriper således samtliga moment för att skydda den färska betongen mot åverkan från nederbörd eller uttorkning […]

Med effektiva programverktyg kan platschefen lätt planera sina gjutningar och i förväg bedöma och förbereda sig inför gjutningen – tid och kvalitet är pengar! Ett nytt verktyg för branschens aktörer – Produktionsplanering Betong – har tagits fram av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF). Verktyget har många nya funktioner för platschefens planering av gjutningar men även ett […]

Två av broarna längs Essingeleden i Stockholm har systematiska skador i form av spjälksprickor och bortspjälkat täckskikt vid gjutfogar, där en stor mängd armering är skarvad. Med tanke på dessa skador kunde inte tillräcklig bärförmåga påvisas med konventionella metoder. På Chalmers har man under ett flertal år forskat kring metoder för att kunna beräkna bärförmåga […]

Behovet av tillståndsbedömning av byggnader har ökat stadigt i Europa, USA och Asien det senaste årtiondena. Såväl bristfällig konstruktion som tärande omgivning kan snabba på vittring, sprickor och and­ra försvagningar av till exempel pelare, väggar, plattor, bjälkar och grund i åldrande byggnader. Bra metoder för tillståndsbedömning kan då användas för att godkänna en konstruktion för […]

Den svenska anläggningsbranschen har i ett flertal utredningar fått skarp kritik på grund av dålig produktivitet. Forskning visar på samma tendenser i övriga Europa och USA. Vissa mätningar tyder på att byggandet i den svenska anläggningsbranschen har en kostnadsökning som är dubbelt så hög jämfört med övriga branscher under de senaste 20 åren. Låg produktivitet […]

Det är svårt att avgöra om de totala investeringssatsningarna i infrastruktur varit för låga eller inte. Dock så råder det just nu enighet om att underhållet, däribland reparation och uppgradering, av den offentliga infrastrukturen varit kraftigt eftersatt under lång tid. Anledningen till det eftersatta underhållet ingår inte i omfattningen av denna rapport men generellt sett […]

Intresset för miljöcertifieringar har ökat avsevärt sedan den första byggnaden i Sverige certifierades enligt Green Building år 2005. Piacon har på uppdrag av Svensk Betong genomfört en studie av de hittills miljöcertifierade projekten i Sverige. Resultatet visar på att valet av system kan kopplas till byggnadstyp. Som marknaden ser ut idag måste man inför ett […]