Artiklar
Vägledning för ökad användning av klimatförbättrad betong
Betongbranschen bedriver sedan ett antal år tillbaka ett intensivt hållbarhetsarbete med fokus på minskad klimatpåverkan och att nå målsättningen klimatneutral betong enligt den färdplan som lämnades till regeringen 2018.
Biokol för brandsäkrare betongkonstruktioner med lågt klimatavtryck
Det finns två stora utmaningar med betong. Den ena är att betong, även om det är obrännbart, kan påverkas mycket negativt av brand. Den andra är att cementen i betongen ger en mycket stor klimatpåverkan.
Dynamisk bedömning av håldäcksbjälklag
Prefabricerade och förspända håldäcksbjälklag används ofta i nya byggnader. Kombinationen av förspänning och låg egenvikt gör det möjligt att bygga bjälklag med långa spännvidder. Detta innebär dock också att håldäcksbjälklagen blir mer känsliga för vibrationer från mänskliga aktiviteter.
Samverkanspelare med 3D-utskrivna formar fyllda med självkompakterande betong
3D-utskrivning av betong och självkompakterande betong (SKB) är två tekniker med rötter i 1990-talet och som båda kan leda till högre produktivitet och bättre arbetsmiljö.
Klimatförbättrad vattenbyggnadsbetong utan kylbehov
Sedan 2021 pågår byggfasen i ett projekt med fokus på flödesanpassning och delförnyelse av utskovsdammen vid Vattenfalls anläggning Lilla Edet i Göta älv.
Klimatsmart fiberarmerad sprutbetong för trafiktunnlar
Världen står inför en enorm utmaning där utsläppen av växthusgaser måste minskas för att bromsa den ständigt ökande globala medeltemperaturen. Samtidigt har en lång urbaniseringstrend lett till att transportinfrastrukturen i många tätbefolkade städer måste byggas ut för att bibehålla ett fungerande transportnät.
Ökade möjligheter att använda klimatförbättrad betong med den uppdaterade SS 137003
Betong tillverkad med portlandcement, som har varit det dominerande bindemedlet under många decennier, är fantastiskt som byggmaterial. Portlandcement är relativt billigt och det reagerar med vatten och bildar ett fast material även under vatten, och det ger en betong som är formbar under tillräckligt lång tid för att kunna transporteras och gjutas.
Varför ytskydda betong?
I den bästa av världar finns inget behov av varken utveckling eller skydd av betong, detta viktiga byggmaterial som fortfarande används allra mest inom byggindustrin idag. Men så är det nu inte.
Ta hänsyn till korrosionsskador vid reparation och förstärkning av betongkonstruktioner!
Vår byggda miljö består till stor del av armerade betongkonstruktioner, varav många har hunnit bli ganska gamla. Till exempel förvaltar Trafikverket nästan 20 000 broar, och merparten är byggda i armerad betong.
Självläkning av betong
Betong har använts som byggmaterial i årtionden och kan utan tvekan inte ersättas genom ett annat byggmaterial. De senaste decennierna har vi sett en intensiv utveckling inom vetenskap och teknik.
Fjärrkontroll av betongsilor baserad på UAV och datorseende
Följande artikelbelyser potentialen att digitalisera tillståndsbedömning för stora byggnadskonstruktioner med hjälp av fjärrinspektion i kombination med datorseende.
Cementkrisen och dess konsekvenser för svenskt betongbyggande
Mitt i sommaren beslutar Mark- och miljööverdomstolen att avvisa Cementas ansökan om förnyat täkttillstånd för sin täkt i Slite. Debatten i detta ärende har varit intensiv och turerna många: • 11/12 2017 Cementa ansöker om fortsatt & utökad brytning i Slite • 17/1 2020 meddelar Mark- och miljödomstolen att den godkänt tillståndsansökan för fortsatt & […]
Digital tvilling i byggsektorn
– kombinerar kraften i data och modeller Digitala tvillingmodeller är digitala simuleringar som kombinerar information om ett fysiskt objekt med avancerade beräkningsmodeller. Det är en pågående simulering som kopplar ihop alla beräkningsmodeller och all insamlad information från objektet samt uppdaterar sig själv från flera olika källor för att kunna representera sin fysiska motpart. En digital […]
Ny teknik för att möjliggöra upprustning av starkt trafikerade äldre järnvägstunnlar
I system av infrastruktur finns det ofta anläggningar vilka är mer komplicerade att utföra DoU-arbeten i än andra av systemet. Orsaken kan vara teknik (till exempel spännbetongkonstruktioner) läge (tunnlar, broar över vatten, farled, järnväg och dylikt), stora trafikmängder, svårigheter att omleda trafik, behov och möjlighet för ersättningstrafik, arbetsmiljö, störningar av kringboende och dylikt. Järnvägstunnlar i […]
Kan betong verkligen vara smart?
Betong känner alla till, både de med och de utan ingenjörsbakgrund. Tyvärr finns många som bara har lite kunskaper och ofta vet de inte ens skillnaden mellan betong och cement. Dessutom känner många betong som grått, kalt, massivt och primitivt. Många tänker att alla kan väl producera betong? Bara tillsätta vatten i en blandning av […]
Reviderad betongstandard ökar takten i klimatomställningen
Det pågår ett intensivt klimatarbete i många branscher, inte minst inom svensk betong- och cementindustri. Branscherna har i sina färdplaner satt upp tydliga målsättningar för hur materialens klimatpåverkan ska reduceras på vägen mot klimatneutral cement och betong. De klimatrelaterade aspekterna, tillsammans med nya forskningsresultat och erfarenheter, utgör idag huvudsakliga incitament för ändring av regelverket på […]
Minskad klimatpåverkan i fokus
– Erfarenheter från Kv. Kungsörnen i Helsingborg Vi kan redan idag minska klimatpåverkan från byggproduktion väldigt mycket. Ett bra initiativ togs av Helsingborgshem då de bestämde sig för att genomföra ett pilotprojekt för klimatsmart byggande. De förutsättningar som gavs i anbudsskedet resulterade i att kostnadseffektiva lösningar med begränsad klimatpåverkan kunde väljas av NCC och Betongindustri. […]
Digital Betong
Nya möjligheter för samverkan mellan design och byggnation med storskalig 3D-utskrift. Framtidens betong De senaste månadernas “cementkris” och en eventuell sinande tillgång på inhemsk cement har blottlagt en komplex problematik som omger detta världens mest använda byggnadsmaterial. I debatten som följt Mark- och miljööverdomstolens beslut den 6 juli har lokala miljöfrågor ställts emot globala klimatperspektiv […]
Hur fungerar emissionsmätning under ytskikt med uttaget prov och kammarmetoden?
Mätning av emissioner i golvsystem används ofta i skadeutredningar för att utröna vad som skett i ett golv där en skada misstänks. Då mätningar ovanför ytskiktet inte alltid ger hela bilden av tillståndet under ytskiktet används kammarmätning av uttaget betong- eller avjämningsprov under ytskiktet allt oftare. Men hur fungerar en sådan mätning egentligen? Vilka känsliga […]
Rekommendationer för bärighetsutvärdering av betongplattor
– Bättre strukturanalyser med finit elementmetod För att begränsa miljöpåverkan och minska samhällets kostnader måste befintliga byggnadsverk användas längre. Forskning har visat på en stor inneboende kapacitet hos befintliga konstruktioner som ofta inte nyttjas fullt ut. Genom att använda tillgänglig kunskap och moderna analysmetoder är det dock möjligt att i många fall påvisa högre bärförmåga. […]
Oförstörande provning (OFP) av betongkonstruktioner
– Verktyg för effektivare tillståndsbedömning En bidragande del till framtida lägre resursuttag och minskning av CO2 utsläpp är sammankopplat med att förlänga livslängden på vårt redan byggda bestånd och då inte minst det som är byggt i betong. Armerad betong är ett fantastiskt bra material med många goda egenskaper, men dagens framställning av cement medför […]
Emissioner i golvsystem med modern tät betong
Mätning i golvsystem med modern tät betong skapar två olika bilder av emissioner från alkalisk hydrolys under de två första åren efter mattläggning. Ovanför ytskiktet noteras inget som indikerar problem. Under ytskikten sker en successiv ackumulering av emissioner till mycket höga nivåer trots ett klart godkänt fukttillstånd i underlaget enligt dagens kravställning. Det är dags […]
Ingenjörsmässiga lösningar för hög RF i modern tät betong
För att minska vår negativa påverkan på klimat och miljö behöver vi vara sparsamma med ändliga resurser. Cementas dikeskörning med kalkbrytningen på Gotland visar tydligt att branschen står för stora utmaningar. Som tur är finns det fuktsäkra lösningar där både mindre cement behövs i betongen och tillsatser av slagg, kalcinerad lera etcetera kan användas utan […]
Är uttorkning av betong på ekvivalent djup fortfarande relevant?
För ett flertal golvkonstruktioner – Nej! Den moderna betongens täthet sätter praktiskt taget klassisk omfördelning av fukt efter beläggning med ytskikt ur spel. Mätningar på golvkonstruktioner visar att uppfyllt uttorkningskrav på ekvivalent djup inte nödvändigtvis behöver vara uppfyllt för att undvika hög RF under ytskiktet och i limmet. Detta öppnar upp för en snabbare och […]
3D-printing med betong – Några lärdomar och vägar framåt
Artikelförfattare Wolfram Oettel, RISE AB Är det möjligt att skriva i betong, utan att ha en egen skrivare eller rättare sagt, 3D-skrivare? Denna fråga hängde över projektet under en ganska lång tid, eftersom 3D-skrivaren inte var uppbyggd och redo för användning. Många kanske utgår från att vissa egenskaper för ett cementskrivmaterial borde vara samma för […]
Hybridarmerade konstruktioner i kloridhaltiga miljöer – beständighet, säkerhet och livscykelkostnader
Livslängden för armerade betongkonstruktioner i kloridhaltiga miljöer kan förlängas genom att kombinera traditionell armering med fibrer i så kallade hybridarmerade lösningar. Detta visades experimentellt i ett tidigare doktorandprojekt i samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och Thomas Concrete Group. I ett efterföljande postdoc-projekt har vi nu utvecklat modeller som kvantitativt utvärderar fibrernas effekt på beständighet och […]
Brottmekanismer och bärförmåga för sprutbetong utsatt för blocklast
Vilka brottmekanismer är det som styr bärförmågan för en bultförankrad sprutbetongförstärkning och hur påverkas förstärkningens bärförmåga av att enskilda prover ej uppfyller ställda krav avseende tjocklek eller vidhäftningshållfasthet? Dessa frågor har studerats och besvarats i ett nyligen avslutat doktorandprojekt [1] genomfört på avdelningen för Betongbyggnad på Kungliga Tekniska Högskolan. Ett ramverk för numeriska simuleringarna har […]
Betongens mest förrädiska skador
Betong är ett av vårt vanligaste byggnadsmaterial och används ofta i svåra miljöer där andra material inte hade fungerat eller varit kostnadseffektiva. Det gör att betong generellt betraktas som ett beständigt material med lång livslängd. Bland allmänheten förknippas betong till och med många gånger som ett material med en nästan oändligt lång livslängd, utan behov […]
Tids- och kostnadseffektiva metoder med god arbetsmiljö – för ytbehandling av bärverk av betong
Anläggningskonstruktioner och anläggningar i industrier utsätts ofta för hård miljöpåverkan av till exempel vind, nederbörd, köld, koldioxid och natriumklorid från havsvatten och halkbekämpning. Miljöbetingade skador kostar årligen miljardbelopp i form av entreprenadkostnader, utredningar, projektering, trafikantkostnader, ersättningstrafik och dylikt. Miljöbelastning vid reparationer kan bli betydande, ofta främst på grund av ökad körtid och ökad körsträcka vid […]
Uttorkningsegenskaper hos klimatförbättrad betong
Betongbranschen har de senaste åren aktivt försökt att driva på omställningen mot produkter med lägre klimatpåverkan. Detta återspeglas bland annat i den färdplan för klimatneutral betong som Svensk Betong har lanserat där det långsiktiga målet är att all betong som används i Sverige skall vara klimatneutral 2045. På liknande sätt har även Bygg- och anläggningssektorn […]
Vad händer med sexvärt krom i återvunnen betong?
Krom förekommer allmänt i en stabil olöslig form (trevärt krom) i jordskorpan och i mineraliska byggnadsmaterial som cement. Vid tillverkningen av cement omvandlas en del av det stabila kromet till sexvärt krom som är reaktivt och lösligt i vatten och innebär hälsorisker vid hanteringen. Därför har det införts gränsvärden för hur mycket sexvärt krom cement […]
Burkmetoden – för fukttransportegenskaper hos betong
Fukttransportegenskaper hos betong är viktiga att kvantifiera för att kunna göra vederhäftiga fuktberäkningar, till exempel av fuktomfördelning under mer eller mindre täta ytskikt på underlag av betong som är delvis uttorkad. Sådana beräkningar är vanliga idag [1], men tillförlitligheten hos resultatet beror till stor del på kunskap om betongens fukttransportegenskaper. Under senare år har helt […]
Fuktegenskaper hos cementbundet material med flygaskainblandning
Med cementbundna materials fuktegenskaper menas hur de binder och transporterar vatten. Känner man fuktegenskaper kan man räkna ut hur exempelvis en betong torkar. Mätning av fuktegenskaper för cementbundna material är något Avd. Byggnadsmaterial i Lund har stor erfarenhet av, särskilt för material med Portlandcement som bindemedel [1] [2]. På senare år har forskning vid avdelningen […]
Uttorkning och modern betong
Riskerna för problem med sjuka hus är väl kända idag och hantering av fukt inom huskonstruktion och produktion är därför ett väl etablerat område. Ändå har många de senaste åren upplevt att något inte stämmer när det gäller uttorkning av betong. Betongen verkar uppföra sig annorlunda – betongen beter sig inte som förr. Uttorkningskraven upplevs […]
Rätt betong på rätt plats ger minskad klimatpåverkan
I samarbete med Fossilfritt Sverige och inom ramen för samarbetet med Betonginitiativet har Färdplan för klimatneutral betong tagits fram. Betongbranschens målsättning är att betong för husbyggnation inom fem år ska nå en halverad klimatpåverkan, jämfört med den betong som användes år 1990. År 2030 ska klimatneutral betong finnas på marknaden och år 2045 ska all […]
Uttorkningsoptimering av betong
Den stora debatten inom fuktområdet har under senaste tiden i korthet varit; Inverkan av mineraliska tillsatser för uttorkning, Metodik vid fuktmätning av betong, Vattencementtalets inverkan på uttorkning, Ångtäthet på betong och Ångtätheten på det ytskikt som betongen skall beläggas med. Vi jobbar till stor del med att förebygga fuktrelaterade skador i byggprocessen. Inom betongkonstruktion innefattar […]
Fuktsamverkan i golvsystem med modern betong
Rutinmässigt tillverkade och väl fungerande golv, utan fuktproblem, är vad alla entreprenörer önskar sig – inga förseningar, uttorkningsproblem, extra åtgärder, osäkerhet eller senare sjuka hus. Varför upplevs situationen inte så idag? Har problemen med den moderna betongen att göra? Hur fungerar den egentligen i ett helt golvsystem med de andra materialen? Vad kan man göra […]
Skjuvning i betong- konstruktioner utsatta för explosionslaster
Explosioner är en extrem dynamisk last och kan orsaka stora skador på omgivande byggnader och andra betongkonstruktioner. En bärande betongvägg kan skjuvas av vid upplagen och tryckas in i byggnaden vid explosioner på småavstånd. Denna artikel summerar ett doktorandprojekt genomfört för att öka kunskapen om skjuvning i betongkonstruktioner som utsätts för explosionslaster. Forskningsarbetet genomfördes med […]
PPB räknar på fukt
Den moderna täta betongen och dess förändrade fuktegenskaper ställer nya krav på verktyg för prediktering av uttorkning. Andra generationen av datorprogrammet Produktionsplanering Betong (PPB) med kapacitet att simulera både temperatur- och fukttillstånd i hårdnande betong har funnits tillgängligt sedan december 2018. PPB beräknar uttorkning för flera konstruktionsfall, med moderniserade materialmodeller och nyligen uppmätta materialdata för […]
Vad kan man lära sig av en 80-årig bro från Gullspång?
– Korrosionsskador i äldre betongkonstruktioner med släta armeringsstänger På Chalmers tekniska högskola började 2017 ett doktorandprojekt [1] som syftar till att förbättra kunskapen om hur betongkonstruktioners bärförmåga påverkas av åldringsprocesser. I projektet togs provkroppar från en bro i Gullspång, som byggdes 1934. Bron byggdes med släta armeringsstänger, vilket var vanligt på 1930-talet. Släta armeringsstänger används […]
Går det att översätta töjningar som uppmätts på betongytan till töjningar i armering?
Järnvägsförvaltare har ofta sina tillgångar i ett nätverk där den geografiska spridningen är stor. En stor del av infrastrukturtillgångarna börjar bli ålderstigna och kan även vara känsliga för stora svängningar i naturens påverkan. Av den här anledningen är det i dagsläget viktigt för den här typen av förvaltare att möta underhållsfrågor för att kunna garantera […]
Saltfrostavskalning i betong
– som innehåller flygaska med lågt kalciuminnehåll från kolkraftverk, eller masugnsslagg från stålindustrin Mekanismen bakom saltfrostavskalning i betong påverkas bland annat av förkonditioneringsprocessen och materialegenskaperna, men hur respektive faktor påverkar avskalningen är inte helt känt. Denna artikel presenterar resultat som visar hur stor inverkan förkonditioneringen, lufthalten, samt saltkoncentrationen har på avskalningen jämfört med varandra. Tre […]
Vilken förbättringspotential finns ur klimatsynpunkt för olika byggsystem?
Det finns klimatbesparingar att göra för byggbranschen om livscykelanalyser används som verktyg vid design, projektering och utförandet inom ett byggprojekt oavsett vilket byggsystem som väljs. Klimatbesparingar är fullt realistiska att göra med redan i dag känd och befintlig teknik.
Samarbete är nyckeln för drastiskt sänkta CO2-utsläpp från betong
Betong är, efter vatten, världens mest använda material. Denna stora användning gör att utsläppen från cementproduktion står för cirka 8 procent av världens CO2-utsläpp. I en aktuell schweizisk rapport undersöks vilka möjliga vägar som finns för europeiska byggbranschen att minska utsläppen från betong och nå klimatmålen, enligt Parisavtalet.
Modern betong torkar inte som förr
Artikelförfattare: Per Karnehed, Karnehed Design & Construction AB, Anders Sjöberg, AFEM Konsult AB Modern betong blir tät. Nya rön visar att den moderna betongen som idag används kan bli upp till 50 gånger tätare än vad vi är vana med. Det gör att det inte går att torka betongen med värme eller avfuktare på […]
Pågjutningar av stålfiberarmerad självkompakterande betong
Pågjutningar har en mängd tillämpningsområden inom såväl anläggnings- som husbyggnadssammanhang. Exempel på applikationer inom anläggningsbyggandet är reparationer och förstärkningar samt slitskikt på brobanor. För denna typ av pågjutningar finns det som regel väl inarbetade rutiner för projektering och utförande, vilket skapar förutsättningar för att nå lyckade slutresultat. Inom husbyggandet är det däremot vanligt att klara […]
Vilka materialdata krävs för att räkna på golvkonstruktioner?
Sättet att betrakta golvkonstruktioner håller på att förändras. Med nya förutsättningar och utveckling avseende ingående material och nya typer av golvkonstruktioner behövs mer differentierade sätt att fuktsäkerhetsprojektera golvkonstruktioner på. I ett steg mot att möjliggöra detta genomfördes en branschgemensam workshop i SBUFs regi kring erforderliga materialegenskaper för fuktberäkningar i golvkonstruktioner (SBUF-projekt 13498). Till workshopen bjöds […]
Fuktmätning i cement- innehållande produkter
Vid nybyggnation och ROT-arbeten har ofta torktiderna för betong och avjämning blivit betydligt längre än förväntat. I vissa fall har man inte nått RF på 85 procent. RF skall vara < 85 procent innan man lägger på ytskikt. Ofta läggs ytskiktet på betydligt högre RF och risken för fuktskador ökar. Orsaken till att torktiden blir […]
Modern tät betong
– Hur säkerställer vi att fukt och alkali inte når känsliga material i golvkonstruktionen? En högaktuell fråga inom byggbranschen just nu är diskussionen kring dagens betongkvaliteter och att det upplevs ta längre tid att torka ut betongen än tidigare. Golvbranschens aktörer förväntas ofta leverera en lösning och en golvkonstruktion som fungerar på fuktigt underlag, men […]
Projektering och upphandling av prefabricerade betongelement för anläggning
Prefabricerade betongelement har använts under lång tid. Korrekt projekterat (komplett BH) och korrekt utfört kan byggnadsverk av prefabricerad betong fungera mycket väl. Föreliggande artikel har ej för avsikt att på något sätt kritisera användning av prefabricerade betongelement i anläggningar utan syftar till att tydliggöra att en BH för byggnadsverk i sin helhet måste anpassas till […]
Simulering av frostsprängning i betong
Betongkonstruktioner belägna i kalla och fuktiga miljöer riskerar att skadas av frostsprängning under de kyliga vintermånaderna på grund av vattnets nioprocentiga volymsexpansion då det fryser inuti betongen. För att begränsa denna problematik är det vanligt att till exempel dammar, broar och betongvägar byggs med lufttillsatt betong i både Sverige och andra delar av världen. Trots […]
Olika byggsystem av betong och trä där mix av material inklusive stål ger klimatfördelar
Att komma till rätta med klimatproblematiken är mänsklighetens kanske största utmaning och en överlevnadsfråga som berör oss alla. Genom Parisavtalet har världens länder kommit överens om ett nytt klimatavtal som binder alla länder att göra åtgärder, med målet att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den […]
Analytisk beräkningsmodell för tvångsprickor hos kombinationsarmerade konstruktionselement
Kombinationsarmering kan vara en effektiv lösning för att begränsa sprickbildning orsakad av tvångskrafter och samtidig minska arbetsinsatsen som armeringen medför. Befintliga modeller som beaktar sprickor orsakade av tvångkrafter saknas dock för kombinationsarmerade betongelement. I ett nyligen avslutat SBUF-projekt som har genomförts på Thomas Concrete Group i samarbete med Chalmers tekniska högskola har en befintlig analytisk […]
Hållbar innemiljö för fritid i staden (HIFS) – Simhallar
Vinnovaprojektet ‘Hållbar Innemiljö för Fritid i Staden – Simhallar ingår i utlysningen och programmet Hållbara Attraktiva Städer UDI-Steg 2 (Utmaningsdriven innovation) och har pågått under perioden nov 2015 tom juni 2018. Projektet är till för att bemöta de stora behov som finns för simhallar med avseende på livslängd, energiåtgång och inomhusmiljö. Projektet har drivits av […]
Uttorkning av betongprover
Betongens långa uttorkningstid är en utav de största problemen inom byggindustrin. Denna studie är gjord för att undersöka hur uttorkningen hos betong med tre olika vattencementtal skiljer sig i jämförelse med beräkningsprogrammen TorkaS 3.2 samt 2.0. Målet har även varit att se om ett lager avjämningsmassa ger ett fukttillskott till betongen och hämmar dess uttorkningshastighet. […]
Material med reflektans och emissivitet som minskar jordens uppvärmning
I och med industrialismen började människan att påverka jordens klimat genom utsläpp av fossil koldioxid. Halterna av koldioxid i atmosfären har fram till idag ökat från ca 270 ppm till 406 ppm. Trots att det under lång tid har varit klart att konsekvenserna av en globalt höjd medeltemperatur kan bli mycket skadliga och kostsamma så […]
Ny metod för sprickmodellering i armerad betong
Ett pågående doktorandprojekt handlar om modellering av armerad betong, speciellt med avseende på sprickbildning. Projektet, som presenteras i denna artikel, genomförs i samarbete mellan avdelningarna Konstruktionsteknik och Material- och beräkningsmekanik, båda på Chalmers i Göteborg. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och syftar till att utveckla ett nytt sätt att analysera stora armerade betongkonstruktioner genom att modellera […]
Genomstansning av betongbjälklag på slanka kantpelare av stål
I moderna byggnadsstommar kombineras vanligen plattor av armerad betong med balkar och pelare av stål. Dessa kombinerade betong-stål-stommar utnyttjar den snabba produktionshastigheten och enkelheten av stålkonstruktioner med robustheten och styvheten i armerad betong. Genom dess samverkan optimeras också användandet av materialen. En vanlig stomtyp i bostadshus är platsgjuten betong på prefabricerade plattbärlag i betong som […]
Dimensionering av bjälklag upplagda på kantpelare av stål
Bjälklag upplagda på stålpelare i fasad är en idag vanlig typ av konstruktion. Bjälklaget består då vanligen av platsgjuten betong på plattbärlag. Ett problem med denna konstruktionstyp är att det saknas lämpliga beräkningsmodeller för kontroll av skjuvning och genomstansning vid kantpelarna. Det finns en beräkningsmodell i EN 1992-1-1, Eurokod 2 (fortsättningsvis förkortat EK2), men denna […]
Stötbelastade betongbalkar
Som en del i ett pågående forskningsprojekt på Chalmers tekniska högskola har den strukturella responsen hos stötbelastade betongbalkar studerats. I ett nu avslutat doktorandprojekt togs en provmetodik fram, vilken så här långt framgångsrikt har använts i fyra försöksserier. Fokus på utförda studier har legat på den strukturella responsen vid stöt samt resthållfasthet och kvarvarande deformationsförmåga […]
Fungerar det att blanda hydrofoberade medel i sprutbetong?
Skador på sprutbetong i väg- eller tågtunnlar genererar årligen betydande kostnader för samhället. En ökning av sprutbetongens beständighet kan minska dessa kostnader. Ett sätt att öka beständigheten är att göra sprutbetongen vattenavvisande så att fukt-halten sänks och fukttransporten försvåras, vilket ger bättre skydd mot bland annat frostskador och kloridinträngning. För sprutbetong kan det vara ekonomiskt […]
Uttorkning av betong
– En praktisk uppföljning av mätningar från byggskedet Den vanligaste konstruktionen nuförtiden vid byggnation av hus är platta på mark. Konstruktionen har varit vanligt förekommande i olika varianter sedan 50-talet. På grund av dess markkontakt har fuktproblem uppstått i konstruktionen av olika anledningar och konstruktionen har med tiden förbättrats för att undvika framtida problem. Dagens […]
Beständigare och vackrare betong med målning
Till skillnad mot Sverige är det, på många håll i världen, populärt att måla betong utvändigt. En uppenbar anledning är att öka de estetiska värdena då rå betong alltid är grå och ofta är flammig och ful. Den andra anledningen, som har visat sig vara minst lika viktig, är att målning av betong kan ge […]
Köldbryggor i ytterväggskonstruktion i betong – konsekvens av vald areadefinition
Andelen köldbryggor variera stort mellan olika konstruktioner. Det beror på byggnadsutformning och materialval. Att storleken på köldbryggorna även kan variera för samma byggnad är inte lika välkänt. Beroende på hur areorna definieras kan påslaget för köldbryggor varierar så mycket som upp till 20%-enheter för samma byggnad. Artikelförfattare: Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik Björn Berggren Skanska Henrik […]
Förbättrade metoder för bärighetsutvärdering av armerade betongplattor
Lastkapaciteten hos brobaneplattor är ofta avgörande för befintliga broars bärförmåga, men underskattas som regel med dagens bärighetsberäkningar. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt vid Chalmers tekniska högskola har en strategi för bärighetsut- värdering med successivt förbättrade strukturanalyser utvecklats. Med denna strategi har högre bärförmåga och bättre för- ståelse av konstruktionernas respons kunnat påvisas förbrobaneplattor av armerad […]
Förstärkning av betongväggar i samband med håltagning
En stor andel av befintliga låghus till höghus är flerfamiljsbostäder gjorda av prefabricerade sandwichelement. Systemen med stora panelbyggnader utvecklades i västvärlden och användes först i Danmark, England och Frankrike [1], sedan tillämpades tekniken över hela Europa. Figur 1 visar en typisk panelbyggnad bestående av lastbärande tvärväggar vilket är vanligt förekommande i Sverige. Artikelförfattare: Thomas Blanksvärd, […]
Betong med lägre klimatpåverkan
Den här artikeln bygger på en rapport som Svensk Betong publicerat med fakta och information om betong och klimat och arbetet för att nå klimatneutral betong sett ur ett livscykelperspektiv [1]. Artikelförfattare: Malin Löfsjögård, VD Svensk Betong, Tekn Dr, Adj Prof KTH Läs hela artikeln i Bygg & teknik 7/17
Fibrer i anläggningskonstruktioner
I ett doktorandprojekt som genomförts i samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och Thomas Concrete Group har experiment utförts för att undersöka hur fibrer påverkar korrosion av konventionell armering. Resultaten visar att kombinationen av fibrer och konventionell armering kan effektivt förlänga livslängden hos anläggningskonstruktioner, dels genom att armeringskorrosion fördröjs och minskas, och dels genom att effekten […]
Självläkning av betongsprickor i havsmiljö – inverkan av cementtypen
Betongsprickor kan i viss mån självtätas i fuktig miljö, vilket gör att till exempel hållfasthet och vattentäthet kan återställas nästan helt. Numera vill man av miljöskäl blanda ut cement med olika mineraliska restmaterial, till exempel flygaska och masugnsslagg. Det är inte känt hur dessa nya cementtyper påverkar möjligheten till självläkning. I artikeln redovisas resultat från […]
Fuktsäkerhetsprojektera golv. Går det?
Det är inte alltid så lätt att vara fuktkonsult och prognostisera hur en golvuppbyggnad kommer att fungera i produktion och drift. Vilka funktioner är viktiga, vilken ingångsdata behövs, var hittas relevant materialdata och hur bra konstruktioner blir det totalt sett genom att fokusera på fukt i produktionsskedet? I den här artikeln beskrivs den viktiga materialparametern […]
Temperatur- och hållfasthetsutveckling hos betong med Anläggningscement FA
Anläggningscement har använts under lång tid vilket gör att det finns en omfattande uppföljning av hur väl simuleringarna stämmer överens med verklig temperaturutveckling. Men på senare tid så har en ny typ av cement, som har moderat värmeutveckling, accepterats i AMA Anläggning 17 och denna kan innehålla upp till 20 procent flygaska. Cementa (Heidelberg Cement) […]
Sprutbetongens verkningssätt i interaktion med hårt berg och bult
Tunnlar i hårt berg byggs vanligtvis med en valvform för att berget ska kunna bära sig självt. För att säkerställa valvets stabilitet förstärks vanligen tunnlar med systematisk bultning och sprutbetong. Förstärkningen dimensioneras med numeriska metoder utan hänsyn till variationen i sprutbetongens tjocklek eller med empiriska metoder. Gemensamt för båda metoderna är att förstärkningens faktiska kapacitet […]
Betongreparationer av kajer
Drygt hälften av Sveriges cirka 20 mil kajer är kommersiella och ägs och drivs i många fall av kommunala bolag. I takt med att traditionell hamnverksamhet tar allt mindre utrymme i anspråk, växer andelen icke-kommersiell, och därmed de kommunaltekniska förvaltningarnas ansvar. I flera av landets största kommuner har de kommunala hamnbolagen avsagt sig ansvaret för […]
Mätning av fuktnivåer i betonggolv
Fukt i betong har under lång tid varit ett relativt högt prioriterat forskningsområde för den svenska byggindustrin. Forskningen har bl.a. lett till att det idag finns beräkningsprogram för att kunna göra uttorkningsprognoser och att speciella betongtyper med snabb uttorkning används i allt högre utsträckning för att klara kraven på korta byggtider. Artikelförfattare är Dennis Metin […]
Nya och gamla utmaningar med betonguttorkning och fuktmätning
Polygon och Ak har de senaste åren upplevt att fler projekt än tidigare behöver akut hjälp med att klara uttorkningstider i betong enligt prognos och tidplan. Flera nyare undersökningar tyder på samma sak [1, 2, 3]. Uttorkningstider underskattas lätt vid prognosläggning. Mycket av utmaningarna tillskrivs i dagsläget nya betongrecept som inte har lika snabba uttorkningsförlopp […]
Exempelsamling om industrigolv
Industrigolvet är i vid första anblicken en enkel konstruktion: en tunn rektangulär betongplatta som kan innehålla armering och/eller fibrer. Det är kanske den förmenta enkelheten som gör att industrigolven ofta blir styvmoderligt behandlade. Detta leder till att skador är ganska vanliga och den vanligaste skadan är sprickor. För att lösa problemet med oregelbundna och vida […]
LCA för miljöförbättringar
Kravet att minska klimatpåverkan från byggsektorn är stort och där är LCA, rätt använt, till stor nytta. För att möjliggöra jämförelser av konstruktionslösningars miljöprestanda är det av avgörande betydelse att hänsyn tas till teknisk livslängd och funktionskrav. Artikelförfattare är Nicklas Magnusson, Tyréns, Ronny Andersson, Cementa, Otto During, CBI, Martin Erlandsson, IVL Svenska Miljöinstitutet. Läs hela […]
Modellering av förankringskapaciteten i betongkonstruktioner med rostande armering
Armeringskorrosion är en vanlig orsak till nedbrytning av armerade betongbroar, men det rådande kunskapsläget är främst baserat på experiment med konstgjorda korrosionsangrepp. Naturlig korrosion kan leda till ett annat verkningssätt. Provkroppar från Stallbackabron i Trollhättan, som togs vid en omfattande renovering efter bron tjänstgjort i 32 år, har testats på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. […]
Nya standarder ger möjligheter att utnyttja mer av betongens potential
Nya standarder har under de senaste två åren publicerats vilka möjliggör att mer av betongens potential borde kunna tillvaratas. Förutom flera nyheter i huvudstandarderna på betongområdet handlar det om en helt ny standard om social hållbarhet som omfattar exempelvis byggnaders komfort, robusthet avseende brand och fukt, samt påverkan av underhåll. Inom närmaste året förväntas även […]
Utvärdering av val av hållfasthetsklass
Ekonomi är en central del i alla företag och lönsamheten ligger ständigt i fokus. Att arbeta med prefabricerad betong innebär att det är flera olika komponenter som kommer spela in på vad priset blir på de produkter som skall levereras ut till kund. Dels är det kilopriset för armeringsstål, dels priset per kubikmeter för betongen […]
Reparation av utvändig prefabstomme – Arrheniuslaboratoriet
År 2011 upptäcktes allvarliga skador i den bärande betongstommen på Arrheniuslaboratoriet. Kraftiga sprickor och spjälkskador visade sig bero på alkalisilikareaktion (ASR) i synergi med frost och armeringskorrosion. Eftersom de primärt bärande balkarna både har före- och efterspänd armering, blev reparationerna avancerade. Skadeprocesserna är komplicerade när det gäller inverkan på hållfasthetsegenskaper, men också med tanke på […]
Hållbar innemiljö för fritid i staden (HIFS) – Simhallar
Vinnova beviljade i november 2015 delfinansiering till samverkansprojektet ”Hållbar innemiljö för fritid i staden – Simhallar” inom programmet Utmaningsdriven Innovation (UDI-Steg 2) Hållbara attraktiva städer. Projektet ska möta det stora behov som finns för simhallar vad gäller längre livslängd, mindre energiåtgång och bättre miljö. Det kommer att pågå till januari 2018 och drivs av CBI […]
Entreprenörer sparar pengar med PPB!
Planering och hantering av risker är entreprenörens vardag. Ett projekt som flyter på utan överraskningar är entreprenörens önskan. Kontroll över gjutcykler med en väl planerad glättning och formrivning kan korta ner byggtiden och minimera formkostnader i ett stort projekt. Produktionsplanering Betong (PPB) är ett kraftfullt verktyg för planering av betonggjutningar. Med hjälp av verktyget kan […]
Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong – och dess inverkan på transportegenskaper
Betong som innehåller alternativa bindemedel har en rad önskvärda och positiva egenskaper, vilka bland an-dra är mindre koldioxidutsläpp, lägre värmeutveckling och högre motståndskraft mot syra-, sulfat- och kloridattack. Dock kan alternativa bindemedel också påverka andra egenskaper, t.ex. ökad karbonatiseringshastighet eller reducerad hållfasthet. För att analysera dessa egenskaper har en studie där inverkan av karbonatisering hos […]
Skaderisker för vibrationsutsatt ung betong
De osäkerheter som finns kring de vibrationsnivåer som kan tolereras nära nygjuten betong leder ofta till att konservativa gränsvärden används vid byggande, vilket orsakar onödiga förseningar och stora säkerhetsavstånd med merkostnader som följd. För ung och hårdnande betong är effekten från vibrationer av stöttyp från till exempel sprängning den allvarligaste. Det finns stora skillnader mellan […]
Reparation av trågkonstruktioner med slitbetong och täta fogar
Antalet trågkonstruktioner och tunnelkonstruktioner av armerad betong grundlagda under grundvatten-ytan har ökat från 1990-talet och framåt. Huvudskälen är förtätning av stadsområden med överdäck-ningar och utbyggnad av vägnät i urbana delar vilka båda medför att vägtrafiken förläggs i tråg och tunnlar. Även omvandlingen av städer med järnväg och plankorsningar till planskilda korsningar mellan väg- och järnvägsnät […]
Utveckling av betongbeläggningar för väg
Läs hela artikeln här I ett projekt kallat ”Moderna Betongvägar”, finansierat av BVVF (Bana Väg För Framtiden) och Cementa AB, har slitage och partikelemissioner från betongbeläggningar undersökts och jämförts mot asfaltsbeläggningar. BVFF bildades i december 2011 och är ett samarbete mellan VTI, Trafikverket, KTH, Luleå Tekniska Universitet och Ramböll. Projektet har drivits av Statens väg- […]
Framtida byggarbetsplatsen med 3D-skrivare
Dagens arbetssätt att designa, producera och transportera produkter kommer att ändras radikalt i framtiden. Även byggbranschen kommer att påverkas. På framtidens byggarbetsplatser kommer 3D-skrivare att skapa komponenter, kompletta produkter och reservdelar. 3D-skannrar levererar indata, drönare och robotar stödjer hela processen. Produktionsutrustningen mäter självständigt, kommunicerar via Internet of Things och möjliggör digital produktionsautomation. Låter det som […]
Forskningsprojektet Tecocrete II: Tunna betongfasadelement i miljonprogrammet
Under åren 1965 till 1975 genomfördes det svenska miljonprogrammet för att lösa den då rådande bostadsbristen och ge folk en bättre levnadsstandard. Ambitionen var hög under miljonprogrammet och stort fokus låg på boendemiljö, samhällservice och rekreation. Omkring två tredjedelar av husbeståndet från denna tid utgörs av flerfamiljshus varav hälften av dessa är höghus med mer […]
Kemiska metoder för ökad beständighet av betongkonstruktioner
Artikeln sammanfattar resultat från ett forskningsprojekt delfinansierat av SBUF. Projektet omfattar dels laboratorieförsök samt fältstudier. Artikelförfattare är Hans Hedlund, tekn dr, Skanska Sverige AB. adj. professor, Luleå tekniska universitet, Inst. för Samhällsbyggnad, Thomas Blanksvärd, dr, Skanska Sverige AB, samt Katarina Malaga, tekn dr, vd CBI Betonginstitutet, adj. professor Hållbara konstruktioner, Borås universitet. Läs hela artikeln […]
Reparation av skadade betongpelare i starkt trafikerad miljö med kvarsittande rostfri form och rostfri armering
Trafiksystemen i flertalet av Sveriges större städer är hårt trafikerade. Ett flertal av de större tätbebyggda områdena i Sverige växer dessutom snabbt, vilket medför ett allt större tryck på den befintliga infrastrukturen. De ökade trafikmängderna på vägarna medför bland annat att miljöbelastningen i form av stänk från vatten och tösalter ökar på anläggningskonstruktioner i vägmiljö. […]
Kan fibrer påverka beständigheten av konventionellt armerade betongkonstruktioner?
Kloridinducerad korrosion av armeringen är den vanligaste orsaken till nedbrytning av armerade betongkonstruktioner i marina miljöer eller som utsätts för vägsalt. Den sprickbegränsande effekt som fiberarmering tillhandahåller anses vara fördelaktig med avseende på inträngning av skadliga ämnen i betongen. Ändå finns det fortfarande begränsad forskning om hur fibrer kan påverka korrosion av armeringsjärn i betong. […]
Vidhäftningshållfasthet hos sprutbetong på hårt berg
I ett doktorandprojekt på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) som avslutades 2014, har olika mekaniska egenskaper för sprutbetong så som tryckhållfasthet, vidhäftningshållfasthet, böjdraghållfasthet, elasticitetsmodul, fri och förhindrad krympning som funktion av ålder undersökts. En av huvudfrågorna som studerats har varit skillnaden mellan vanlig gjuten betong och sprutbetong. Tillförlitliga materialdata för ung och uthärdad sprutbetong är bristfälliga, […]
Fuktmätning i betong
Baserat på arbete utfört av Lars-Olof Nilsson (1979) anger Rådet för Byggkompetens (RBK) att fuktmätning bör utföras på ett mätdjup motsvarande 40 procent av betongplattans tjocklek vid applicering av ett tätt och fuktkänsligt ytskikt/matta. Artikelförfattare är Anders Kumlin, Anders Kumlin AB, Stockholm. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 7/15.
Gummibetong som fallskadepreventiv cykelbanebeläggning
Det arbete, med utveckling av ett material, som presenteras här har ingått i en delstudie av ett större pilotprojekt finansierat av Vinnova. Det större projektet, pilotprojekt 7 AstaZero Testarena för Oskyddad Trafikant är ett av pilotprojekten inom RISE Test- och Demoanläggningar. Pilotprojektet gav CBI Betonginstitutet i uppdrag att utveckla materialkoncept kring fallskadepreventiv vägbeläggning av betong […]
Garagerenovering från ax till limpa
Allteftersom vårt byggnadsbestånd blir äldre ökar behovet av reparation och underhåll. Betongkonstruktioner i aggressiva miljöer är inget undantag. Det finns många olika nedbrytningsmekanismer för armerad betong, men den allra vanligaste torde vara armeringskorrosion. Vanligen orsakas armeringskorrosion av karbonatisering och/eller kloridinträngning. Gemensamt för båda är att korrosionsprocessen kräver tillgång till både fukt och syre. I garage […]
Val av exponeringsklasser – miljöer och exponeringsförhållanden där särskild utredning erfordras
I SS-EN 206, SS 137003 och SS-EN 1992-1-1 definieras 18 exponeringsklasser för att karakterisera den typ av angreppsmekanism och miljö som en armerad betongkonstruktion utsätts för. Vald exponeringsklass ligger sedan till grund för val av betongkvalitet och minsta täckande betongskikt. Exponeringsklasserna är grupperade efter de viktigaste angreppsmekanismerna: • XC, Korrosion föranledd av karbonatisering • XS, […]
Miljöbedömning av husstomme i trä jämfört med stomme i resurssnål betongteknik
Riksbyggen planerar bostadsprojektet Viva vid Chalmers science park i Göteborg. Huset ska certifieras med miljöbyggnad och man siktar på att nå guld. Under flera år har förstudier inom projektet ”Positive Footprint Housing”, som finansieras av Energimyndigheten, tittat på hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet ska uppnås i projektet. Medverkande i projektet är utöver Riksbyggen även […]
Kloridtransport genom betong utsatt för yttre vattentryck
Många betongkonstruktioner utsätts för ensidigt tryck av kloridhaltigt vatten. Exempel är: • Sänktunnlar i havsvatten (exempelvis Öresundstunneln) • Grundläggningar i salthaltigt grundvatten • Kulvertar i havsvatten. Artikelförfattare är Göran Fagerlund, Avdelningen byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola (LTH). Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 7/15.
Trovärdig kontrollplan enligt Plan- och bygglagen (PBL)
Boverket har saknat tillräckligt och dokumenterat underlag för att bedöma om det behövs föreskrifter, allmänna råd och/eller vägledning för upprättande av effektiva kontrollplaner. Vad som ska eller bör kontrolleras finns dock angivet i både författningar, standarder och handböcker. Artikelförfattare är Roger Anneling, civilingenjör, Anneling Tobin Consult AB, Borås. Läs hela artikeln i Bygg & teknik […]
Trä på betong
Det finns idag ett stort behov både av att sanera fasader och tilläggsisolera flervåningshus. En vanlig byggnadsmetod både i Finland och Sverige har varit dubbla betongväggar med mellanliggande isolering och då vanligtvis byggt med prefabricerade planelement. Dessa typer av våningshus finner man i de flesta städer, ofta stadsdelar byggda på 1960- och 70-talen. Renoveringsproblematiken försvåras […]
Termiskt högledande betong – ett intressant alternativ för kalla och varma golv
Den termiskt högledande betongen är ett resultat av utveckling och forskning i nära samarbete mellan industri och högskola. Detta material har optimerats för hög termisk ledningsförmåga och har cirka 60 procent bättre prestanda än konventionell betong. Exempel på applikationer där denna prestanda är intressant är ispister och golvvärmesystem, där kyl- eller värmerör ofta förläggs i […]
Emission från betong – ett inomhusmiljöproblem?
I Sverige har vi erfarenheter från två typer av fuktrelaterade emissioner från betongbjälklag. I båda fallen är skadeorsaken en kombination av högt pH-värde i betongen, eller det cementbaserade spacklet, och för hög fuktnivå. Orsaken till att fuktnivån överskrider kritiskt värde kan vara att byggfukten inte torkat ut i tillräcklig grad, före applicering av mattor med […]
Sprickbildning i garage
Artikeln beskriver orsaker till inträngning av vatten i ett garage med tillhörande ramp samt utröner relevansen av en induktiv konduktiv mätmetod för fukt, vilka indikeringar i sin tur har resulterat i ett förslag omfattande friläggning av garageväggar och balk över garagetaket. Artikeln utröner sekundärt grundorsaker till läckage i rampen. Läckage förekom genom garageväggar och i […]
En lösning till att undvika delaminering i betonggolv
Finballast och PCE-flytmedels inverkan på golvbetong Golventreprenörer har de senaste fem till sju åren upplevt en ökning av problem med delaminering vid produktion av betonggolv. CBI Betonginstitutet har i en studie, som initierats av Modern Betong och i huvudsak finansieras av SBUF, gjort besök hos några golventreprenörer, gjort ett par skadeutredningar med delamineringsproblematik samt en […]
Tjocka avjämningar – en potentiell fuktrisk
Tjocka skikt av avjämningsmassor har betydligt längre torktid än vad som anges i läggningsanvisningarna. Detta har visats tidigare i oberoende undersökningar finansierade av SBUF (Projektnummer 11427 och 11680) som utförts av Jörgen Grantén [1, 2]. I dessa undersökningar studerades normaltorkande och som de kallades då snabbtorkande avjämningsmassor. Uttorkningen skedde i inomhusmiljö vid cirka 20 °C […]
Vissa egenskaper hos runda CFRP-omslutna betongpelare utsatta för tryck
Vid omfattande tester av runda betongpelare omslutna med CFRP (kolfiberarmerad polymer) vid Institutet för Polymerers Mekanik, Lettlands universitet i Riga utfördes även några udda tester. Fyra olika undersökningar gjordes. Artikelförfattare är Vilis Valdmanis, Institutet för Polymerers Mekanik, Lettlands universitet, Riga, Lettland, och Ralejs Tepfers, Chalmers tekniska högskola, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Konstruktionsteknik, Betongkonstruktioner, Göteborg. […]
Frostnedbrytning av vattenbyggnadsbetong i älvmiljö
Iakttagelser gjorda under inspektioner av vattenkraftsanläggningar har föranlett misstankar om att vissa typer av skador på vattenbyggnadsbetong orsakas av frostnedbrytning. I ett pågående doktorandprojekt i samarbete mellan Vattenfall och Lunds tekniska högskola har nedbrytningsförloppen till dessa skador undersökts experimentellt genom laboratorieförsök. Artikelförfattare är Martin Rosenqvist, Avdelningen för Byggnadsmaterial, LTH, Lund, samt Vattenfall Research and Development […]
Saltfrostbeständig UV-betong
Det finns i princip två metoder för att spruta betong, våtsprutning och torrsprutning. Vid torrsprutning matas en torrblandning av cement och ballast fram till sprutmunstycket där vattnet blandas och därefter sprutas betongen på underlaget. Sprutbetong som utförs med torrsprutningsmetoden har vanligtvis ett lågt vattencementtal (vct cirka 0,30 till 0,35), vilket resulterar i hög hållfasthet och […]
Nya betongstandarden öppnar upp för ny utveckling
År 2000 antogs standarden EN 206-1 Betong – Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse [1] som gällande europastandard för betongtillverkning. Den har sedan dess fått en stor spridning och väletablerad användning inom de europeiska länder som ingår som medlemmar i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN. Även utanför Europa pågår internationellt standardiseringsarbete inom ISO för att […]
Utvecklingen av krav på efterbehandling (härdning) för betong 1924 till 2014
För cementbaserade material utgör en väl utförd efterbehandling en mycket viktig del av utförandet för att erhålla erforderliga mekaniska egenskaper samt erforderliga egenskaper med avseende på beständighet. I praktiken ska efterbehandlingen inledas direkt efter avslutad vibrering och avjämning. Efterbehandling inbegriper således samtliga moment för att skydda den färska betongen mot åverkan från nederbörd eller uttorkning […]
Hett97 är död – länge leve PPB!
Med effektiva programverktyg kan platschefen lätt planera sina gjutningar och i förväg bedöma och förbereda sig inför gjutningen – tid och kvalitet är pengar! Ett nytt verktyg för branschens aktörer – Produktionsplanering Betong – har tagits fram av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF). Verktyget har många nya funktioner för platschefens planering av gjutningar men även ett […]
Bärighetsutredning av betongbroar med rostande armering
Två av broarna längs Essingeleden i Stockholm har systematiska skador i form av spjälksprickor och bortspjälkat täckskikt vid gjutfogar, där en stor mängd armering är skarvad. Med tanke på dessa skador kunde inte tillräcklig bärförmåga påvisas med konventionella metoder. På Chalmers har man under ett flertal år forskat kring metoder för att kunna beräkna bärförmåga […]
Vibrationsanalyser för tillståndsbedömning
Behovet av tillståndsbedömning av byggnader har ökat stadigt i Europa, USA och Asien det senaste årtiondena. Såväl bristfällig konstruktion som tärande omgivning kan snabba på vittring, sprickor och andra försvagningar av till exempel pelare, väggar, plattor, bjälkar och grund i åldrande byggnader. Bra metoder för tillståndsbedömning kan då användas för att godkänna en konstruktion för […]
Samarbetsprojekt för effektivare brobyggande
Den svenska anläggningsbranschen har i ett flertal utredningar fått skarp kritik på grund av dålig produktivitet. Forskning visar på samma tendenser i övriga Europa och USA. Vissa mätningar tyder på att byggandet i den svenska anläggningsbranschen har en kostnadsökning som är dubbelt så hög jämfört med övriga branscher under de senaste 20 åren. Låg produktivitet […]
Livscykelkostnadsanalyser i anläggningsbyggande
Det är svårt att avgöra om de totala investeringssatsningarna i infrastruktur varit för låga eller inte. Dock så råder det just nu enighet om att underhållet, däribland reparation och uppgradering, av den offentliga infrastrukturen varit kraftigt eftersatt under lång tid. Anledningen till det eftersatta underhållet ingår inte i omfattningen av denna rapport men generellt sett […]
Betongstomme vanligast i miljöcertifierade byggnader
Intresset för miljöcertifieringar har ökat avsevärt sedan den första byggnaden i Sverige certifierades enligt Green Building år 2005. Piacon har på uppdrag av Svensk Betong genomfört en studie av de hittills miljöcertifierade projekten i Sverige. Resultatet visar på att valet av system kan kopplas till byggnadstyp. Som marknaden ser ut idag måste man inför ett […]
Nyheter
Lyckade tester med återvunnen betong
Håldäck med återvunnen betong håller samma kvalitet som vid traditionell produktion. Det visar Byggelements tester. Vid betongtillverkning uppstår alltid ett visst materialspill. Byggelement har nu genomfört lyckade provgjutningar där spillet återvunnits och ersatt tio procent av ballasten i nya håldäck. Håldäck tillverkas alltid i fullbredd och sågas sedan till rätt geometri. Därför uppstår mer spill […]
Vinner innovationsutmärkelse för armeringsrobot
Skanskas armeringsrobot har utsetts till vinnare av det internationella priset Quality Innovation Award vid en ceremoni på Lindholmen Science Park i Göteborg. Roboten kan komma att innebära en väsentlig förändring av byggbranschen och leda till bättre arbetsmiljö, samtidigt som den spar både tid och pengar. Att låta robotar prefabricera armeringskorgar sparar tid och pengar, och […]
En ny bok om betong
Betong – material, konstruktion, åtgärder, skador, arkitektur, historia, framtagen vid Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet. Bakom står bland andra Sven Olof Ahlberg som för tio år sen skrev boken ”Bevara betongen” som gavs ut på Svensk Byggtjänst. Boken handlar om hur vi kan förstå och vårda äldre konstruktioner och byggnader i armerad betong. Boken samlar några […]
Ny betongfabrik byggs med hybridkonstruktion
Den tyska elementtillverkaren Brüninghoff valde prefabricerade väggelement i trä tillverkade av Kerto LVL till sin nya betongfabrik. Byggsektorn står för en stor del av utsläppen som påverkar klimatet negativt. Därför har hållbarhet varit en viktig faktor när Brüninghoff har valt material till den nya fabriken. Redan vid planerings- och projekteringsfasen av den nya fabriken var […]
Svenska Betongföreningens guldmedalj 2022
Motivering: Professor Tang Luping har över 30 års erfarenhet av forskning om cementbaserade material, särskilt inom området betongs hållbarhet och beständighet. Han har utvecklat en testmetod som heter Rapid Chloride Migration (RCM), vilken är en metod som mäter betongs motstånd mot kloridinträngning. Metoden har tillämpats i många stora byggprojekt över hela världen och har antagits […]
Regeländring öppnar för ökad användning av alternativ till cement
En ändring i Boverkets konstruktionsregler, EKS möjliggör ökad användning av andra typer av bindemedel än cement. Krav på beständighet kan enligt reglerna nu uppfyllas även vid användning av betong som innehåller större andel alternativa bindemedel såsom flygaska, kalksten, silikastoft och granulerad masugnsslagg. Med detta hoppas Boverket ge möjlighet till fler innovativa och mer klimatsmarta lösningar. […]
Nytt besökscentrum i Onsala öppnar en port till rymden
I september invigdes Chalmers ett besökscentrum på Onsala rymdobservatorium i norra Halland. Det nya besökscentrumet består till största delen av återbrukat material. Bland annat kommer zinkpanelerna runt taket från konstmuseet Kiasma i Helsingfors. Grundmuren är delvis byggd med överblivna delar av betongpålar från byggprojekt i Göteborg och toaletterna kommer från en banks huvudkontor i Stockholm. […]
Ny webbplats om klimatförbättrad betong
www.klimatförbättradbetong.guide är en helt ny webbplats som lanseras för alla som är intresserade av hur man kan bygga så hållbart som möjligt med betong. Här presenteras texter och filmer om hur man minskar klimatpåverkan i byggprojekt. Det finns också konkreta exempel på spännande byggprojekt. På webbplatsen finns bland annat information om: • vad klimatförbättrad betong […]
Hållbar betong med restprodukter från jordbruket
ByggVesta har tillsammans med RISE och Strängbetong, producerat hållbar betong från jordbruksrester. Genom att tillsätta aska från spannmålsskal har man skapat industriell betong med ett hälften så stort klimatavtryck som traditionell betong. Idag står cement för merparten av betongens miljöpåverkan och byggbranschen jobbar hårt för att minska sitt klimatavtryck i byggprocesser. Hela 60 procent av […]
Nya silos för minskade CO2-utsläpp
Thomas Betong, som ingår i koncernen Thomas Concrete Group, investerar nu totalt 19 miljoner kronor för att kunna producera och leverera klimatförbättrad betong på samtliga orter där företaget har verksamhet. Investeringen handlar i huvudsak om 15 nya silos där man ska hantera alternativa bindemedel till cement. – Tack vare dessa nya silos kommer vi i […]
Kopplar samman Betong och AI till prognoser för hållfasthetsutveckling
För första gången i världen har Thomas Concrete Group och Thomas Betong i Göteborg hittat lösningen många inom byggbranschen länge efterfrågat – att i realtid få en prognos för betongens framtida hållfasthetsutveckling. Prognosen bygger på digital hållfasthetsmätning med sensorer i betongen, stor mängd historiska data från tidigare mätningar, samt väderprognos för kommande dagar. Utifrån dessa […]
Nytt hybridelement som blandar trä och betong
Skanska är först med att använda ett nytt hybridsandwichelement som kombinerar Kerto LVL-trä och betong. Det sker när Metsä Fibres nya sågverk i finska Rauma blir den första byggnaden som använder hybridelementet som utvecklats av Metsä Wood och deras samarbetspartners. En av fördelarna med hybridkonstruktionen är dess låga vikt, något som bidrog till att 100m2 […]
Säkrar import för fortsatt klimatförbättrad betongproduktion
För att säkra framtida betongproduktion i Sverige utökar Thomas Concrete Group sin verksamhet när man nu låter ett av sina dotterbolag, Thomas Cement, förvärva Stockholms Bulkhamn AB, väster om Nynäshamn, 6 mil från huvudstaden. – Det är en strategisk investering som säkrar logistik för framtida försörjning av viktiga råmaterial till koncernen, säger Hans Karlander, VD […]
Banbrytande, ny process för återvinning av betong
Sika har utvecklat en ny, banbrytande återvinningsprocess för gammal betong. Den gamla betongen bryts ner i de enskilda delarna grus, sand och kalksten i en enkel och effektiv process, som också binder cirka 50 kg CO2 per ton krossat betongavfall. Denna innovation – med varumärket reCO2ver – kommer att ge ett betydande bidrag för att […]
Unikt lab med hög kompetens hjälper kunder över världen
En av anledningarna till att Thomas Betong är marknadsledande och en av de aktörer som leder utvecklingen i branschen är att det i koncernen Thomas Concrete Group finns ett eget laboratorium med namnet C-lab® i Göteborg. Det är företagets centra för forskning, utveckling, teknisk rådgivning och laboratorieprovning, där bolagets experter dagligen arbetar med att framtidssäkra […]
Nytt håldäck för tyngre laster och längre spännvidder
Byggelement ingår i Peab-koncernen och är en leverantör av prefabricerade betongelement. Deras senaste produkt är ett 500 millimeter tjockt håldäck som klarar tyngre laster och extra långa spännvidder. Håldäck har hittills tillverkats huvudsakligen i tjocklekar mellan 200 och 400 millimeter. – Den nya tjockleken är ovanlig och det är få som erbjuder den. Att vi […]
2020 års guldmedaljör – Ingemar Löfgren!
Svenska Betongföreningens guldmedalj delades ut under Betongdagen den 19 november till professor Ingemar Löfgren. Sedan 2009 är Ingemar FoU chef på Thomas Concrete Group. Han är teknisk doktor och adjungerad professor vid avdelningen för konstruktionsteknik vid Chalmers. Motivering: Ingemar Löfgren är en betongexpert med stort kunnande inom många områden. Kunnandet gäller allt från minsta partiklar […]
Avancerad fjärrmätning har aldrig varit enklare
Många av dagens fjärrmätningssystem som används i byggbranschen för att hålla koll på temperatur och fukt kräver en hel del av sina användare. Med Celsicom Easy Connect introduceras en ny standard för uppkopplad, smart mätning av temperatur och fukt på dagens och framtidens byggen. Varje box mäter och sänder direkt till molnet. Med Celsicom Easy […]
Klimatförbättrad prefabbetong
Peab Byggsystem gör en storsatsning på klimatförbättrad prefabbetong och lanserar två nya produkter: ECO-Prefab och ECO-Stomme. Produkterna reducerar koldioxidutsläppen med 35 procent jämfört med tidigare betongblandning, tack vare en högre andel slagg som bindemedel. Den slaggprodukt som ska användas är Merit, som produceras vid Peab-ägda Swecems anläggning i Oxelösund. Merit tillverkas av slagg från SSAB:s […]
ECO-Betong får Nordbyggs Guldmedalj 2020
ECO-Betong från Swerock – det är vinnaren av Nordbyggs Guldmedalj 2020. I år valde juryn att uppmärksamma en anrik produkt i ständig utveckling med en framtida avgörande effekt: klimatförbättrad betong, symboliserad av ECO-Betong från Swerock. Juryns motivering: ”I ECO-Betong har delar av cementen ersatts av slagg, en restprodukt från stålindustrin vilket minskar koldioxidutsläppen från tillverkningen. […]
Ny brandskyddsfärg för betong
Eld & Vatten lanserar en ny färg för brandskydd av betong som komplement till de brandskyddsfärger för trä och stål som redan finns i sortimentet. Färgen är vattenburen, halogenfri och har en slät matt vit finish som inte behöver målas över ens i lokaler med hög luftfuktighet eller kalla inomhusmiljöer. Färgen kan övermålas om annan […]
Northscan utför provdragning av infästningar och armering
Som ett komplement till de betongscanningstjänster som Northscan erbjuder startar nu bolaget ett nytt tjänsteområde – Provdragning av infästningar och armering. Provdragning av infästningar blir ofta en fråga när det råder osäkerhet kring grundmaterialets kvalitet eller när tilllämpningen inte stödjs av tillverkarens tekniska data, samt när man önskar verifiera att installationen har utförts enligt anvisning […]
Samlad bransch i nationell strategi för klimatneutral byggande
Betong är det mest använda byggmaterialet i världen, men också en betydande källa till koldioxidutsläpp. RISE samlar nu hela värdekedjan för cement- och betong i en bred aktörssamverkan i en gemensam strategi med gemensamma aktiviteter för att implementera cement- och betongbranschernas färdplaner för klimatneutralt byggande. Målet är att den klimatneutrala betongen ska finnas på marknaden […]
Fjärrövervaka betonghållfastheten
Sedan länge har fjärrövervakningssystemet Celsicom kunnat användas för att på distans och i realtid hålla koll på betongtemperaturer vid gjutning. Det har gått att följa den initiala temperaturökningen på grund av cementens kemiska reaktion och den efterföljande temperatursänkningen när betongen börjar härda klart. Nu har molntjänsten Celsiview fått en ny funktion som i realtid beräknar […]
Klimatförbättrad betong
Swerock satsar på klimatförbättrad betong under varumärket ECO-Betong. Genom att ersätta en del av cementen med slagg, en restprodukt från stålproduktion, kan koldioxidutsläppen från tillverkningen reduceras med cirka 50 000 ton varje år. Beroende på typen av användningsområde kan betongens klimatbelastning minska med upp till 50 procent. I en ny fabrik i Oxelösund, som planeras […]
Flygande betong – byggelementen som förändrade världen
I ArkDes storsatning och egenproducerade utställning, formgiven av Note Design Studio och kurerad av Pedro Ignacio Alonso och Hugo Palmarola, får publiken genom modeller och originalmaterial lära känna betongelementens historia både internationellt och i Sverige, då det byggdes bostäder för miljontals människor. Utställningen berättar om en tid då ett svävande betongelement blev en framtidssymbol både […]
Nationella strategi för en klimatneutral cement- och betongindustri
Årligen används 30 miljarder ton betong i världen vilket bidrar till cirka 6 procent av världens koldioxidutsläpp. RISE samlar nu hela byggsektorn för att leda arbetet med att ta fram en nationell strategi för en klimatneutral cement- och betongindustri. Målet är att klimatneutral betong skall finnas på marknaden senast 2030 och användas överallt i Sverige […]
Gemensamt steg mot klimatförbättrad betong
Peabs dotterbolag Swecem investerar drygt 100 MSEK i en ny fabrik i Oxelösund i en satsning på råvara till klimatförbättrad betong. I ett samarbete med SSAB tas restprodukter från den lokala stålproduktionen tillvara och omvandlas till slagg som i mald form ersätter delar av cement vid betongproduktion. Med denna satsning bidrar Peab till att samhällets koldioxidbelastning minskar […]
Omvandla färsk returbetong till återvunnet granulat
ALLU MAPEI Circulus är en lösning för att omvandla färsk returbetong till ett högkvalitativt återvunnet granulat. Den högmobila och effektiva metoden ger vinster både för miljön och betongproducenter eller återvinnare. Med Re-Con Zero omvandlas den våta betongen till ett torrt betongmaterial. ALLU Transformer krossar sedan betongmaterialet till granulat i rätt angiven fraktionsstorlek som sedan återvinns […]
Nya betongrecept skyddar broar och ger bättre klimat
Broar utsätts för stort slitage vintertid. När blandningen med tösalt fryser skadas betongytan och armeringen rostar snabbare. Nya betongrecept med restprodukterna slagg eller flygaska ger broar ett bibehållet högt skydd mot saltfrostskador. Vinsten blir ett lägre koldioxidutsläpp. Martin Strand vid Avdelningen för byggnadsmaterial, LTH, har i sin avhandling testat saltfrostbeständighet i betong med tillsatsmaterial. Vårt […]
Undgå att borra och skära i armeringsjärn
Det kostar både tid och pengar när borrkronan ödeläggs och det är potentiellt farligt när man skär in i armeringsjärnet. Med Zircon MetalliScanner® MT X från Elma Instruments hittar man snabbt järn och stål i upp till 100 mm djup. MT X hittar både enstaka armeringsjärn, liksom att man kan kartlägga armeringsnätets gitterstruktur i detalj. […]
Betongföreningens guldmedaljör 2018
Varma gratulationer till 2018 års guldmedaljör, professor Mats Emborg! Medaljen delades ut under Betongdagen den 16 oktober. Motivering: Professor Mats Emborg nomineras för banbrytande och internationellt uppmärksammad forskning om temperatursprickor i massiva betongkonstruktioner. Resultatet av hans forskning har lett till nya regler, riktlinjer och rekommendationer och Emborg har själv aktivt deltagit i implementeringsarbetet genom pedagogiska […]