Figur 1: Princip för flödesbalans i betongkonstruktion med limmat ytskikt (Flöde Q1

Den stora debatten inom fuktområdet har under senaste tiden i korthet varit; Inverkan av mineraliska tillsatser för uttorkning, Metodik vid fuktmätning av betong, Vattencementtalets inverkan på uttorkning, Ångtäthet på betong och Ångtätheten på det ytskikt som betongen skall beläggas med.

Vi jobbar till stor del med att förebygga fuktrelaterade skador i byggprocessen. Inom betongkonstruktion innefattar det ofta allt från val av betong till rondering på arbetsplats såsom beredning inför gjutning, skydd från stående vatten, tillfuktmätning och efterföljande ut-värdering av fuktmätningsresultatet.  Det sistnämnda har blivit allt mer komplicerat då uppmätta fuktvärden ofta inte underskrider kravställningen när det är dags att lägga matta, trots att uttorkningsprognosprogram såsom BiDry/TorkaS har förutsatt godkända värden. Detta beror till stor del på att
den mätmetodik som används vid fuktmätning historiskt sett har haft ett inbyggt fel i form av läckage. Läckaget medför att tätare betong, som till exempel betong med lågt vct, får ett felaktigt lågt värde (AK|Polygon, P. Brander, Läckande borrhål). Rådet för byggkompetens (RBK) har på senare tid justerat metodiken för tätningar av borrhål vilket har lett till att vi generellt avläser högre relativ fuktighet för en och samma betong i jämförelse med före till exempel 2017. Kravnivån från tillverkare av ytskikt och limmer som togs fram med läckande mätmetodik har dock inte förändrats. Man kan säga att man jämför äpplen med päron.

I korthet beror risken för fuktrelaterade skador på ytskikt och lim på relationen mellan betongens fuktinnehåll och ångtäthet i relation tillytskiktets ångtäthet,
se [1] och [2].

Man kan således minimera skaderisken genom att välja:

• Betong med hög ångtäthet i relation med ytskiktet (observera att byggfukt måste hanteras)
• Skapa en betong med högre grad av självuttorkning
• Skapa en betong med låg ångtäthet som lättare kan släppa fukt och torka till inomhusmiljön (diffusionstorkning)

Vilken betong, avjämningsmassa och ytskikt ska man välja? Flera SBUF-projekt är startade som ska utröna detta, men det tar tid. Byggbranschen vill ha svar nu!!!  Då branschen fortsatt fokusera på ett fast fuktkrav (ofta <85 % RF) för alla limmade ytskikt på ett fastställt mätdjup, inledde Swerock och AK|Polygon ett forskningsprojekt under hösten 2018. Utgångspunkt i projektet blev att genom olika vct, tillsatser av luft och slagg kunna optimera uttorkningen (Dvs försöka optimera betongtorkningen så att lågt avläst RF erhålls). Parallellt har betongens avdunstningshastighet kontrollerats för att dels utröna om den ”nya” betongens nästintill mytomspunna ångtäthet verkligen kan stämma, samt hur snabbt betongen i så fall erhåller denna täthet. En annan frågeställning har varit vilken inverkan tillsatser har på betongens förmåga att släppa ifrån sig fukt. Utgångspunkten i projektet är att se skillnader i uttorkning och trender, inte absolutvärden. Det låga antalet mätkroppar/blandning i mätprojektet gör att resultatet inte är statistiskt fastlagt. I artikeln presenteras endast delresultat, då projektet ej är avslutat. Projektavslut och fortsatt mätning inklusive rapport förväntas vara färdigställt till årsskiftet 2019/2020.

Artikelförfattare:
Johan Tannfors, AK/Polygon Uppsala
Fredric Pettersson, Swerock AB

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 7/19