Figur 1: Hd/f ska foggjutas med tät ovansida. Så här får det inte se ut!
För att minska vår negativa påverkan på klimat och miljö behöver vi vara sparsamma med ändliga resurser. Cementas dikeskörning med kalkbrytningen på Gotland visar tydligt att branschen står för stora utmaningar. Som tur är finns det fuktsäkra lösningar där både mindre cement behövs i betongen och tillsatser av slagg, kalcinerad lera etcetera kan användas utan att betongen behöver torka ner under 95 % relativ luftfuktighet, RF. Betongen kan gjutas med mindre cement vilket medför mindre mängd armering och enklare hantering på arbetsplatsen. Väderskydd, avfuktare och forcerad uttorkning kan begränsas med rätt ytskikt och ett ingenjörsmässigt angreppsätt.
Modern betong torkar inte som förr
I Bygg & teknik nr 2 2019 beskrev Anders Sjöberg och undertecknad hur Bascement lanserades av Cementa AB under 2013. Vi beskrev även svårigheterna för betongen att torka, eftersom den är mycket tätare än vad som är fallet med ordinarie Portlandcement. Nederbörd som träffar betongen innan den har blivit tät stängs även inne i betongen eftersom den efter hand blir mycket ångtät. Marcin Stelmarczyk har i flera rapporter beskrivit hur finmalda tillsatser medför att diffusionstorkning i modern tät betong i det närmaste avstannar efter några månader. Även Oskar Linderoth har i flera rapporter och artiklar visat på hur betongens egenskaper ändras med ersättningsmaterial för Portlandcement.
Byggindustrier publicerade nyligen rapport 202109- Förekommer emissioner i golvsystem med modern tät betong? Författaren av rapporten Ted Rapp är ansvarig för mätmetoden RBK som gäller för fuktmätning i betong. I rapporten redovisas att det uppstår emissioner under plastmattor som limmas på både torr och på fuktig betong. Fuktbuffrande avjämningsmassa fungerar som avsett, men förhindrar inte problemet med emissioner. Inte ens om man använder fungerande fuktspärr så som aluminiumfolie undgår man emissioner under en limmad plastmatta. Frågeställningen som Ted Rapp lyfter är om metoden att mäta fukt nere i betongplattan enligt RBK-metoden kan betraktas som överspelad eftersom det i vilket fall inte går att avgöra om konstruktionen är fuktsäker eller ej? Men finns det lösningar att hantera fukt i modern tät betong på ett säkert sätt? Nedan beskrivs ett antal typfall med förslag på lösningar som har använts i praktiken med gott resultat trots att RF i betongen varit över 95 %.
Vad anger BBR?
Boverket anger i BBR att det är funktionskrav som gäller vid uppförandet av byggnader. Det är därför i mångt och mycket leverantörer och entreprenörer som har ansvaret för sina produkter och system. I byggnader gäller det att undvika skador orsakade av fukt. Nivåer som anges som kritiska för skador i byggmaterial benämns vanligtvis som kritisk RF för ett material eller en konstruktion. BBR anger att det för organiska material är kritisk RF 75 % vid 20 °C som gäller om inget annat kan visas. För mineraliska material är det vanligtvis leverantörerna eller branschorganisationer som brukar ange vilka högsta fuktnivåer som är tillåtna. Det kan betonas att uppmätt RF i direkt anslutning till det specifika materialet alltid ska ligga under angivet kritiskt RF när byggnaden är i drift. Det är inte relevant att jämföra mot vad som mäts under byggtid, nere i en betong eller djupt inne i en konstruktion, utan avgörande är vilket RF materialet kommer att utsättas för som högst när byggnaden är i drift.
Ingenjörens roll
Gunnar Wetterberg har skrivit en fin bok om Ingenjörer. Där formulerar han skillnaden mellan en vetenskapsman och en ingenjör; ”Vetenskapen söker beskriva hur världen och fenomen egentligen är. Ingenjören är istället inriktad på att lösa problem och få saker gjorda. Ingenjören behöver inte exakt kunskap på samma sätt som vetenskapsmannen. Han är beredd att hantera problemen med ungefärliga bedömningar, därför att det är nödvändigt att hitta någon utväg. När teorin inte ger den exakta lösningen använder sig ingenjörerna av systematisk parametervariation för att hitta något som fungerar, även om man inte riktigt förstår varför.”
Med ovanstående utdrag ur boken Ingenjörer i åtanke, hoppas undertecknad därför att följande ingenjörsmässiga lösningar, som bevisligen fungerar utmärkt sedan lång tid tillbaka, även kan hjälpa er att minska byggbranschens klimatbelastning och spara cementet till byggnader där det gör konstruktiv nytta.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 6/2021.
Artikelförfattare: Per Karnehed,Civ.Ing. Diplomerad Fuktsakkunnig, Byggdoktor, Karnehed Design & Construction AB
