GOLV OCH GRUND

Rutinmässigt tillverkade och väl fungerande golv, utan fuktproblem, är vad alla entreprenörer önskar sig – inga förseningar, uttorkningsproblem, extra åtgärder, osäkerhet eller senare sjuka hus. Varför upplevs situationen inte så idag? Har problemen med den moderna betongen att göra? Hur fungerar den egentligen i ett helt golvsystem med de andra materialen? Vad kan man göra […]

I Bygg & teknik nr 8/2018 publicerades en artikel kring behovet av kvalitetssäkrade fuktegenskaper hos golvmaterial baserad på ett SBUF-projekt [1] och [2]. I artikeln presenterades en tabell med önskvärda materialegenskaper och kritiska nivåer för olika golvmaterial baserat på en workshop med branschrepresentanter (entreprenörer, materialtillverkare, konsulter och akademin). Samtidigt konstaterades att dessa önskade kvalitetssäkrade data […]

Sättet att betrakta golvkonstruktioner håller på att förändras. Med nya förutsättningar och utveckling avseende ingående material och nya typer av golvkonstruktioner behövs mer differentierade sätt att fuktsäkerhetsprojektera golvkonstruktioner på. I ett steg mot att möjliggöra detta genomfördes en branschgemensam workshop i SBUFs regi kring erforderliga materialegenskaper för fuktberäkningar i golvkonstruktioner (SBUF-projekt 13498). Till workshopen bjöds […]

Vid nybyggnation och ROT-arbeten har ofta torktiderna för betong och avjämning blivit betydligt längre än förväntat. I vissa fall har man inte nått RF på 85 procent. RF skall vara < 85 procent innan man lägger på ytskikt. Ofta läggs ytskiktet på betydligt högre RF och risken för fuktskador ökar. Orsaken till att torktiden blir […]

SBUF (Svenska Byggbranschens utvecklingsfond) finansierar sedan 2013 ett utvecklingsprojekt ”Optimalt skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering”. Projektet är nu inne på sitt sjätte år och har bland annat utvecklat en metod för val av optimalt beläggningssystem till P-däck. Projektet drivs av ett par konsultföretag samt en rad tillverkare, entreprenörer och fastighetsägare. NCC står som […]

AMA 18 Hus är det senaste beskrivningsverktyget, i raden av referensverk med råd och anvisningar som tillhör BSAB systemets och som är till för att vara underlag vid projektering samt upprättandet av beskrivning. I artikeln kommer fokuseringen att påtala det som är nytt och vidareutvecklat gällande ytskikt. Utgångspunkt är således förändringar, förbättringarna sedan tidigare utgåva, […]

– Hur säkerställer vi att fukt och alkali inte når känsliga material i golvkonstruktionen? En högaktuell fråga inom byggbranschen just nu är diskussionen kring dagens betongkvaliteter och att det upplevs ta längre tid att torka ut betongen än tidigare. Golvbranschens aktörer förväntas ofta leverera en lösning och en golvkonstruktion som fungerar på fuktigt underlag, men […]

Att byggmaterial och byggprodukter har bedömda egenskaper (enligt BBR) är grundläggande uppgifter som måste finnas vid projektering av konstruktioner. Trots det är det vanligt att uppgifter om flera väsentliga egenskaper saknas eller inte är tillräckliga för att kunna göra en fullgod projektering. Dessutom saknas ofta funktionsredovisning av skarvar, anslutningar mot andra material eller mot genomföringar […]

Dränering – fuktjämvikt – allmänt Dräneringssystem och yttre fuktskydd av en grundmur är en sammansatt konstruktion där dränerande material, kapillärbrytande skikt och bortledande av överskottsvatten ingår. De lokala förhållandena varierar dock stort (grundläggningstyp, geologi, jordarter, geografi, hydrologi med mera) och därmed varierar också kraven på dräneringssystemet. Hur väl ett dräneringssystem än fungerar så är inget […]

Byggdoktorerna är en intresseförening för skadeutredare gällande fuktskador i byggnader som idag har över 160 skadeutredare som verkar över hela Sverige. I samband med byggdoktorernas erfarenhetsmöte hösten 2017 genomfördes en enkät för att se hur organisationens medlemmar uppfattar – problembilden med skadade golv på nyare betong. Den här artikeln redovisar delar av de svar som […]

Riskerna under det tidiga byggskedet och grundläggningsfasen är många. Utsatthet för väder och vind, tunga maskiner och lyft är några. Just brandskyddet på arbetsplatsen är kanske inte högst upp på säkerhetsprioriteringen. Ändå finns det en del uppenbara brandrisker runt hörnet och det finns all anledning att vara vaksam på dessa! Läs nedan varför ska brandskyddsfrågorna […]

”Golvvärme är något man unnar sig som en finare sorts cognac” sa en förförisk energijägare, figur 1, när golvvärmedebatten stod som hetast kring millennieskiftet. Ett av många hårresande uttalanden i ämnet under åren. Sen dess råder åtminstone konsensus om att golvvärme är energislösande. Ska man tro den översvallande och överdrivna ja rentav lögnaktiga reklamen har […]

– En praktisk uppföljning av mätningar från byggskedet Den vanligaste konstruktionen nuförtiden vid byggnation av hus är platta på mark. Konstruktionen har varit vanligt förekommande i olika varianter sedan 50-talet. På grund av dess markkontakt har fuktproblem uppstått i konstruktionen av olika anledningar och konstruktionen har med tiden förbättrats för att undvika framtida problem. Dagens […]

Det är inte alltid så lätt att vara fuktkonsult och prognostisera hur en golvuppbyggnad kommer att fungera i produktion och drift. Vilka funktioner är viktiga, vilken ingångsdata behövs, var hittas relevant materialdata och hur bra konstruktioner blir det totalt sett genom att fokusera på fukt i produktionsskedet? I den här artikeln beskrivs den viktiga materialparametern […]

Fuktmätning måste göras i avjämningsskikt före läggning av fuktkänsliga golvbeläggningar. För tjocka skikt (>20mm) vore det värdefullt om man genom enklare indikeringsmätning  kunde kontrollera fukttillståndet under uttorkningsskedet på ett flertal ställen, istället för att endast ta ett slutprov  inför golvläggning. En bättre mätmetod skulle kunna underlätta planering och säkerställa golvläggning på torra underlag, så att […]

Det har länge varit känt att exponering för radon kan orsaka lungcancer. Vi människor utsätts ständigt för joniserande strålning och SSM (Statens strålsäkerhetsmyndighet beräknar att människor bosatta i Sverige, i genomsnitt får ca 3 mSv (millisievert) i stråldos varje år. Artikelförfattare är Connie Box, Bjerking AB Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 8/16.

SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) finansierar sedan 2013 ett utvecklingsprojekt ”Optimalt skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering”. Projektet är nu inne i sin fjärde etapp och kommer att sammanfattas i en övergripande rapport till SBUF vid årets slut. Projektet drivs av CBI Betonginstitutet i samarbete med Swerea KIMAB samt en rad tillverkare, entreprenörer och fastighetsägare. […]

– vikten av att lyfta blicken vid upphandling av golv Det finns flera miljöbedömningssystem inom byggsektorn som syftar till utfasning av farliga ämnen från byggprodukter. Exempel på sådana system är Basta, Byggvarubedömningen och Sunda Hus. Att begränsa användandet av farliga ämnen är viktigt men kriterier bör omfatta fler miljöaspekter än kemikalieinnehåll samt vila på vetenskaplig […]

Det beror ju på såklart på vilka krav som ställs men ska det vara snyggt, vattentätt och försäkringsbart så är det av stor vikt att förstå den komplexitet som råder vid uppbyggnad av ett våtrum. Det krävs stor kunskap och erfarenhet samt insikt om när expertis inom bygg- och fuktteknik bör anlitas. I denna artikel […]

Denna artikel sammanfattar resultaten från ett SBUF-projekt som fokuserat på att undersöka hur golvvärme hanteras i projektering och beräkning, samt hur den specifika energianvändningen kan påverkas av komfortgolvvärme med hänsyn tagen till val av olika tekniska lösningar samt styrning och användning av dessa. Resultaten visar att energianvändningen kan variera kraftigt och att det finns stor […]

Fukt i betong har under lång tid varit ett relativt högt prioriterat forskningsområde för den svenska byggindustrin. Forskningen har bl.a. lett till att det idag finns beräkningsprogram för att kunna göra uttorkningsprognoser och att speciella betongtyper med snabb uttorkning används i allt högre utsträckning för att klara kraven på korta byggtider. Artikelförfattare är Dennis Metin […]

Polygon och Ak har de senaste åren upplevt att fler projekt än tidigare behöver akut hjälp med att klara uttorkningstider i betong enligt prognos och tidplan. Flera nyare undersökningar tyder på samma sak [1, 2, 3]. Uttorkningstider underskattas lätt vid prognosläggning.  Mycket av utmaningarna tillskrivs i dagsläget nya betongrecept som inte har lika snabba uttorkningsförlopp […]

Industrigolvet är i vid första anblicken en enkel konstruktion: en tunn rektangulär betongplatta som kan innehålla armering och/eller fibrer. Det är kanske den förmenta enkelheten som gör att industrigolven ofta blir styvmoderligt behandlade. Detta leder till att skador är ganska vanliga och den vanligaste skadan är sprickor. För att lösa problemet med oregelbundna och vida […]

Generellt sett är en uteluftsventilerad krypgrund en riskkonstruktion, framförallt i byggnad med träbjälk­lag. Orsakerna till att den är en riskkonstruktion är flera. Öppen plintgrund liknar i mångt och mycket krypgrunden men det som framförallt skiljer är att plintgrunden får en avsevärt större luftomsättning och det blir kallare i plintgrunden vintertid (plintgrunden exponeras för uteklimat året […]

Allteftersom vårt byggnadsbestånd blir äldre ökar behovet av reparation och underhåll. Betongkonstruktioner i aggressiva miljöer är inget undantag. Det finns många olika nedbrytningsmekanismer för armerad betong, men den allra vanligaste torde vara armeringskorrosion. Vanligen orsakas armeringskorrosion av karbonatisering och/eller kloridinträngning. Gemensamt för båda är att korrosionsprocessen kräver tillgång till både fukt och syre. I garage […]

Marken inuti en traditionell krypgrund avger fukt, mögellukt och radon samt har en kylande effekt, speciellt under vår och sommar. Detta innebär att man måste använda lösningar som skyddar byggnaden mot problemen i marken. Tyvärr är det vanligt att det byggs utan sådant skydd. Lars Olsson, Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kristina Mjörnell, SP Sveriges […]

Hur väl fungerar olika spärrskikt som används för att hindra kemiska emissionsskador i betonggolv? Vilken åtgärdseffekt uppnås och vilka andra risker tas istället? Produkterna läggs ofta in i miljöer där personer redan utvecklat överkänslighet mot kemiska produkter. Underlag saknas för jämförande bedömningar och alla leverantörer hävdar samma sak: Vårt spärrskikt är bäst! Det saknas en […]

Den termiskt högledande betongen är ett resultat av utveckling och forskning i nära samarbete mellan industri och högskola. Detta material har optimerats för hög termisk ledningsförmåga och har cirka 60 procent bättre prestanda än konventionell betong. Exempel på app­likationer där denna prestanda är intressant är ispister och golvvärmesystem, där kyl- eller värmerör ofta förläggs i […]

Krypgrunden har idag ett särklassigt dåligt rykte. I tidningarna i somras stod det att varannan krypgrund är fuktskadad. Är krypgrunden en hopplös riskkonstruktion eller är det sättet den byggs på som är problematiskt? Artikelförfattare är Olle Åberg, Boverket, Karlskrona. Läs hela artikeln i Bygg & teknik 8/14.

Värdering av olika grundläggningssätt, golvmaterial och värmesystem Trots skärpta byggregler och betydande satsningar på att minska småhusens energianvändning visar offentlig statistik och resultaten från många energiprojekt att den verkliga energibesparingen är mind­re än förväntat eller har uteblivit helt, samtidigt som byggkostnaderna har ökat kraftigt, Energimyndigheten (2012), SCB (2012) och Harrysson (2014). Orsaker till detta är […]

Flera hundra tusen byggnader i Sverige är utrustade med en så kallad krypgrund. Krypgrunden har flera fördelar, till exempel att den är billig att lägga och att golvet upplevs som varmt vid betydligt lägre temperaturer än vad ett betonggolv (platta på mark) gör. Det är lätt att vid behov komma åt vattenledningen i krypgrunden och […]

Bostadsleverantörer, försäkringsbolag, branschorganisationer och Svensk Byggtjänst har framgångsrikt visat på Nordbygg 2014 och beskrivit i ”Bygg Badrummet Rätt”, hur man bygger våtrumssäkert i lätta konstruktioner. Eftersom det är mänskligt att snart glömma, upprepas nu några av de praktiska och tekniska framsteg vilka presenterades på mässan i Älvsjö. Artikelförfattare är Bengt Jonasson, AB Svensk Våtrumskontroll (GVK), […]

Astma och allergi är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn i förskole- och skolåldern och innebär stort lidande och höga kostnader för både individ och samhälle. En rad kartläggningar har visat att upp till 40 procent av svenska barn upp till 18 år har någon allergi såsom astma, hösnuva eller eksem. Besvären debuterar […]

I Sverige har vi erfarenheter från två typer av fuktrelaterade emissioner från betongbjälklag. I båda fallen är skadeorsaken en kombination av högt pH-värde i betongen, eller det cementbaserade spacklet, och för hög fuktnivå. Orsaken till att fuktnivån överskrider kritiskt värde kan vara att byggfukten inte torkat ut i tillräcklig grad, före applicering av mattor med […]

Artikeln beskriver orsaker till inträngning av vatten i ett garage med tillhörande ramp samt utröner relevansen av en induktiv konduktiv mätmetod för fukt, vilka indikeringar i sin tur har resulterat i ett förslag omfattande friläggning av garageväggar och balk över garagetaket. Artikeln utröner sekundärt grundorsaker till läckage i rampen. Läckage förekom genom garageväggar och i […]

Finballast och PCE-flytmedels inverkan på golvbetong Golventreprenörer har de senaste fem till sju åren upplevt en ökning av problem med delaminering vid produktion av betonggolv. CBI Betonginstitutet har i en studie, som initierats av Modern Betong och i huvudsak finansieras av SBUF, gjort besök hos några golventreprenörer, gjort ett par skadeutredningar med delamineringsproblematik samt en […]

Tjocka skikt av avjämningsmassor har betydligt längre torktid än vad som anges i läggningsanvisningarna. Detta har visats tidigare i oberoende undersökningar finansierade av SBUF (Projektnummer 11427 och 11680) som utförts av Jörgen Grantén [1, 2]. I dessa undersökningar studerades normaltorkande och som de kallades då snabbtorkande avjämningsmassor. Uttorkningen skedde i inomhusmiljö vid cirka 20 °C […]