Pågående försök med nio provfält med olika spärrskikt.
Hur väl fungerar olika spärrskikt som används för att hindra kemiska emissionsskador i betonggolv? Vilken åtgärdseffekt uppnås och vilka andra risker tas istället? Produkterna läggs ofta in i miljöer där personer redan utvecklat överkänslighet mot kemiska produkter. Underlag saknas för jämförande bedömningar och alla leverantörer hävdar samma sak: Vårt spärrskikt är bäst!
Det saknas en standardiserad metod för att fastställa hur emissionstätt ett spärrskikt är och vilken åtgärdseffekt som erhålls är svårt att fastställa.
I ett SBUF-projekt (Nr 12890) har undertecknad tillsammans med Robert Vestman, FuktCom i Umeå, försökt att utvärdera åtgärdseffekten för olika typer av spärrskikt i fält. Syftet har varit att jämföra vilka emissioner som kan mätas från golvytan med och utan olika typer av spärrskikt.
Artikelförfattare är Jörgen Grantén, FuktCom, Lund.
