TRÄ

Det finns ett behov och engagemang hos industrier i att minska CO2 utsläpp vid uppförande av nya grunder för trähus. Trä är ett förhållandevis lätt byggmaterial och grunden i trähusen är ofta överdimensionerad för den lätta överbyggnaden. Då grundens konstruktionsmaterial inte nyttjas till fullo finns det utrymme att minska materialåtgång eller använda material med andra tekniska egenskaper och lägre klimatpåverkan och på så sätt sänka klimatavtryck från grundläggningen.

Den kritiska roll som test av brandpåverkan spelar för att säkerställa brandsäkerhet. Testning av brandpåverkan är avgörande för att bedöma hur material och system beter sig i de tidiga stadierna av en brand.

Historiskt sett har det länge saknats lättillgänglig ingenjörsmässig programvara för att beräkna luft- och stegljuds­isolering i konstruktionskomponenter i synnerhet för byggnader byggda helt eller delvis med lätta stomsystem.

I takt med att Europeiska unionen höjer sina ambitioner för att minska klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn, hamnar valet av byggmaterial alltmer i fokus. Trä har seglat upp som ett lovande alternativ. Enligt flera studier, däribland rapporter från IPCC [1], kan trä inte bara bidra till att minska utsläppen av växthusgaser utan också lagra kol under hela byggnadens livslängd.

I artikeln behandlas beläggningssystem på träbjälklag i parkerings­garage. En guideline, som omfattar både KL-trä och beläggningssystem har tagits fram som separat dokument inom SBUF-projekt 14330. Förslag på detaljlösningar ingår som en mycket viktig del.

När ett radhus brinner sprider sig branden ofta från det brinnande radhuset över hela radhuslängan med en totalskada av hela radhus­längan som följd. Se figur 1.
Man kan därför med fog fråga sig om detta beror på att gällande regelverk BBR och EKS är för ”snälla”, att reglerna tolkas fel eller att det brister i utförandet.

Kännedom om åldrat träs egenskaper har stor betydelse för våra kulturhistoriska byggnader.

I början av december 2024 genomfördes ett öppet seminarium om hållbart skogsbruk och framtidens träbyggande på Linnéuniversitetet i Växjö.

Högre byggnader i KL-trä kräver ett ökat fokus på dynamiska egen­skaper så att brukaren inte upplever obehag vid hög vindlast. Utvär­deringar har gjorts på tre byggnader där resultaten stämmer in på befintlig forskning: akustikisolering placerad under väggar i KL-trä reducerar den horisontella skjuvstyvheten och kan leda till signifikanta minskningar av egenfrekvenserna. Effekten bör beaktas vid framtagning av förutsättningar för dimensionering av höga trähus.

Ett stort antal byggnader har byggts med ramar i limträ som kon­struktionssystem. Detta system är särskilt lämpligt när det finns ett behov av stora öppna och flexibla invändiga utrymmen. Ramarnas träkomponenter består vanligtvis av ramben och -balk i limträ, men även konstruktionsvirke kan användas.

Förband i träkonstruktioner bör normalt utformas på ett sådant sätt att duktilt brott, till exempel genom att dymlingen deformeras eller att tryckning av träet, uppstår om den lastbärande kapaciteten överskrids. För att kunna garantera detta måste dock risken för spröda brott utvärderas.

Bygga i trä jämfört med andra material är en stor skillnad på flera sätt. Trä är ett naturligt byggmaterial med mycket lång tradition i norden. De bästa bostadshusen genom alla tider håller jag för är byggda i homogent trä. Helstock. De är varma på vintern och svala på sommaren. Träet buffrar fukten inomhus till ett jämnt klimat.

Hur kan träindustrin bidra till ökad cirkularitet och samverkan i bygg­andets värdekedja? Övergången från en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi innebär utmaningar och det är svårt att veta var man ska börja. Kan industriellt producerade trähus ge svaret på hur en sådan process kan se ut och visa hur vi kan bygga idag för att återbruka mer i framtiden och därmed spara på planetens resurser?

För tillfället är bostadsbyggandet lågt i Sverige jämfört med omfattningen för några år sedan. Detta påverkar inte minst moderna hustillverkare som bygger flerbostadshus av prefabricerade trämoduler. Under denna lågkonjunktur finns det företag som har satsat på att analysera och vidareutveckla sina produkter i samverkan med akademin.

I takt med att allt fler byggnader med stomme i KL-trä uppförs så kan det konstateras att det förekommer ganska stora variationer vad avser ljudisolering mellan olika rum, och då primärt luftljudsisoleringen. Dessa variationer kan inte enbart kopplas till osäkerheter i mätmetoder och olika detaljer i samband med uppförandet av byggnaderna [1],[2].

När en byggnad rivs skickas det mesta av virket till förbränning och energiåtervinning. Tänk om det i stället är möjligt både tekniskt och ekonomist att använda en del av virket för att industriellt tillverka fasader av återvunnet trä till nya hus! Tillsammans undersöker branschen och forskare möjligheterna för att använda återvunnet trä på ett lönsamt sätt. 

På Tekniska museets innergård växer nu Wisdome Stockholm fram. En spektakulär och innovativ träbyggnad som till det yttersta tänjer på gränserna för vad man kan åstadkomma i trä. Innanför det raffinerade träskalet kommer du få möjlighet att ta del av världsledande teknik som tar dig längre bort, närmare inpå och djupare ned än du någonsin varit.

För byggsektorn kan innovationsekosystem, ett fenomen från high-tech industrin, vara ett sätt att öka förändringstakten i hållbarhetsfrågor genom att beställare, konsulter, entreprenörer och materialleverantörer gemensamt utvecklar nya hållbara lösningar och teknologier.

Vid Linnéuniversitetet i Växjö pågår sedan fyra år projektet Större konkurrenskraft för KL-träbaserade byggsystem genom effektiv konstruktion och reducerat kolavtryck. Projektet ger svar på frågor om hur utformning, dimensionering och underhåll av KL-träbaserade byggsystem kan förbättras för att öka deras konkurrenskraft och bidra till en grön omställning av byggsektorn i Sverige.

Konstruktionen av högre träbyggnader bör utföras med intensivt sam­arbete mellan konstruktionsteamen. Det är viktigt att ta itu med högre flervåningsbyggnader i trä ur ett samarbets- och tvärvetenskapligt perspektiv, där statiska, dynamiska, brandtekniska, akustiska, hälsorela­terade och andra aspekter beaktas parallellt och inte isolerat.

Under de senaste åren har ett stort antal kontor, bostäder, hallar och arenor uppförts utan heltäckande väderskydd runt om i Sverige. Intresset för att välja stommar i trä ökar, och här redovisas hur kommuner, landsting och andra aktörer kan uppföra hälsosamma, hållbara och kostnadseffektiva byggnader med trästommar på ett fuktsäkert sätt utan att behöva föreskriva heltäckande väderskydd.

Överföring av produktinformation i byggprocessen behöver standardiserade strukturer och format för ett effektivt och säkert informa­tionsflöde. I framtiden hanterar vi det med standardiserade datamallar i form av gemensamt överenskomna och dokumenterade egenskaper som är relevanta för en produkt eller ett konstruktionsobjekt.

Hur klarar dagens träbyggnader framtida klimatförändringar? Vad händer när vi minskar uppvärmningen i delar av en byggnad på grund av exempelvis energibesparing? Några svar på dessa frågor ges av en studie av den svenska forskningsstationen Wasa i Antarktis.

Vattenskador till följd av brandsläckningsutrustning kan få allvarliga konsekvenser för både egendom och människor. I vissa fall kan ska­dor orsakade av brandsläckningsutrustning vara allvarligare än ska­dor orsakade av själva branden. När vatten används för att släcka en brand släpps det ut i stora mängder och i högt tryck.

Byggnader baserade på korslimmat trä (KL-trä) ökar i intresse i flera länder. Dessutom tenderar dessa byggnader att bli allt högre vilket ökar belastningen på knutpunkter och bärande byggnadselement längre ner i byggnaden.

Fasaden utgör en stor del av en byggnad, både funktionellt och ut­seendemässigt. För att uppfylla kraven på brandskydd samtidigt som man möjliggör hållbara och visuellt tilltalande uttryck är brandklassning av fasadsystemet ett av verktygen man kan använda utifrån dagens regelverk.

De senaste årtiondenas ökning av träbyggandet och att vi bygger mer komplexa byggnader har lett till ett förnyat fokus på brandfrågorna. Denna artikel ger en översikt över ett antal viktiga forskningsprojekt inom området samt diskuterar varför det är viktigt att kunskapsutvecklingen inom brandområdet inte hamnar på efterkälken när vi strävar mot ett mer hållbart samhälle.

I moderna träkonstruktioner med större spännvidder, till exempel hallar och broar, används i allt högre grad så kallade ingenjörsdesignade träprodukter (eng. engineered wood products, EWPs).

Träfasad på högre hus utan (om)målning – går det? Leverantörernas materialprover och referensbilder på omålade träpaneler visar så gott som alltid trämaterialet med den ”råa” panelen. Efter montage genomgår en träfasad omedelbar utseendeförändring i kontakt med solens UV-strålning, biologiska nedbrytare (sporer, bakterier med mera.)

Hållbar utveckling innebär den utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att till­fredsställa sina behov. Hållbarhet är således ett mångdimensionellt begrepp som kännetecknas av komplexa ömsesidiga samband mellan tekniska, ekologiska och socioekonomiska system.

Trähusbranschen har efterfrågat bättre verktyg för att hantera stegljud i låga frekvenser. Den första frågan är då vilka metoder som används i nuläget och vilka tillkortakommande de har. Nästa fråga är om och i så fall vilka bättre redskap som finns. Slutligen infinner sig frågorna om vad som återstår i utvecklingsarbetet och vad som krävs […]

Att bygga med homogena trästockar eller massiva träplank har lång tradition i Norden. De senaste 100 åren har dock denna typ av byggmaterial fört en tynade tillvaro, men nu ökar efterfrågan på hus med massiva träkonstruktioner. Fukt verkar då vara det sista frågetecknet för korslimmat trä, så kallat KL-trä. I denna artikel beskrivs ett antal […]

Med en nyligen antagen detaljplan är förvandlingen av marken vid Landvettersjön i full gång. Det som en gång var ett gammalt stenbrott ska nu bli en hållbar stadsdel i trä på 170000 kvm med cirka 1000 bostäder. Projektet blir ett av Norra Europas största träprojekt, som kommer kräva starkt samarbete och engagemang för att nå […]

För att främja spårbarhet inom träindustrin leder branschorganisationen Svenskt Trä ett projekt för introduktion av Global Trade Item Number, GTIN. Det är ett världsunikt identifikationssystem för varor och tjänster som ingår i GS1-standarden och används av en rad branscher. Målet är att flytta fram byggbranschens positioner kring standardiserade digitala lösningar och förenkla de val som […]

När ärenden gällande rötsvampar kommer in för analys är det framför allt frågor om äkta hussvamp som dominerar. Till synes verkar de övriga rötsvamparna tämligen ointressanta för den oinvigde, men dessa kan också skada byggnader och flera av dem kan också vara mycket destruktiva. I den här texten tar vi upp några vanligt förekommande rötsvampar. […]

KL-trä är ett intressant och spännande material på många sätt. Sett ur ett akustiskt perspektiv är det däremot mycket komplext. Det första man skall vara medveten om är att KL-trä har relativt dålig ljudisolering. Materialet i sig och hur element sammanfogas innehåller också många osäkerheter som vi dagligen ställs inför i olika projekt vilket gör […]

Förband är mycket viktiga delar av träkonstruktioner, speciellt när dessa utsätts för stora laster. Träförband med inslitsade stålplåtar och ståldymlingar är mycket vanliga i stora träkonstruktioner. Olika aspekter måste beaktas vid projekteringen av denna typ av förband. För att skapa både ekonomiska konstruktioner bör förbandens effektivitet optimeras utan att försämra dess mekaniska egenskaper. Dessvärre erbjuder […]

Det stora träbyggandet har varit i blickfånget sedan våra byggregler ändrades i mitten av 1990-talet. En tydlig utveckling har skett vad gäller flervåningsbyggandet i trä. Användningen av trä i infrastrukturer som broar och vindkraftverk har också ökat, även om användningen av trä i sådana bärande utomhuskonstruktioner i allmänhet är blygsam. Genom att modifiera trä på […]

Hur hanterar man fuktskador i hus byggda av massivt trä? Diskussionen kring fukt och träbyggande har hittills mest handlat om fuktsäkerhet under byggprocessen. Men hur är det med de skador som uppkommer under byggnadens livslängd? Vilka mätmetoder och avfuktningstekniker bör användas och hur saneras mikrobiell tillväxt? På senare år har det blivit allt vanligare att […]

Vi är inne i en expansiv fas för det moderna bostadsbyggandet. Inte bara att det byggs mer i trä utan att det sker så oerhört mycket kreativt nytänkande i branschen. Vidare ställs det höga krav på miljö och certifiering av olika slag, vilket gör att träbyggandet har fått en välförtjänt skjuts. Det är något jag inte upplevt maken till under mina drygt 30 år i branschen. Det är glädjande och bidrar samtidigt till en spännande utveckling av branschen.

”Nya tekniska lösningar krävs för att upplevelsen ska bli densamma i trä- som betongkonstruktioner” – det konstateras i artikeln ”Utvärde­ras stegljudsisolering från 20 Hz korrekt i svensk standard?” (Bygg&teknik, nr 3/2018) angående utmaningarna med att uppnå god stegljudsisolering i trähus. Det lågfrekventa ljudet är avgörande när boende i flervåningshus av trä störs mer än boende […]

– Akustik och flexibilitet Flexibilitet med avseende på ombyggnation för hyresgästanpassningar är centralt vid byggnation av ett kontorshus. För ett kontorshus i trä innebär det att projekteringen av huset måste förbereda för de flexi­bilitetsprinciper som huset kräver. Hur får man de smidigaste och mest kostnadseffektiva hyresgästanpassningarna? Svaret är: Genom att ha roligt när man projekterar! […]

Artikelförfattare: Erica Bloom och Eva Sikander, Innemiljö & Byggnadsfysik, RISE samt Björn Källander, Svenskt Trä och Anders Rosenkilde, LTH och TMF Att skapa friska och hållbara hus är kärnan i alla byggprocesser; inomhusmiljön ska vara sund, energianvändningen låg och byggnadens totala klimatpåverkan ska minimeras samtidigt som byggkostnaderna ska hållas nere. Med förbättrad energieffektivitet och täthet […]

Ett husköp är ofta livets största affär. När ett hus drabbas av rötsvampsangrepp kan kostnaderna för renovering innebära ett hårt ekonomiskt slag. Har man råkat ut för äkta hussvamp (Serpula lacrymans) kan virket mycket snabbt helt förlora sin bärighet och byggnaden kan förstöras på bara några månader. Saneringstiden för en fastighet kan sträcka sig över flera år med kostnader som uppgår till mångmiljonbelopp. Resultatet av en åldersbestämning av en rötskada kan i dagsläget avgöra om den drabbade skall få ersättning för saneringskostnaderna eller inte.

– utveckling av nytt verktyg Trä som byggnadsmaterial används till allt från trädäck och möbler till broar och höghus. Enbart i Sverige används 5-6 miljoner m3 sågade barrträvaror årligen varav ungefär hälften används i byggtillämpningar [2]. Till bärande konstruktioner inom hus- och brobyggnad nyttjas framförallt gran och furu men för trädäck och träpanel finns det […]

Trä är ett material som använts i byggnader under lång tid. Under de senaste åren har en stor utveckling av olika byggsystem i trä gjorts. Flervåningsbyggnader för bostäder i 4-5 våningar är idag vanligt, under 2017 byggdes till exempel drygt 3900 lägenheter med trästomme [1]. Utvecklingen mot avancerade beräkningsmetoder har gjort att man snabbt nu […]

”Nationalmuseum i Stockholm uppfördes som Sveriges första offentliga museibyggnad för de kungliga konstsamlingarna, som år 1792 överlåtits till staten. Vid invigningen, år 1866, bedömdes byggnaden som, den näst efter Stockholms slott, dyrbaraste och bäst uppförda byggnaden i landet. Byggandet av Nationalmuseum innebar genombrottet i Sverige för modern byggnadsteknik och industriellt producerat byggnadsmaterial” – denna inledning […]

Projektet ska ge ökad kunskap om hur KL-trä, inklusive skarvar och anslutningar påverkas vid nederbörd under byggtiden. Resultaten pekar på att det förefaller vara svårt eller omöjligt att undvika uppkomst av mikrobiell påväxt under byggnation med KL-trä utan väderskydd. Studien är baserad på fallstudier, fältmätningar och intervjuer. Träets fördelar som byggnadsmaterial är många. Hög bärförmåga […]

Vilken potential har påbyggnader i trä för en framgångsrik och hållbar stadsutveckling? Vad krävs för att öka kunskapen och samverkan mellan berörda aktörer? Vilka tekniska utmaningar finns? Dessa och närbesläktade frågor ska besvaras i projektet Timber on Top. Timber on Top är ett samverkansprojekt med representanter från samtliga led i byggprocessen; kommuner, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, […]

Sveriges mest intelligenta byggnad, A Working Lab – ett kontorshus och innovationsarena i trä där hållbarhet är en del av husets DNA – står nu färdig på campus Johanneberg vid Chalmers i Göteborg. Akademiska Hus har byggt och förvaltar byggnaden som är det senaste tillskottet till Johanneberg Science Park. A Working Lab är ett kontorshus […]

Ingenjörer möter nya utmaningar i takt med att allt högre trähus byggs. På grund av träets låga vikt kan dynamiska svängningar och accelerationsnivåer från vind skapa obehag för de boende. Utformning och placering av det strukturella systemet ställs på sin spets där samarbetet mellan arkitekt och konstruktör blir ännu viktigare. Träkonstruktioner har ökat i popularitet […]

Artikelförfattare: Klas Hagberg, Acouwood AB Trä, i synnerhet KL-trä, ökar som konstruktionsmaterial i byggnader Användningen av trä förbättrar för-utsättningarna för en hållbar utveckling och en mer cirkulär ekonomi inom byggsektorn. Trä i stommen skapar fortfarande visst tvivel bland många utvecklare och ett problem är svårigheten att med rimliga dimensioner uppfylla motsvarande krav på ljudisolering som […]

Konceptet förspänning är vanligen förknippat med betong, mycket på grund av den förspända betongens betydelse för byggnadskonsten sedan tekniken utvecklades under 1900-talets första halva. I en förspänd konstruktion har spänningar avsiktligt introducerats i syfte att på något sätt förbättra konstruktionens prestanda i bruksskedet. Det har människan vetat länge, och de tidigaste exemplen på förspända konstruktioner […]

Ett förnyat intresse har visats för trä och träbaserade produkter som primära konstruktionsmaterial för relativt höga flervåningsbyggnader. De moderna funktionsbaserade normerna tillåter användning av trä i höga flervåningsbyggnader förutsatt att kraven på byggnadens funktion kan uppfyllas. Några primära konstruktionstekniska aspekter avseende hur man kan utforma flervåningsbyggnader i trä diskuteras översiktligt och kvalitativt. Det rör något […]

Arkitekter och ingenjörer blir alltmer intresserade av träfasader av både estetiska skäl och av miljöskäl, och inte bara i träbyggnader. Funktionskrav har underlättat träanvändning i flervåningsbyggnader, men möjligheterna att använda synligt trä inomhus och i fasader är fortfarande begränsade. Det finns dock flera möjligheter att uppfylla kraven, till exempel genom att använda utsprång över fönster, […]

Är dagens flerbostadshus i trä tillräckligt säkra brandtekniskt? Det finns två ytterligheter bland de åsikter som hörs: Trähus är jättefarliga och kommer brinna ner är den ena, trä slutar brinna när ett kolskikt byggts upp är den andra. Om vi analyserar dessa så se vi att båda är helt fel. Vi har haft många bränder […]

Lokalförvaltningen och Botaniska Analysgruppen har under många år samarbetat i utredningar av byggnader, där man antingen misstänkt en fuktskada eller där brukare oroat sig för mögelförekomst. En analys av luftburna mögelpartiklar i en byggnad har ofta utförts i ett inledande skede av en byggnadsteknisk utredning och tillsammans med fuktindikering. Resultatet kan ge information om att […]

Artikelförfattare: Klas Hagberg, Acouwood, Pontus Thorsson, Akustikverkstan Johan Fröbel, Svenskt Trä, Susanne Rudenstam, Sveriges Träbyggnadskansli I ett pressmeddelande från branschorganisationen Svenskt Trä den 17 september 2018 menade Svenskt Trä att myten om ”dåliga ljudförhållanden” i träkonstruktioner lever kvar men att det med nuvarande kunskapsnivå är just en myt som inte längre är befogad. Detta fick […]

Människor kan känna sig helt trygga i träfastigheter, men det förutsätter ett fullvärdigt brandskydd med träpaneler som är brandimpregnerade på rätt sätt. Brandimpregnering är nämligen ingenting enhetligt. Det är något som kan variera i fråga om skyddsförmåga och framför allt beständighet. En del brandimpregneringsmedel som används ger resultat som inte håller måttet. Tack och lov […]

Artikelförfattare: Christian Simmons, Simmons akustik & utveckling ab Branschorganisationen Svenskt Trä kom i ett pressmeddelande i september 2018 [1] med ett ganska sensationellt budskap: ”Uppfattningen att trä- och limträkonstruktioner får problem med störande ljud är en myt, det visar både forskning och praktisk erfarenhet. Ändå lever myten kvar.” Enligt Svenskt Trä och två byggakustiker, som […]

Det finns klimatbesparingar att göra för byggbranschen om livscykelanalyser används som verktyg vid design, projektering och utförandet inom ett byggprojekt oavsett vilket byggsystem som väljs. Klimatbesparingar är fullt realistiska att göra med redan i dag känd och befintlig teknik.

Att komma till rätta med klimatproblematiken är mänsklighetens kanske största utmaning och en överlevnadsfråga som berör oss alla. Genom Parisavtalet har världens länder kommit överens om ett nytt klimatavtal som binder alla länder att göra åtgärder, med målet att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den […]

  En litteratur- och intervjustudie har genomförts för att identifiera taktik och metodik för att släcka konstruktionsbränder i hålrum utan att orsaka stora vattenskador. Fokus har varit byggnader högre än två våningar där den bärande stommen är av trä. Dagens höga trähus har ett bra brandskydd, men trä är ett brännbart material och brandspridning till […]

CLT, korslaminerat trä eller KL-trä som det ofta kallas i Sverige är en relativt ny byggprodukt som snabbt blivit känd och uppskattad runt om i världen. Den används främst till stommar i både höga och låga byggnader och bidrar till stabilieringen som är viktig särskilt i högre byggnader. Brandegenskaperna hos CLT som synligt material i […]

Riktlinjer för att minska risken för egendomsskador i flervånings byggnader med trästomme har tagits fram i ett Brandforskprojekt. Riktlinjerna sammanfattas här och är främst tillämpbara för byggnadsklasserna Br1 och Br0 enligt Boverketes byggregler (BBR), men är naturligtvis användbara även för mindre byggnader. Mer utförliga riktlinjer ges i en RISE rapport [1], se mer att läsa. […]

Det bärande systemet i taket är en av de viktigaste delarna i en byggnad men förblir tyvärr ofta gömt inuti konstruktionen. Det finns en unik möjlighet för det arkitektoniska uttrycket att gå samman med konstruktionen just i taket. Detta gäller särskilt för takkonstruktioner i trä, ofta mer eller mindre massiva. På detta område har förutsättningarna […]

– Säker dimensionering av ljudisolering kräver utveckling i byggprocessen Användningen trä i byggandet ökar markant. Speciellt kan noteras att användningen av massivtträelement som stomme i höga hus, företrädesvis KL-Trä, ökar i snabb takt. Det är bra och spännade och framförallt är trä viktigt för att producera hållbara byggnader för framtiden. Trä lagrar koldioxid, det är […]

En innovativ byggnad för innovation är målet när A Working Lab (AWL) byggs på Chalmers campus i Göteborg. A Working Lab är Akademiska Hus första byggnad med ett eget innovationsprogram för både byggprocessen och dess fortsatta liv som innovationsarena. Här ska det senaste inom en rad områden testas för att skapa en innovativ och hållbar […]

Sommaren 2017 slutfördes renoveringen av två biosalonger i Neuchatel i Schweiz. En av de större salongerna delades av och en ny biosalong skapades och slutresultatet blev tre biosalonger i en och samma byggnad. Läget och den komplexa renoveringen gjorde att man valde att göra den nya salongens bjälklag och gradäng med bärande stomme av homogent […]

Under hösten 2017 avslutades projektet Silent Timber Build. Projektets resultat kan beskrivas som en generell metodik för att kunna designa olika typer av träkonstruktioner. Projektresultaten har också bidragit till förädling av en mjukvara samt förenklat förståelsen för de resultat som kan förväntas. Vid utvecklingen av metodiken har vi utgått från sådana konstruktioner som förekommer i […]

Föreställ dig en bärande yttervägg helt gjort av glas i din bostad. Detta kan bli verklighet inom en snar framtid. Glas har flera av de egenskaper som eftersöks hos ett bärande material: hög styvhet, hög hållfasthet – och dessutom transparant! Tillsammans med rätt lim och en träram bildas väggar som klarar stora laster. Linnéuniversitetet i […]

Självklart ska det inte kunna inträffa. Vi har en byggnorm som innehåller brandsäkra lösningar och ofta sprinklerskyddade hus. Kan det trots det vara så att det finns någon lucka i skyddet som skulle kunna medföra katastrofala följder? PG Wintner, Brandkonsulten AB Mattias Skjöldebrand, Brandkonsulten AB Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/17

Den europeiska brandklassningen av träbaserade produkter har nyligen utvidgats till att gälla även de två relativt nya träprodukterna CLT och LVL. Den täcker därmed praktiskt taget alla byggtillämpningar med träbaserade produkter. Brandklasserna har fastlagts genom ett system för förenklad europeisk brandklassificering för produkter som har ”känt och stabilt beteende vid brand”. Träprodukter är ett utmärkt […]

När det gäller byggnadskonstruktioner så behöver allt fuktkänsligt byggmaterial skyddas mot förhöjd fuktighet och vatten. Görs inte detta så är risken stor bland annat för mikrobiell påväxt och byggnadsdelar behöver undersökas med avseende på fukt och mikrobiell påväxt. Anledningen till att det behöver undersökas med avseende på mikrobiell påväxt handlar inte bara om risken för […]

Många historiska byggnader har de senaste decennierna tilläggsisolerats med moderna isoleringsmaterial som mineralull och cellplast. Att tilläggsisolera historiska byggnader kan leda till skador som orsakas av fukt och mögel, och utformningen av tilläggs- isoleringen kan även leda till att kulturhistoriska värden går förlorade. Därför studeras ett nytt hållbart byggnadsmaterial, hampa-kalk, som tilläggsisoleringsmaterial för historiska byggnader. […]

Efter en lång period av tilltagande intresse för nya former av träbyggande på marknaden, samverkar idag den allmänna trenden med det ökade uppmärksammandet av system baserade på korslimmat trä, KL-trä. Denna artikel är en del i en serie om Framtidens utmaningar för flervåningsbyggnader i trä [1-4]. KL-trä gavs en övergripande beskrivning  i den föregående artikeln […]

System består av ett antal delar som samverkar för en funktionell enhet, för en gemensam funktion. Detta är innebörden, syntesen av de flertaliga aspekter och utmaningar som berörts och diskuterats i de hittills publicerade artiklarna i denna serie om framtidens utmaningar för flervåningsbyggnader i trä [1-3]. För ökad framtida konkurrenskraft för träbaserade byggsystem för flervåningshus […]

– Numeriska beräkningsmodeller Flerbostadshus i trä har blivit alltmer populärt i Sverige sedan 1994, då kraven på brand ändrades och därmed möjliggjorde att denna typ av byggnader återigen kunde uppföras. Detta efter att de varit förbjudet under i stort sett ett sekel. Sedan 1994 har stort arbete gjorts för att påvisa att det går att […]

Efter tre år pågår nu slutleveransen av projektet ”Silent Timber Build” (www.silent-timber-build.com). Ett av de mest spännande forskningsprojekten hittills för framtidens trähus, men också ett av de mest utmanande. Att beräkna ljudisolering på olika träkonstruktioner kräver kunnande vad gäller material och system men också en stor andel ”känsla”. Inom Silent Timber build har delar av […]

– Del 2b: Övergripande helhetsperspektiv på flervåningshus Denna artikel är en fortsättning på artikeln i föregående nummer med samma rubrik, som behandlade flervåningshus ur ett helhetsperspektiv. Den föregående artikeln hade en inriktning mot träarkitektur och träkonstruktion för flervåningsbyggnader i trä, medan den nuvarande har en inriktning mot träbyggnadsakustik, träbyggnadsteknik inklusive energi och brand samt träbyggnadsproduktion […]

Flervåningsbyggnader i trä är idag ett normaliserat begrepp. Även om dess marknadsandelar ännu står i skuggan av konventionella byggsystem, så är marknaden på stark tillväxt. Byggprojekt på upp till tio våningar är ingenting som förvånar utan det krävs djärvare visioner än så, för att marknadens aktörer och allmänheten ska höja på ögonbrynen. Norges Treet med […]

– Del 1: Bakgrund, motiv och framtid Flervåningsbyggnader i trä byggs allt oftare idag och har en stor potential i framtiden som miljövänliga, klimatfördelaktiga, hållbara och industrialiserade byggsystem. Arbetet utifrån svensk horisont fokuserar primärt på nordiska förhållanden, som är av närmast betydelse för den svenska industrin, men utvecklingen är likartad i stora delar av Europa […]

Träbyggandet ökar stadigt i Sverige.
 Fram till för cirka 20 år sedan användes trä främst i småhus. Idag används trä i alla typer av byggnader, både som stommaterial och som ytskikt. Anledningarna till den ökade användningen av trä är många men för att nämna några; miljövinster ur ett CO2-perspektiv, trä är lätt att bearbeta och […]

Klimatpåverkan att bygga och underhålla flerbostadshuset av trä i Solna, Strandparken, är nästan lika stor som för energianvändningens klimatpåverkan under driftskedet. Trots detta är det inget som Bo­verkets byggregler reglerar, frågan hanteras inte heller i någon ut­sträckning i dagens byggprojekt. Det flerbostadshus av trä som vi analyserat har lägre miljöpåverkan än alla motsvarande analyser vi […]

Under senare år har ett flertal observationer gjorts där hela eller delar av takkonstruktioner som belastats med snö- och/eller vindlaster har kollapsat. Många av kollapserna finns dokumenterade i olika skade­utredningar. En särskilt utförlig redogörelse finns att tillgå i SP:s rapport ”Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 – Orsaker och förslag till åtgärder” (SP Rapport 2011:32). Konsekvenserna […]

I den svenska byggnormen har det alltsedan 1999 varit obligatoriskt att utvärdera luft- och stegljudsisolering i flerfamiljshus i ett så kallat utökat frekvensområde, från 50 Hz. Innan dess utvärderades inte ljudisoleringen under 100 Hz men införandet motiverades av att det var nödvändigt för att få en mer rättvis bild av ljudprestandan hos lätta byggnadskonstruktioner (till […]

Denna studie berör konstruktioner av korslaminerat trä, och är genomförd i ett bostadshus i Fristad, Sverige, som använts som studiefall och det länkar till det europeiska forskningsprojektet Silent Timber Build. Målet i detta delprojekt var att undersöka transmission av stegljud mellan vertikalt anslutande lägenheter i byggnader av trä och se om det går att modellera […]

Nu har drygt ett och ett halvt år passerat av forskningsprojektet Silent Timber Build. Flera saker har utvecklats och förfinats och det blir alltmer tydligt vilka kvarvarande utmaningar som står för dörren. Träkonstruktioner är en komplex samling av olika tekniska lösningar som på sikt måste reduceras i antal för att möjliggöra en korrekt prediktering. Alla […]

I Sverige finns drygt två miljoner småhus1) och uppskattningsvis har 80 procent av dem träfasad, det vill säga 1,6 miljoner. Antalet nyproducerade småhus är bara 10000 per år2). Trots det handlar det mesta som skrivs om träfasader om nymålning, trots att ommålning är ett mångdubbelt större område, både vad det gäller volym och komplexitet. Därför […]

Intresset för att använda trä i stadsbebyggelse ökar. För att kunna vidareutveckla träbyggandet, måste det för alla parter vara ett tillförlitligt, hållbart och flexibelt alternativ. God fuktsäkerhet är då nödvändig, vilket är i fokus i ett pågående europeiskt forskningsprojekt kallat ”Tall Timber Facades”. Den svenska delen finansieras av Vinnova och deltagande företag. I projektet finns […]

Riksbyggen planerar bostadsprojektet Viva vid Chalmers science park i Göteborg. Huset ska certifieras med miljöbyggnad och man siktar på att nå guld. Under flera år har förstudier inom projektet ”Positive Footprint Housing”, som finansieras av Energimyndigheten, tittat på hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet ska uppnås i projektet. Medverkande i projektet är utöver Riksbyggen även […]

Puts är vanligt i äldre träkonstruktioner, men har börjat bli intressant även i moderna byggnader i takt med ökade krav på hållbart, energisnålt och hälsosamt byggande med återvunna material. Möjligheterna att brandskydda träkonstruktioner med lerputs har därför studerats av SP tillsammans med Tallinns tekniska universitet. Artikelförfattare är Alar Just, SP Träbyggande och boende, och Johanna […]

Intresset för att bygga flerbostadshus i trä ökar. Trä är ett material med många goda egenskaper, inte minst ur miljö- och hållbarhetsperspektiv. Men trä brinner. Idag råder brist på tillräcklig kunskap för att bygga höga trähus med ett bra brandskydd. Artikelförfattare är Nadine Jones Pioud, Brandskydds­föreningen. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 6/15.

Under perioden januari till mars 2010 drabbades stora delar av Sverige av omfattande snöfall som ledde till att ett stort antal tak- och byggnadskonstruktioner kollapsade. Att bärverken inte klarade att stå emot snölasterna berodde i de flesta fall på fel och brister vid dimensionering och utförande. Många ras kunde förklaras av felaktigheter i samband med […]

När Sverige övergick från Boverkets konstruktionsregler (BKR) till Eurokod har ändringar genomförts över hur snölaster ska beräknas på sadeltak. Denna förändring har gjort att tvärkraften har ökat i taknock, vilket har väckt frågan om tidigare nockförband för takstolar av trä fortfarande klarar av denna ökade kraft eller finns risken att en uppsprickning sker i nocken. […]

Forskningen om trähus och akustik och vibrationer fortsätter! Detta innebär att fler milstolpar kommer att uppnås och att en ny spännande framtid väntar den mycket utvecklingsinriktade träbyggnadsindustrin. Efter år av osäkerhet och famlande i mörker ska vi nu lösa problematiken med akustiska beräkningsmodeller avseende ljudisolering i flervånings trähus. Detta sker i projektet Silent Timber Build, […]

Det finns idag ett stort behov både av att sanera fasader och tilläggs­isolera flervåningshus. En vanlig byggnadsmetod både i Finland och Sverige har varit dubbla betongväggar med mellanliggande isolering och då vanligtvis byggt med prefab­ricerade planelement. Dessa typer av våningshus finner man i de flesta städer, ofta stadsdelar byggda på 1960- och 70-talen. Renoveringsproblematiken försvåras […]

Ett allt större fokus på klimatfrågan i samhället påverkar även byggsektorn. Kraven på energiprestanda hos nybyggda hus har successivt ökat och år 2020 ska samtliga nyproducerade byggnader vara av nära nollenergihusstandard enligt Europaparlamentets klimatmål. Med ambitionen att leva upp till klimatmålen och samtidigt bygga fukt- och energisäkert torde intresset för tunga stommar i allmänhet och […]

  Träbaserade skivor, träpanel och träbeklädnader kan uppfylla de nya europeiska K-klasserna för brandskyddande förmåga. Tre nivåer har definierats: 10, 30 och 60 minuter. Kriterierna för klassificering av träprodukter baseras huvudsakligen på skivans tjocklek. Artikelförfattare är Birgit Östman, SP Trä, och Lars Boström, SP Fire Research. Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/14.

Sedan 1994 är det tillåtet i svenska byggregler att utföra den bärande stommen även i en högre byggnad i brännbart material. I dagarna diskuteras att uppföra byggnader, hög­re än 16 våningar med stomme i trä. I denna artikel diskuterar brandingenjörerna Mattias Skjöldebrand och Kjell Fallqvist hur klokt detta är. Artikelförfattare är Mattias Sköldebrand och Kjell […]

Massivträkonstruktioner är ett av det mest ökande segmentet inom träbyggnadssektorn. Från början av 2000-talet utvecklar sig mest massivträbyggandet efter volymelement i lättbyggnad. Massivträ är materialet som kan skräddarsys på fabrik till alla grundläggande bärande element: balk, pelare, bjälklag och väggskiva och utgör därmed ett träbyggsystem inom industriellt byggande. För ett fuktsäkert byggande kompletteras träbyggsystemet med […]