
Figur 1: Pågående byggnation med KL-trästomme utan väderskydd.
Projektet ska ge ökad kunskap om hur KL-trä, inklusive skarvar och anslutningar påverkas vid nederbörd under byggtiden. Resultaten pekar på att det förefaller vara svårt eller omöjligt att undvika uppkomst av mikrobiell påväxt under byggnation med KL-trä utan väderskydd. Studien är baserad på fallstudier, fältmätningar och intervjuer.
Träets fördelar som byggnadsmaterial är många. Hög bärförmåga med låg egentyngd, flexibla lösningar med hög prefabriceringsgrad och snabb byggprocess, förhållandevis god isoleringsförmåga i förhållande till många andra stommaterial, ekonomiska aspekter och miljövinster är några förklaringar till en ökad användning av trä i större byggnader. Byggsektorns större fokus på resurseffektivitet innebär en ökning av träbyggande och framförallt byggandet med element i korslimmat (KL-trä) ökar kraftigt. KL-trä består av skikt av konstruktionsvirke, lameller, som limmas med fibrerna vinkelrätt mot varandra. En hel del av dessa element köps in från andra länder i Europa där användandet av väderskydd är obefintligt. En för Sverige ny företeelse i storskaligt träbyggande är att träbyggnadsaktörer delvis anammar de europeiska byggmetoderna och bygger utan väderskydd, se figur 1, i form av tält och istället försöker minimera vattenbelastningen och siktar på att huset hinner torka upp innan fuktrelaterade problem uppkommer. Det finns en uppfattning idag i branschen, även internationellt, om att KL-träskivors kompakta trämassa gör det möjligt att bygga fuktsäkert även vid exponering av nederbörd. Dock saknas det verifierad dokumentation om detta. För att studera ämnet så har bland annat Svenska Byggbranschens utvecklingsfond finansierat denna studie med projektnummer 13548.
Vad säger byggreglerna?
De svenska byggreglerna (BBR) ställer tydligt krav på fuktsäkerhet. Det allmänna rådet är att byggnader, byggprodukter och byggmaterial under byggtiden bör skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras. I allmänna materialanvisningar, AMA Hus finns det krav på att ”Trävaror och träprodukter ska skyddas mot fukt, före och efter montering, för att motverka mikrobiell påväxt och andra olägenheter”. Utifrån byggregler och anvisningar torde byggnation utan väderskydd vara direkt olämpligt.
Kunskapsläget
Fukteffekter på trä har studerats tidigare [1], [2] och lämpliga väderskydd har utvecklats under många år. Väderskydd har studerats i flera projekt med stöd från Svenska Byggbranschens utvecklingsfond med projektnummer: 4062, 10103, 12029 och 13499. I KL-trähandböcker och i publicerade rekommendationer både nationellt och internationellt förordas att KL-trä skyddas mot uppfuktning [2], [3], [7].
”Trä är ett material som lätt möglar och angreppen kan komma snabbt om förutsättningarna är goda.” [5]. En avgörande förutsättning för mikrobiell påväxt är fuktigheten och en relativ fuktighet över 75 % RF eller ett fukt-tillstånd vid ungefär 15 % fuktkvot har visar sig vara en tillräcklig fuktnivå för att mögel ska kunna tillväxa vid gynnsam temperatur och varaktighet. Eftersom trä uppvisar olika fuktkvoter vid 75 % RF beroende på om materialet är under uppfuktning eller uttorkning, så kallade hysteres, varierar den kritiska fuktkvotsnivån. Vid uttorkning ligger den kritiska gränsen vid ungefär 18 % fuktkvot. Vid mycket höga fuktigheter och regnutsatt material kan mikrobiologiska angrepp uppkomma inom något dygn. Angreppen är ofta osynliga för blotta ögat varför analys behöver utföras med förstoring i mikroskop.
I detta projekt har en litteraturgenomgång utförts av över 30 publikationer med KL-trä. Det visade sig vara mycket ovanligt med mikrobiologisk analys av fuktutsatt KL-trä. Det förefaller finnas en vetenskaplig brist i många fall vid fält- och laboratoriestudier eftersom mikrobiologisk analys inte har gjorts. Det har således inte gått att svara på frågan om mögelpåväxt uppkommit eller inte förutom om det varit uppenbart synligt. Däremot pekar flera studier på teoretisk risk för mögelpåväxt utifrån mögelsimuleringar. Dock omfattar inte de teoretiska studierna de kritiska punkter som tar längst tid att torka ut. Många studier pekar på att mer forskning behövs avseende fukt i KL-trä.
Artikelförfattare:
Lars Olsson, Rise
Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 8/19
Dela på:





