FASADER

Forskning vid LTH Konstruktionsteknik visar att omfogning av tegel­fasader leder till minskad mängd regngenomslag. Åtgärden kan därför bidra till att lösa problem med fuktiga ytterväggar.

Träfasader har länge varit vanligt på småhus, så som villor och liknande. På senare år har det dock blivit vanligare och vanligare att även använda sig av träfasader även på större byggnader, så som flerbostadshus och kontorsbyggnader.

I takt med att skandinaviska städer förtätas och klimatförändringarna leder till ökade regnmängder och fler värmeböljor, ökar behovet av naturbaserade lösningar som kan integreras i den byggda miljön. I täta stadsmiljöer där markytor är begränsade har intresset för byggnadsintegrerad grönska vuxit.

När fönstrens livslängd närmar sig sitt slut lockar kanske tanken att passa på att byta ut dem mot moderna, mer energieffektiva fönster.

Exteriöra byggnadsmaterial och ytbeläggningar för tak och fasader ger stora bidrag till föroreningar i dagvatten – dagvatten som ofta släpps ut i närliggande ytvatten utan någon föregående rening.

Fastighetsägare kan spara betydande resurser och förlänga tegelfasaders livslängd genom rationella underhålls- och reparationsåtgärder. Idag är det förhållandevis vanligt att man i samband med beslut om åtgärder utgår från generella mallar i stället för verkliga behov.

På ett seminarium i slutet av 2024 lyftes frågan om hur stor påverkan den vertikala fogbredden har på fuktförhållanden i den bakomliggande väggen i en ventilerad konstruktion med fasadskivor.

Att renovera fasader med tilläggsisolering som är designmässigt anpassningsbar till olika miljöer var utgångspunkten för framtagandet av ett biobaserat fasadsystem för renovering.

I en byggbransch som alltmer pressas till att sänka sin klimatpåverkan är det viktigt att fokusera på rätt åtgärder.

Hur kommer klimatförändringar och stigande temperaturer att påverka byggnaders energiprestanda? Vilka effekter ger olika renove­ringsåtgärder och hur kan dessa kommuniceras till besluts­fattare för att uppnå mål om klimatneutralitet?

Återbruk är en designprincip för cirkulära processer i arkitektur och byggande. Men hur ser cirkularitet ut som formspråk i fasaden? Hur visar sig en klimatsmart arkitektur som teknik, material och gestaltning? Går det att bygga flexibla bostäder med plusenergilösningar till överkomliga hyror? 

När en byggnad rivs skickas det mesta av virket till förbränning och energiåtervinning. Tänk om det i stället är möjligt både tekniskt och ekonomist att använda en del av virket för att industriellt tillverka fasader av återvunnet trä till nya hus! Tillsammans undersöker branschen och forskare möjligheterna för att använda återvunnet trä på ett lönsamt sätt. 

De flesta metaller som används för olika tillämpningar i vårt samhälle utvinns ur mineraler och bearbetas därefter för att anpassas till de specifika applikationer för vilka de är avsedda. I denna renade och bearbetade form är de dock inte termodynamiskt stabila utan metallen strävar hela tiden efter att återgå till sitt mest stabila tillstånd som mineral, de korroderar.

Putssystem med aerogelbaserad puts skapar nya möjligheter för energieffektiv renovering av putsade byggnader. Aerogelbaserad puts har isolerande egenskaper i samma nivå som mineralull.

Forskning vid Lunds tekniska högskola visar att omfogning av tegel­fasader minskar mängden regn som tränger igenom tegelskalet. Om­fogning kan därför fungera som en effektiv åtgärd för att begränsa fukt­relaterade problem i ytterväggar.

Träfasad på högre hus utan (om)målning – går det? Leverantörernas materialprover och referensbilder på omålade träpaneler visar så gott som alltid trämaterialet med den ”råa” panelen. Efter montage genomgår en träfasad omedelbar utseendeförändring i kontakt med solens UV-strålning, biologiska nedbrytare (sporer, bakterier med mera.)

Leverantörerna av systemlösningar av tilläggsisolering av ytterväggar har ett stort ansvar i detta sammanhang. Dessa leverantörer lämnar varken funktion- eller konstruktionsansvar för sina systemlösningar samtidigt visar de i sin marknadsföring resultat som sällan uppfylls efter utförda åtgärder. Effekten blir att landets fastighetsägare lappar och lagar på sina fasader i stället för att utföra energisparåtgärder.

Ytförstärkning av murverk underlättar byggande av energi- och resurs­effektiva murade hus genom minskning av de bärande väggarnas tjocklek. Tack vare tekniken kan tjockleken på den termiska isoleringen i ytterväggar ökas utan att förlora nyttig byggnadsyta.

För att underlätta arbetet för projektörer, arkitekter, byggherrar samt entreprenörer håller Mur & Putsföretagen på att ta fram nya Branschregler för murat och putsat byggande. Dessa branschregler ger tydliga direktiv och anvisningar för hur ett robust och säkert fasadsystem med puts ska utformas.

Att kombinera byggnadsverk och andra vertikala strukturer med vege­tation är egentligen inget nytt fenomen. Redan 5000 år f.Kr. stod Baby­lons hängande trädgårdar på plats i det som då var jordens mäktigaste rike.

Att ta hänsyn till användarfasen vid en byggnads livscykelanalys (LCA) är komplext eftersom den baseras på antaganden som gäller framtiden. Därför utelämnas ofta den del som är kopplad till underhåll och utbyte, vilket kan få stora konsekvenser ur ett livscykelperspektiv.

För att uppfylla de framtida svenska energi- och klimatmålen måste det befintliga byggnadsbeståndet energieffektiviseras. Två möjliga typer av åtgärder är att effektivisera de tekniska systemen i ett hus, eller att reducera värmeförlusterna.

Byggnaders energibehov behöver minska i kombination med att energiförsörjningen (el, värme, gas, med mera) behöver fasa ut an­vändandet av fossila bränslen för att motverka den pågående kli­matförändringen. Olika strategier kan tillämpas för att utforma och bygga/renovera energieffektiva byggnader.

Aerogelbaserad puts skapar nya möjligheter vid energi­effektivisering av putsade fasader. Detta kan ha särskild betydelse vid renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader där putsen ger en energi­effektivisering utan att förvanska byggnaden. Putsen kan dessutom ersätta isoleringen i fasaden och därmed minska tjockleken på kon­struktionen.

Fasadprojektet “Fasaden i staden Snabb, Snygg, Smart” är avslutat. Syftet med projektet var att öka marknaden för träfasader genom hållbara och flexibla fasadsystem med en estetik anpassad för stadsmiljö. Det nya fasadkonceptet i trä har utvecklats genom projektets omfattande studier och tester av material, design och teknik.

Utvecklingen av digitala verktyg för att nyttja artificiell intelligens till att identifiera skador på byggnader öppnar upp nya möjligheter för underhållplanering. Prediktivt underhåll kräver tillförlitliga underlag om byggnadens skick samt kunskap om livslängdsprediktering och riskbedömning. För att kvantifiera skador på byggnadens klimatskal utvecklar nu forskare på Chalmers algoritmer som används för att identifiera sprickor, frostskador och missfärgning på foton.

Risk för förhöjd vattenupptagning på grund av eroderade murfogar anges ofta som argument för att foga om äldre tegelfasader. I ett pågående doktorandprojekt vid Lunds tekniska högskola undersöks hur vattenupptagning i tegelmurverk påverkas av murfogarnas tillstånd samt av egenskaper hos tegel och murbruk. Projektets resultat kan bidra till att fastighetsägare gör besparingar genom att begränsa […]

Hur kan vi på ett automatiskt sätt skapa mer detaljerade 3D modeller av byggnader i digitala tvillingar och förbättra indata för att beräkna energibesparingspotentialer i befintliga byggnader? I en pilotstudie har vi undersökt hur maskininlärning kan användas för att extrahera information om fönstersättning och storlek i befintliga byggnader. Vi har utvecklat en modell som har […]

Granitkeramik eller fasadkeramik på fasader ger ofta ett klassiskt och exklusivt uttryck åt en bygg­nad. Det finns nu leverantörer och system som monterar tunna stenskivor på höga fasader med enbart limning. Hur hållbart är det över tid, och finns det risker med detta? Artikeln belyser några pro­jekt som fått problem och försöker förklara varför det […]

Krav på god energi- och resurshushållning och minskat klimatavtryck har de senaste åren satt fart på teknikutvecklingen i byggbranschen. Som ett led i att leva upp till de nya kraven, har en ny typ av energi- och resurseffektiva murade ytterväggar utvecklats i samarbete mellan Lunds tekniska högskola och utvecklingsintresserade aktörer inom mur- och putsbranschen. EUs […]

En jämförelse av isolerförmåga mellan konventionell mineralsulls­isolering och biobaserad isolering i fullskala inom projektet Biobaserat Industriellt Byggande. Sverige siktar mot ett nationellt netto-noll utsläpp av växthusgaser senast 2045. En förutsättning för att lyckas med detta är att byggsektorn, som idag står för ungefär en femtedel av nationella utsläpp, kan reducera klimatpåverkan ytterligare [1]. Årligen byggs […]

Artikelförfattare Tobias Emilsson, SLU, Tanja Hasselmark Mason, SGRI och Eskil Mattsson, IVL Under 2019 så installerade Parkering Malmö gröna väggar på stora ytor utanpå Parkeringshuset Anna och Parkeringshuset Godsmagasinet. Gröna väggar har varit i fokus under ett par år som ett sätt att göra byggnaderna vackrare samtidigt som de bidrar till att skapa viktiga ekosystemtjänster […]

Jag hoppas med denna artikel luckra upp extremerna i debatten om brännbara isolermaterial. Alldeles för ofta saknas nyanser. I ena änden av skalan anses dessa material vara helt oproblematiska och i andra änden finns de som anser att brännbara isolermaterial oberoende av typ och applikation alltid ska undvikas och är förknippade med extrema risker. Jag […]

Artikelförfattare Mohammad Kahangi, LTH, Miklós Molnár, LTH, Tomas Gustavsson, TG Konstruktioner AB, Johan Onno, SPEF och Anders Planensten TMPB En översiktlig uppskattning visar att man i Sverige årligen lägger flera hundra miljoner kronor på omfogning av tegelfasader. Beslut om underhåll baseras ofta på generella mallar, utan hänsyn till det aktuella behovet. Detta medför onödigt stora […]

Murat byggande har ökat under en rad år, jämfört med 1990-talets sista halva och 2000-talets inledning. Robusthet, låga underhållskostnader, potential till mycket lång hållbarhet och möjligheter att skapa vackra fasader med efterhand växande patina torde vara bidragande orsaker. Framförallt är det i form av tegelfasader som ökning skett, även om inslagen av bärande blockmurverk också […]

Allt oftare uppmärksammas vikten av att bevara fasaderna på äldre hus i enlighet med hur de en gång såg ut när de byggdes. Det handlar om långsiktig hållbarhet och att bibehålla byggnadens kulturhistoriska värden. Många gånger har fasader renoverats och inte alltid har detta gjorts med material och estetik som överensstämmer med originalet, med stommens […]

Glasfibernät och stål som appliceras i putsen eller fästes mekaniskt direkt mot väggytan möjliggör en minskning av den bärande väggens tjocklek i murade ytterväggar. Det insparade utrymmet kan användas till mer isolering och därmed bygga mer energieffektiva murade ytterväggar utan att öka den totala väggtjockleken. Väggarnas klimatavtryck minskar. Under första halvan av 1900-talet har bärande […]

I artikeln Traditionellt fönstermontage är en riskkonstruktion! avhandlas bland annat vikten av att använda sekundär tätning vid fönstermontage. Här framförs även åsikten att AMA Hus förordar traditionellt fönstermontage, utan sekundär tätning, vilket är en missuppfattning. Den figur AMA JTD.521/1, se nedan, som i artikeln används för att visa på att AMA Hus förespråkar traditionellt fönstermontage, […]

EUs Energieffektiviseringsdirektiv innebär en skärpning av kraven på byggnaders energiprestanda. För murverksbranschens del har man identifierat ett behov av att utveckla ytterväggskonstruktioner med 30 procent lägre U-värde jämfört med idag vanligt förekommande murade ytterväggslösningar. Utveckling av välisolerade murade ytterväggskonstruktioner med tunna, ytförstärkta bärande delar förefaller vara ett attraktivt alternativ eftersom U-värdet kan förbättras utan ytterligare […]

Det har nu gått mer än 10 år sedan det, i två branschgemensamma SBUF projekt, konstaterades att det vanligtvis läcker in regnvatten vid fönsteranslutningar, oberoende av fönster, fasad- och väggtyp eller noggrannhet i tätningar. Det framkom även att själva fönstret, via karm, medverkade till inläckage. Redan då rekommenderade man ett andra hinder eller så kallad […]

Intresset för användning av trä i byggbranschen har de senaste åren ökat markant. Detta, för Sverige, traditionella byggmaterial har kanske fått en pånyttfödelse och då inte längre enbart för mindre en- eller tvåfamiljshus. Trä, detta vackra, naturmaterial, har ju en mängd fördelar i sig men givetvis finns en rad utmaningar som behöver beaktas när vi […]

– Ny metod för provning av lufttäthetsystem där verkliga förhållanden kan simuleras Energieffektiva byggnader behöver ha ett mycket lufttätt klimatskal. För att energianvändningen ska vara låg även på lång sikt är det viktigt att lufttäthetssystemets livslängd säkerställs. Forskare vid RISE har utvecklat en helt ny provningsmetod där lufttäthetsystem testas i miljöer som efterliknar realistiska byggarbetsplatsförhållanden. […]

Senaste årens krav på minskad energiförbrukning har lett till användning av nya innovativa fasadsystem där en del material är ytterst brännbara Det visades sig vid Grenfell-branden i juni 2017. Dessa nya innovativa fasadsystem har dock flera byggnadstekniska funktioner och det är viktigt att beakta alla dessa vid valet av system. Därför är ett helhetsperspektiv nödvändigt. […]

Under 2010-talet har användningen av murverk i fasader ökat. Framförallt märks ökningen avseende oputsade tegelfasader, men det finns också tecken på att användningen av traditionell tjockputs ökar. Den nedgång av murat byggande som skedde under 1990-talet och inledningen av 2000-talet har emellertid medfört att kunskaperna om det murade byggandets karakteristik idag är begränsade. I en […]

Det har visat sig att byggskivor tillverkade av så kallad Magnesiumoxid (MgO) inte består av ett och samma material, utan det är snarare en hel grupp av material som sinsemellan har olika egenskaper. Exempelvis grät ”bara” två av nio MgO-skivor under ett test med höga fuktnivåer vid LTH. Artikelförfattare: Anders Sjöberg tekn. dr. byggnadsmaterial, AFEM […]

Bränder i fasad- och ytterväggsystem har de senare åren blivit alltmer aktuella. Detta är heller inte så märkligt när man ser de gripande bilderna från bränder som den i Grenfell Tower i London i somras eller filmer från våldsamma brandförlopp i brännbar isolering i byggskedet både från Sverige och utomlands. Ytterväggen i byggnad är ju […]

Till skillnad mot Sverige är det, på många håll i världen, populärt att måla betong utvändigt. En uppenbar anledning är att öka de estetiska värdena då rå betong alltid är grå och ofta är flammig och ful. Den andra anledningen, som har visat sig vara minst lika viktig, är att målning av betong kan ge […]

För att uppfylla de svenska energi- och klimatmålen för år 2020 och 2050, måste det befintliga byggnadsbeståndet åtgärdas. Efter 50 år är byggnader från ”miljonprogrammet” nu i behov av renovering, vilket utgör ett utmärkt tillfälle för energieffektivisering. Idag finns ingen utprövad kostnadseffektiv lösning för en omfattande energirenovering för flerbostadshus i Sverige. Syftet med projektet är […]

Ett nytt fasadprojekt startade i september 2017 som en satsning inom forskningsprogrammet Bioinnovation, ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas samt de intressenter som deltar. Fasadprojektet heter ”Fasaden i staden Snabb Snygg Smart” och handlar om att inom tre år ha tagit fram ett fasadsystem i kärnfuru anpassat för stadsmiljöns krav på […]

Andelen köldbryggor variera stort mellan olika konstruktioner. Det beror på byggnadsutformning och materialval. Att storleken på köldbryggorna även kan variera för samma byggnad är inte lika välkänt. Beroende på hur areorna definieras kan påslaget för köldbryggor varierar så mycket som upp till 20%-enheter för samma byggnad. Artikelförfattare: Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik Björn Berggren Skanska Henrik […]

Att åter visa marknaden att puts och murning är det bästa alternativet när det gäller fasadbeklädnad. Det var utgångspunkten för branschföreningen SPEF när vi startade arbetet med att ta fram nya riktlinjer för putsning och murning. Branschriktlinjerna ”Säkert Utförande” är nu klara liksom ”Säker Fasad” som är branschens kvalitetsmärkning för putsfasader. Artikelförfattare: Johan Onno VD, […]

Fasaddetaljer fungerar mer eller mindre som dämmen då de bidrar till ökat inläckage om det finns hål/otätheter. Dessutom är det vanligt att hål in i fasad lutar nedåt vilket medger ett hydrostatiskt tryck, som kan ha lika stor betydelse som vindtryck. Trots att inläckageprocessen är mycket komplicerad så har enkla samband kunnat visas för att […]

Syftet med denna artikel är att visa hur byggnadsformen för en given planyta påverkar effektbehovet. En ökad omkrets och därmed fasadyta ökar värmebehovet. Detta gäller också för en ökad rumshöjd. En rund eller cylindrisk byggnad är bättre än en kvadratisk. En kvadratisk byggnad är bättre än en rektangulär byggnad. Artikelförfattare: Lars Jensen Lunds Tekniska Högskola […]

Att provtrycka byggnader har under de senaste åren ökat i omfattning i takt med att kraven på energihushållning har skärpts. Detta är en positiv utveckling då konstruktionernas lufttäthet är en förutsättning för ett väl fungerande ”system” i en vid mening om samverkan mellan huskropp och installationer, en sorts kvalitetssäkring. Dock uppkommer ibland svårigheter vid provtryck- […]

För att kunna vidareutveckla träbyggandet, måste det för alla parter vara ett tillförlitligt och hållbart alternativ. Fuktsäkerhet för klimatskalet till höga träbyggnader var i fokus i ett nyligen avslutat europeiskt forskningsprojekt kallat ”Tall Timber Facades” med deltagare från Tyskland, Frankrike, Norge och Sverige. Denna artikel fokuserar på fasaddetaljer samt mijöpåverkan och kostnader. Dagens konstruktioner fungerar […]

Hur kan man bygga robusta tak och väggar? Här ges en del råd och tips som kan öka säkerheten i konstruktionen. Med ett upp- skruvat tempo i byggprocessen med arkitekter och konstruktörer som har ont om tid samt byggentreprenörer som har fullt upp, är det många system som lever på marginalen utan att ha robusta […]

Föreställ dig en bärande yttervägg helt gjort av glas i din bostad. Detta kan bli verklighet inom en snar framtid. Glas har flera av de egenskaper som eftersöks hos ett bärande material: hög styvhet, hög hållfasthet – och dessutom transparant! Tillsammans med rätt lim och en träram bildas väggar som klarar stora laster. Linnéuniversitetet i […]

För att erhålla en tvåstegstätning runt fönster och dörrar, krävs det att en vattentät balja utformas på fönstersyllen. Detta har putsade fasadsystem fått lära sig den hårda vägen, men lösningen borde tillämpas på alla typer av fasader. Per Karnehed Karnehed Design & Construction AB Läs hela artikeln i Bygg & teknik 2/17.

Byggindustrin efterfrågar en europeisk harmonisering kring fasader, på samma sätt som för andra byggprodukter. Idag klassas och provas fasader på olika sätt, beroende på vilket land de skall användas i. Som följd av EU:s harmoniseringsarbete har frågan om hur ett fasadsystem ska provas och vilka krav som ska ställas seglat högt upp på forskningsagendan. Detta […]

Tidigare forskning har visat att brandspridning i bostadshus ofta sker 
vertikalt via fönster i byggnadsfasaden. Samtidigt visar sig nivån på brandskyddet mot detta skilja sig åt mellan olika länders byggnadsregler. Att det finns en så liten enighet i frågan antyder att ytterligare forskning behövs inom ämnet. En nyligen avslutad studie från Brandskyddslaget i samarbete med […]

Det har sedan år 2007 blivit allmänt känt att enstegstätade fasader medför väsentlig risk för fuktskador. Skadefrek­vensen visade sig vara störst i slagregnsutsatta lägen där ytterväggarna består av välisolerade organiska väggar med ett yttre skikt av tunnputs applicerad på cellplast. Senare studier visar att även fasader med ett yttre skikt av puts på isolering av […]

Att det är stor risk för fuktskador i byggnader med putsade enstegstätade regelväggar, speciellt i väderutsatt läge, är idag ett välkänt faktum i Sverige, Jansson & Hansén (2015). Skador har uppstått inne i välisolerade regelväggar som utvändigt isolerats med styrencellplast eller styv mineralull (putsbärare) mot en skiva som ofta är organisk. Utanpå isoleringen finns puts […]

Frågan hur skador på grund av enstegstätade fasadkonstruktioner rättsligt ska bedömas är inte bara intressant från ett juridiskt perspektiv, utan svaret har framför allt stor praktisk och ekonomisk betydelse för såväl byggbolag som småhusägare. Innan fasadkonstruktionen 2007 förklarades vara en riskkonstruktion tycks varken byggbranschen som helhet eller berörda myndigheter ha insett riskerna med konstruktionen, vilket […]

Stålbadet för putsade fasader på regelväggar har lett fram till nya insikter och robustare fasadlösningar för putssystemen i sig, men också väckt förståelsen hos många beställare och entreprenörer om vikten av att lyfta fuktfrågor tidigt i byggprocessen. Artikelförfattare är Per Karnehed, civilingenjör, väg och vatten, Chalmers 1992. Arbetar som certifierad entreprenadbesiktningsman, certifierad passivhusexpert, certifierad energiexpert, […]

I Sverige finns drygt två miljoner småhus1) och uppskattningsvis har 80 procent av dem träfasad, det vill säga 1,6 miljoner. Antalet nyproducerade småhus är bara 10000 per år2). Trots det handlar det mesta som skrivs om träfasader om nymålning, trots att ommålning är ett mångdubbelt större område, både vad det gäller volym och komplexitet. Därför […]

Idag saknas pålitliga teoretiska analysverktyg för att bedöma nya fasadsystem eller innovativa fasadsystem för renovering av miljonprogrammets byggnader. Några väsentliga egenskaper där indata ofta saknas är slagregnstäthet, dräneringsegenskaper, kapillär fukttransport, variationer i montage och beständighet och funktion hos tätningslösningar för att kunna göra pålitliga eller relevanta analyser. Dessutom saknas det ofta en fullständig funktionsverifiering av […]

Projektet har utförts vid avdelning Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola, och de provningar som finns redovisade är genomförda i avdelningens laboratorium. JM AB har varit sökande för projektet och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) har bidragit med finansieringen tillsammans med följande putstillverkare: Finja Betong AB, Saint-Gobain Byggprodukter AB (Weber) samt Sto Scandinavia AB. Artikelförfattare är Peter Johansson, […]

Intresset för att använda trä i stadsbebyggelse ökar. För att kunna vidareutveckla träbyggandet, måste det för alla parter vara ett tillförlitligt, hållbart och flexibelt alternativ. God fuktsäkerhet är då nödvändig, vilket är i fokus i ett pågående europeiskt forskningsprojekt kallat ”Tall Timber Facades”. Den svenska delen finansieras av Vinnova och deltagande företag. I projektet finns […]

Jag vill med denna artikel försöka lyfta kvaliteten i byggandet med fokus på fasader och fasadsystem. Min förhoppning är dels att byggherrar, systemhållare, utförare och slutkunder ska få en bättre inblick i skillnaden mellan ett verifierat och icke verifierat system, dels att byggherren ska begära ett verifierat fasadsystem i anbudsprocessen för att säkerställa att alla […]

Under åren 1965 till 1975 genomfördes det svenska miljonprogrammet för att lösa den då rådande bostadsbristen och ge folk en bättre levnadsstandard. Ambitionen var hög under miljonprogrammet och stort fokus låg på boendemiljö, samhällservice och rekreation. Omkring två tredjedelar av husbeståndet från denna tid utgörs av flerfamiljshus varav hälften av dessa är höghus med mer […]

Vakuumisoleringspaneler (VIP) är en högeffektiv isoleringskomponent som har en värmekonduktivitet betydligt lägre än konventionella isoleringsmaterial. En ny vakuumisoleringspanel har en värmekonduktivitet som är en tiondel av konventionella isoleringsmaterial, medan en åldrad (luftfylld vakuumisoleringspanel) har en värmekonduktivitet på hälften av konventionella isoleringsmaterial. Vakuumisoleringspaneler installerades och utvärderades i en yttervägg i ett landshövdingehus från 1930 i Göteborg. […]

Det har blivit allt vanligare att byggnader utförs med ett dubbelt klimatskal både i Sverige och i övriga världen. Detta eftersom att sådana fasadlösningar ger större möjlighet till att energieffektivt reglera inomhusklimatet och kan därför leda till stora besparingar. Den speciella fasadutformningen kan dock leda till att bränder i byggnaderna kan få en oväntad utveckling […]

Gröna klimatskal – hur fungerar det med tanke på fuktsäkerhet och påverkar det byggnadens energianvändning? Det är två frågor som studeras inom Vinnovaprojektet c/o City. Artikelförfattare är Eva Sikander och Carl-Magnus Capener, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Läs hela artikeln i Bygg & teknik 5/14.

Den 1 juli 2014 är det dags – då träder de nya föreskrifterna om ställningar i kraft och projektet, som startade år 2010 men planerades innan dess, fullbordat. Artikelförfattare är Åke Norelius, civilingenjör, Arbetsmiljöverket, Stockholm. Läs hela artikeln i Bygg & teknik 4/14

Den byggtradition och praxis som råder är inte tillräcklig för att bygga regntäta fasader och ytterväggar. Detta visar undersökningar som genomförts på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Under de senaste fem åren har ett hundratal slagregnsprovningar av fasader och vindskydd utförts. Nästan alla provobjekt läckte och hälften av alla detaljer läckte. Anslutningar till fönster visade sämst […]