Superisolerande puts ett steg närmare verklighet i Sverige

Artikelförfattare: Ali Naman Karim, Pär Johansson och Angela Sasic Kalagasidis, Chalmers tekniska högskola

– erfarenheter från fältförsök

Aerogelbaserad puts skapar nya möjligheter vid energi­effektivisering av putsade fasader. Detta kan ha särskild betydelse vid renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader där putsen ger en energi­effektivisering utan att förvanska byggnaden. Putsen kan dessutom ersätta isoleringen i fasaden och därmed minska tjockleken på kon­struktionen. I ett forskningsprojekt på Chalmers testas nu materialet ur ett fuktsäkerhetsperspektiv för användning i Sverige. Denna artikel beskriver putssystemet med aerogelbaserad puts och presenterar de praktiska erfarenheterna från det första pågående fältförsöket i Sverige.

Stor potential vid renovering

Puts används traditionellt som ett vatten­avvisande lager och skyddar den ofta oisolerade fasaden. Den aerogelbaserade putsen fungerar dessutom som värme­isolering och är därmed en ny typ av multifunktionell puts. Genom sin värmeisolerande förmåga ersätter den både den befintliga putsen och isole­ringen i ytterväggar samt möjliggör nya tekniska lösningar vid renovering och energieffektivisering av byggnader. Aerogelbaserad puts har en stor potential för användning vid renoveringar i Sverige då cirka en tredje del av alla flerfamiljshus, motsvarande cirka 41 kvadratmeter fa­sadyta, har putsade fasader som teoretiskt sett helt eller delvis kan putsas med aerogelbaserad puts.

Aerogelbaserad puts har sedan 2013 använts storskaligt i flera centraleuro­peiska länder. Till skillnad från dessa platser har Sverige ett klimat som kan de­finieras som kallt, vått och blåsigt med bland annat hög luftfuktighet, stora temperaturvariationer, kombinerat med slagregn och frostcykler. För att undvika seriefel i form av bland annat storskaligt fuktskadade konstruktioner, bör nya ma­terial undersökas grundligt innan de introduceras brett i byggbranschen. Ett aktuellt fall som gäller putssystem är de så kallade enstegstätade fasaderna [1] som resulterade i fuktskadade byggnader och stora kostnader. Systemet med aerogelbaserad puts som studeras här ska inte förväxlas med dessa system med tunnputs på en träregelstomme.

Putssystemet som presenteras i den­na artikel skiljer sig väsentligt från det enstegstätade putssystemet på flera sätt. I en traditionell enstegstätad fasad appliceras ett tunt lager av puts direkt på isolering (ofta tät cellplast) monterad på en träregelstomme. Vid tilläggs­isolering med aerogelbaserad puts på en murad konstruktion är omstän­digheterna helt annorlunda. Som ingressbilden visar är tanken att den aerogel­baserade putsen appliceras som tjock­puts på murverkskonstruktioner. Dess­utom är putsen inte i kontakt med organiskt material som till exempel trä. Putsen är dessutom, till skillnad från cellplast, diffusionsöppen med en god uttorkningskapacitet vilka är viktiga egenskaper för en fuktsäker konstruktion.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 2/2022.

Teckna en prenumeration HÄR