Du är här: Hem / Ur senaste numret 3 / Superisolerande puts ett steg närmare verklighet i Sverige
Superisolerande puts ett steg närmare verklighet i Sverige
Illustration på putssystem med aerogelbaserad puts vid tilläggsisolering av befintliga murverkskonstruktioner med tjockputs. Systemet ska inte förväxlas med de problematiska enstegstätade fasaderna som bestod av tunnputs på en träregelstomme. Text och bild: författarna
Artikelförfattare: Ali Naman Karim, Pär Johansson och Angela Sasic Kalagasidis,Chalmers tekniska högskola
– erfarenheter från fältförsök
Aerogelbaserad puts skapar nya möjligheter vid energieffektivisering av putsade fasader. Detta kan ha särskild betydelse vid renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader där putsen ger en energieffektivisering utan att förvanska byggnaden. Putsen kan dessutom ersätta isoleringen i fasaden och därmed minska tjockleken på konstruktionen. I ett forskningsprojekt på Chalmers testas nu materialet ur ett fuktsäkerhetsperspektiv för användning i Sverige. Denna artikel beskriver putssystemet med aerogelbaserad puts och presenterar de praktiska erfarenheterna från det första pågående fältförsöket i Sverige.
Stor potential vid renovering
Puts används traditionellt som ett vattenavvisande lager och skyddar den ofta oisolerade fasaden. Den aerogelbaserade putsen fungerar dessutom som värmeisolering och är därmed en ny typ av multifunktionell puts. Genom sin värmeisolerande förmåga ersätter den både den befintliga putsen och isoleringen i ytterväggar samt möjliggör nya tekniska lösningar vid renovering och energieffektivisering av byggnader. Aerogelbaserad puts har en stor potential för användning vid renoveringar i Sverige då cirka en tredje del av alla flerfamiljshus, motsvarande cirka 41 kvadratmeter fasadyta, har putsade fasader som teoretiskt sett helt eller delvis kan putsas med aerogelbaserad puts.
Aerogelbaserad puts har sedan 2013 använts storskaligt i flera centraleuropeiska länder. Till skillnad från dessa platser har Sverige ett klimat som kan definieras som kallt, vått och blåsigt med bland annat hög luftfuktighet, stora temperaturvariationer, kombinerat med slagregn och frostcykler. För att undvika seriefel i form av bland annat storskaligt fuktskadade konstruktioner, bör nya material undersökas grundligt innan de introduceras brett i byggbranschen. Ett aktuellt fall som gäller putssystem är de så kallade enstegstätade fasaderna [1] som resulterade i fuktskadade byggnader och stora kostnader. Systemet med aerogelbaserad puts som studeras här ska inte förväxlas med dessa system med tunnputs på en träregelstomme.
Putssystemet som presenteras i denna artikel skiljer sig väsentligt från det enstegstätade putssystemet på flera sätt. I en traditionell enstegstätad fasad appliceras ett tunt lager av puts direkt på isolering (ofta tät cellplast) monterad på en träregelstomme. Vid tilläggsisolering med aerogelbaserad puts på en murad konstruktion är omständigheterna helt annorlunda. Som ingressbilden visar är tanken att den aerogelbaserade putsen appliceras som tjockputs på murverkskonstruktioner. Dessutom är putsen inte i kontakt med organiskt material som till exempel trä. Putsen är dessutom, till skillnad från cellplast, diffusionsöppen med en god uttorkningskapacitet vilka är viktiga egenskaper för en fuktsäker konstruktion.
