INFRASTRUKTUR

Tvång orsakat av exempelvis temperaturvariationer och krympning kan ge uppsprickning i betongbroar. För plattrambroar kan exempelvis skillnader i temperatur och krympning mellan olika konstruktionsdelar leda till tvång och uppsprickning, eftersom delarna sitter fast i varandra. I dagens norm beskrivs ett temperaturlastfall för detta scenario, som är väldigt kortfattat och som har tolkats olika av olika […]

Under senhösten 2000 inträffade det som många befarar kommer att ske allt oftare i framtiden. Trots maximal avtappning så steg nivåerna i Mälaren över den högsta målnivån efter en höst av idogt regnande inom avrinningsområdet. Högre nivåer hade inte uppmätts sedan Mälaren reglerades fullt ut 1941 (se figur 1). För att få ner nivåerna och […]

Artikelförfattare: Ylva Edwards, Ylva Edwards Materialteknik AB Artikeln handlar om ett utvecklingsprojekt som syftar till att reda ut olika möjliga anledningar till att blåsbildning uppstår på Trafikverkets betongbroar, och på senare tid har ökat i omfattning. I denna artikel fokuseras på en TRV-rapport som tagits fram om problemet under 2019. Rapporten utgörs av en översikt […]

Vårt samhälle förändras konstant och trenden går tydligt mot växande stadskärnor. Vägar och järnvägar anläggs närmare fastigheter och blir allt mer trafikerade. Dessutom byggs fastigheter allt högre och tätare. Brusnivån i städerna ökar. Tysta stadsområden försvinner. Samtidigt behöver samhället och byggherrarna leverera bostäder med hög standard. Hur hanterar vi problematiken och hur minimerar vi oljud […]

Det finns ett stort antal stenvalvbroar som idag är tagna ur drift, ibland med oklart ägande, och som tidigare ingått i det gamla vägnätet. Vid utbyggnad av gång- och cykelvägar går det i vissa fall att utreda om dessa åter kan tas i drift. Stenvalvbroar som är tagna ur drift riskerar att bli förstörda med […]

Artikelförfattare: Karl Fridolf, WSP Sverige AB, Håkan Frantzich, Lunds tekniska högskola och Staffan Liljestrand, Bumbee Labs AB I väg- och järnvägstunnlar är det, i jämförelse med byggnader ovan mark, mycket besvärligt att tillgodose och skapa möjligheter för människor att självutrymma eller på annat sätt sätta sig i säkerhet om en brand uppstår. Det är dessutom […]

Artikelförfattare: Tomas Bergström, Ramboll och Peter Collin, Ramboll/LTU. Under de senaste 8 åren har vi och våra brokollegor på Ramboll i Luleå fått förmånen att arbeta med tre stora landmärken i Stockholmsområdet. Tre stora broar som var och en varit i funktion i nästan hundra år. Otaliga gånger har de passerats av cyklister, gående, bussresenärer, […]

Artikelförfattare: Andreas Lundell, Region Stockholm Tunnelbanans Blå linje i Stockholm ska förlängas söderut från Kungs-trädgården mot Nacka och Söderort. Det första stoppet blir station Sofia på östra Södermalm. Stationen blir en av världens djupaste och arbetet kräver många nya lösningar. De nya tunnlarna ska gå i berg, rakt under Saltsjön. Det är en av förklaringarna […]

En större del av vägnätet kommer att öppnas upp för tyngre fordon. Vad innebär det för de äldre klenare byggda vägarna? Mätningar vid två vägar i Norrbotten visar att under torra förhållanden så ger de tyngre fordonen mer utmattningsslitage av asfaltlagren och att vägterrassen skyddas av att lasten sprids på fler axlar. Högre bruttolaster samma […]

En vanlig underhållsåtgärd för broar är att reparera eller byta ut utsatta delar av konstruktionen som skadats av någon form av nedbrytning. En typisk konstruktionsdel som efter ett antal år kan behöva bytas ut är kantbalkar på betongbroar, som är utsatta för ett tufft klimat med vägsalter och fukt vilket gör att betongen vittrar sönder […]

Buller från tågtrafik är ett växande problem i dagens samhälle, liksom buller från vägtrafik. Järnvägssystemen passerar genom städer och skapar buller. Nya järnvägar byggs nära befintliga bostäder och nya bostäder byggs nära befintliga järnvägar. När tåg passerar broar, växlar och plankorsningar ökar bullret väsentligt i jämförelse med när tåget kör på vanligt ballasterat spår, vilket […]

E4 Förbifart Stockholm är ett komplext bygge som ska bli en av världens längsta sexfiliga motorvägstunnlar och är viktigt för att skapa en tillgänglig Stockholmsregion. Cirka fyra år in i byggskedet får Förbifart Stockholm en ny tid- och kostnadsplan. Orsaken är flera händelser som har inträffat sedan byggstart. – Snart fyra år in i byggskedet […]

– Korrosionsskador i äldre betongkonstruktioner med släta armeringsstänger På Chalmers tekniska högskola började 2017 ett doktorandprojekt [1] som syftar till att förbättra kunskapen om hur betongkonstruktioners bärförmåga påverkas av åldringsprocesser. I projektet togs provkroppar från en bro i Gullspång, som byggdes 1934. Bron byggdes med släta armeringsstänger, vilket var vanligt på 1930-talet. Släta armeringsstänger används […]

Sverige har en lång historia i att använda fiberarmerade polymer-kompositer (FRP) i marina, transport- och energisektorer. De första ansträngningarna för att använda FRP-kompositer vid konstruktion av gångbroar började under 2011 på Chalmers i samarbete med trafik-verket. Men potentialen för FRP material och konstruktion av lätta och prisvärda broar med låga underhållskostnader är fortfarande inte konkretiserat […]

När ett fordon färdas på en väg eller järnväg deformeras den underliggande beläggningen eller rälen då fordonets last fördelas till marken. Om underlaget är jämnt ger denna last upphov till en elastisk deformation som återgår vid avlastning. Om ojämnheter i underlaget eller styvhetsförändringar i marken förekommer ger denna last upphov till dynamiska impulser. Vid sådana […]

Göteborgs Stad har som mål att skapa en växande stad för framtiden där Korsvägens utveckling prioriteras högt som en viktig del av Göteborgs totala utveckling. Göteborgs Stad arbetar tillsammans med WSP fram den nya utformningen av Korsvägen med målsättning att skapa en stadsmiljö för människan som är länkad till platsens omgivning och som bibehåller den […]

– som vibrationsminskande åtgärd vid bergsprängning i tätort? Intressen att utföra bergsprängningsarbeten i tätbebyggda områden är en utmaning med hänsyn till risken för skada på befintliga byggnader, infrastruktur och vibrationskänslig utrustning. För att innehålla tillåtna vibrationsnivåer i närliggande byggnader och anläggningar begränsas därför den samverkande laddningsmängden. Detta i sin tur brukar innebära högre entreprenadkostnader och […]

Nyutvecklade metoder kan bidra till att minska infrastrukturens CO2-utsläpp genom projektets livscykel. Detta visar ett doktorandprojekt utfört på Luleå Tekniska Universitet och finansierat av SBUF och Formas. Doktorandprojektets resultat kan bidra till utvecklingen av Trafikverkets klimatarbete. Sedan 2016 ställer Trafikverket krav på leverantörer att minska transportinfrastrukturens CO2-utsläpp med målet att infrastrukturprojekt ska vara helt klimatneutrala […]

Digitaliseringens effekter genomsyrar allt. Teknisk utveckling har i alla tider förändrat människors livsvillkor och samhällsorganisation och sedan flera decennier tillbaka har den digitala tekniken gjort detsamma. Mycket talar för en fortsatt stark utveckling även framöver. Digitaliseringen av samhället i allmänhet och transportsystemet i synnerhet skapar nya verktyg och möjligheter för Trafikverket att verka för målet […]

Vikten av social hållbarhet har de senaste åren ökat i den samhälleliga utvecklingsprocessen vilket påverkar hur vi ser på hållbarhetsaspekter vid planering av städer och i förlängningen enskilda bygg- och anläggningsprojekt. Detta medför att bygg- och fastighetsföretags sociala ansvarstagande blir en alltmer relevant del av verksamheten, inte minst vad gäller upphandling av entreprenörer och konsulter […]

Trafikverket ställer regelbundet klimatkrav i sina upphandlingar. Detta initiativ har rönt stort nationellt och internationellt intresse och visar på möjligheten att praktiskt använda LCA och EPD i offentlig upphandling. Upphandlingsfrågorna i fokus i regeringens ambitioner att minska vår klimatpåverkan Betydelsen av hållbar upphandling har uppmärksammats alltmer under senare år. I hela Europa har en gemensam […]

I svensk infrastruktursektor är Trafikverket den i särklass största beställaren, med ansvar för planering, byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. I Trafikverkets uppdrag ingår också att främja innovation och produktivitetsutveckling i infrastruktursektorn som helhet. Trafikverkets breda uppdrag innefattar stora utmaningar,  inte minst vid genomförandet av stora infrastrukturprojekt där en mängd olika aktörer och […]

– en fallstudie från ett vägprojekt i Stockholm Sverige investerar i runda tal 100 miljarder kronor för byggande, drift och underhåll av infrastruktur varje år. För att effektivisera investeringarna är det viktigt att tekniska lösningar, samverkan och ledarskap går hand i hand. Stora infrastrukturprojekt innebär alltid stora risker. Artikeln beskriver ett examensarbete som nyligen utförts […]

Historiskt och traditionellt har inspektioner av infrastrukturanläggningar som broar och tunnlar primärt genomförts via okulära inspektioner. Dessa inspektioner är generellt sett tidsödande och subjektiva då de baseras på inspektörers erfarenhet och kunskap samt de aktuella förhållanden som råder vid tidpunkten för inspektion [1]. Dessa observationer och mätningar är ofta dokumenterade i fältanteckningar, skisser, fotografier etc. […]

För att öka Europas globala konkurrenskraft har Europeiska kommissionen identifierat flera samhällsutmaningar. En av dem är att ”Försäkra miljöintegritet, motståndskraft och hållbarhet” och att uppnå ett ”smart, grönt och integrerat transportsystem”, [1]. Samtidigt beräknas tillväxten inom transportsektorn öka inom den närmaste framtiden. Transportförvaltningen förutspår att den totala persontrafiken ökar med 63 procent fram till år […]

– en utmaning vid konstruktion av överdäckningar och ovanliggande bebyggelse Flera av våra viktiga samhällsfunktioner upprätthålls av infrastruktursystem som har mycket lång livslängd, exempelvis vägar och elnät. Det gör att det tar förhållandevis lång tid att ändra ett sådant system när det väl är byggt. Det innebär att en händelse som betraktades som extremt osannolik, […]

Varje år lägger Trafikverket cirka 8 miljarder kronor på drift och underhåll av det statliga vägnätet. Cirka 50 procent är kostnader för beläggningsunderhåll och cirka 25 procent vardera går till vinterväghållning respektive övriga åtgärder, exempelvis belysning, renhållning etc. [1]. I denna artikel belyses arbetet med funktionsbaserade kontrakt för vägunderhåll med långa kontraktstider där Trafikverket är […]

Då åtgärder behövs för att underhålla eller reparera vår infrastruktur krävs det att ett antal beslut tas. Det finns ofta ett antal alternativ som kan väljas, frågan är hur det är möjligt att veta vilket alternativ som ger störst nytta för pengarna? Den frågan ligger till grund för en beslutstödsmodell som utvecklats av forskare på […]

Datorer har gett oss möjlighet att gå från att rita i 2D till att modellera i 3D med mer information i våra modeller. Problem som tidigare upptäcktes på plats kan nu upptäckas redan i datorn och detta ger möjlighet till stora besparingar. Nu finns möjlighet att jobba proaktivt, åskådliggöra och minimera problemen innan man står […]

Projektet visar att med ett aktivt och medvetet klimatarbete i samverkan mellan alla aktörer i värdekedjan finns det ofta möjligheter att reducera klimatbelastningen från en vanlig plattrambro med i storleksordningen 50 procent. Om klimataspekten däremot inte beaktas vid utformning och val av produkter visar projektresultaten att det finns risk att klimatbelastningen ökar med samma storleksordning. […]

Tunnlar i hårt berg byggs vanligtvis med en valvform för att berget ska kunna bära sig självt. För att säkerställa valvets stabilitet förstärks vanligen tunnlar med systematisk bultning och sprutbetong. Förstärkningen dimensioneras med numeriska metoder utan hänsyn till variationen i sprutbetongens tjocklek eller med empiriska metoder. Gemensamt för båda metoderna är att förstärkningens faktiska kapacitet […]

Drygt hälften av Sveriges cirka 20 mil kajer är kommersiella och ägs och drivs i många fall av kommunala bolag. I takt med att traditionell hamnverksamhet tar allt mindre utrymme i anspråk, växer andelen icke-kommersiell, och därmed de kommunaltekniska förvaltningarnas ansvar. I flera av landets största kommuner har de kommunala hamnbolagen avsagt sig ansvaret för […]

Vibrationer och stomljud i byggnader orsakade av trafik, bygg- och anläggningsarbeten riskerar att bli ett växande problem i de allt mer förtätade städerna. Att i tidiga skeden i byggprocessen kunna beräkna och förutsäga buller och vibrationer kan förhindra att problem och klagomål uppstår i de färdiga byggnaderna. En ökande befolkning, och dessutom en ökad andel […]

– ställ separata funktionskrav på byggnaden respektive utemiljön istället för att kräva en ”ljuddämpad sida” Riksdagen har krävt att regeringen ska ändra i trafikbullerförordningen SFS 2015:216 för att underlätta bostadsbyggandet. I denna artikel föreslås principer för nya regler, som både kan underlätta ett utökat bostadsbyggande i tätorterna och ge en acceptabel boendemiljö. Inriktningen är att […]

Lågfrekvent buller från stadstrafik är ett vanligt förkommande problemområde. Det starkaste låg- frekventa bullret orsakas ofta av tunga fordon med lågvarviga motorer. När ett fordon kör in på en gata med två parallella husfasader kan det lågfrekventa bullret förstärkas ytterligare. Ett tungt fordon som regelbundet trafikerar i direkt anslutning till bostäder är bussar. Denna artikel […]

Det ökande behovet av bostäder och kontorslokaler i storstäder innebär att även områden nära tätt trafikerade vägar och järnvägar måste utnyttjas. Dessa utrymmen har hittills förblivit oanvända, ofta på grund av potentiella miljöproblem såsom buller eller markvibrationer. När byggnader skall grundläggas i närheten av järnvägar ställs projektören inför ofta svårbedömda frågeställningar, exempelvis om och i […]

Kvadratiska och rektangulära rör är vanliga i stålkonstruktioner. Dessa kan antingen tillverkas genom varmformning (VKR) eller kallformning (KKR). De två rörtyperna skiljer sig åt i både kilopris och egenskaper, men vilket är egentligen det mest ekonomiskt lönsamma alternativet? Artikelförfattare är Sebastian Andersson, Sweco Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 8/16.

Läs hela artikeln här I ett projekt kallat ”Moderna Betongvägar”, finansierat av BVVF (Bana Väg För Framtiden) och Cementa AB, har slitage och partikelemissioner från betongbeläggningar undersökts och jämförts mot asfaltsbeläggningar. BVFF bildades i december 2011 och är ett samarbete mellan VTI, Trafikverket, KTH, Luleå Tekniska Universitet och Ramböll. Projektet har drivits av Statens väg- […]

Som en del av det tre år långa EU-finansierade projektet Quiet-Track har ett system för övervakning av spåregenskaper kopplade till den externa ljudavstrålningen från järnvägstrafik utvecklats. Försök har genomförts i Stockholms tunnelbana där ett av tågen som dagligen trafikerar grön linje försetts med utrustning som kontinuerligt loggar bland annat tågets position, hastighet och ljudnivåer i […]

Hösten 2015 startade ett forskningsprojekt som handlar om förstärkning av befintliga stål- och samverkansbroar, Prolonging life time of old steel and steel-concrete bridges (ProLife). Ett flertal aktörer samarbetar i detta delvis EU-finansierade projekt däribland Luleå tekniska universitet (LTU), Ram­böll, Movares Nederland B.V. och Schimetta Consult ZT GmbH (SC). Artikelförfattare är Victor Vestman, Ramböll/LTU, Luleå. Läs […]

Forskning och utveckling (FoU) inom markbyggande innebär möjligheter till stor ekonomisk besparingspotential och möjligheter till miljömässigt bättre lösningar vid byggande och underhåll. I relation till de mycket omfattande samhällssatsningarna och till de stora värden som står på spel satsas det relativt lite medel på forskning och utveckling inom markbyggande i Sverige. I denna artikel vill […]

Den numera väletablerade forskningssamverkan Branschsamverkan i grunden (BIG) har under åren 2014 till 2015 visat sig ha potential att ge stora positiva effekter, för byggande och underhåll av transportsystemets infrastruktur. Artikelförfattare är Peter Lundman, Trafikverket, ordförande BIG, Lovisa Moritz, Trafikverket, vice ordförande BIG, och Gunilla Franzén, GeoVerkstan, koordinator BIG. Läs hela artikeln i Bygg & […]

Grundläggning har varit en viktig del i byggandet sedan urminnes tider och för romarrikets brokonstruktioner. I Sverige något tusen år senare utfördes en tidig variant av pålning som gjorde det möjligt att bygga en befästning i mötet mellan Mälaren och Saltsjön. En konstruktion som senare blev grundpelaren i Svea rikes huvudstad. Trots dessa historiska anor […]

Frågan om man ska få lov att bygga bostäder i trafikbullerutsatta lägen har debatterats i många år. Olika tolkningar av gällande regler har gjort det svårt och dyrbart för branschen att investera i nya bostadsprojekt, trots att det finns stor efterfrågan. I våras kom regeringen med en trafikbullerförordning som lättade på vissa krav. Men riksdagen […]

Trafiksystemen i flertalet av Sveriges större städer är hårt trafikerade. Ett flertal av de större tätbebyggda områdena i Sverige växer dessutom snabbt, vilket medför ett allt större tryck på den befintliga infrastrukturen. De ökade trafikmängderna på vägarna medför bland annat att miljöbelastningen i form av stänk från vatten och tösalter ökar på anläggningskonstruktioner i vägmiljö. […]

Det arbete, med utveckling av ett material, som presenteras här har ingått i en delstudie av ett större pilotprojekt finansierat av Vinnova. Det större projektet, pilotprojekt 7 AstaZero Testarena för Oskyddad Trafikant är ett av pilotprojekten inom RISE Test- och Demoanläggningar. Pilotprojektet gav CBI Betonginstitutet i uppdrag att utveckla materialkoncept kring fallskadepreventiv vägbeläggning av betong […]

Hur skyddar vi oss mot brand i berget? Behövs det, berg brinner ju inte? Vilka regelverk gäller egentligen för brandskydd under mark, i tunnlar och i bergrum? Hur utförs brandskyddet idag? Dessa frågor var upptakten för ett pågående BeFo-projekt (Stiftelsen Bergteknisk Forskning) initierat av WSP tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Projektet syftar till att […]

Som en del av det tre år långa EU-finansierade projektet Quiet-Track utvecklas ett system för övervakning av spåregenskaper kopplade till den externa ljudavstrålningen från järnvägstrafik. Försöken ge­nomförs i Stockholms tunnelbana där ett av tågen som dagligen trafikerar grön linje har försetts med utrustning. Denna loggar kontinuerligt bland annat tågets position, hastighet och ljudnivåer i fyra […]

Vi har i vårt arbete med bland annat stomljud och vibrationer från spårburen trafik stött på många märkliga beräkningar, rapporter och åtgärder. I denna artikel försöker vi räta ut de frågetecken som tycks förekomma både bland myndigheter, byggherrar, entreprenörer och konsulter. Artikelförfattare är Leif Åkerlöf och Anne Hallin, Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB. Läs hela artikeln […]

Två av broarna längs Essingeleden i Stockholm har systematiska skador i form av spjälksprickor och bortspjälkat täckskikt vid gjutfogar, där en stor mängd armering är skarvad. Med tanke på dessa skador kunde inte tillräcklig bärförmåga påvisas med konventionella metoder. På Chalmers har man under ett flertal år forskat kring metoder för att kunna beräkna bärförmåga […]

Den svenska anläggningsbranschen har i ett flertal utredningar fått skarp kritik på grund av dålig produktivitet. Forskning visar på samma tendenser i övriga Europa och USA. Vissa mätningar tyder på att byggandet i den svenska anläggningsbranschen har en kostnadsökning som är dubbelt så hög jämfört med övriga branscher under de senaste 20 åren. Låg produktivitet […]