Extrem nederbörd, höga temperaturer och havsnivåhöjningar berör både fastighetssektorn och infrastrukturen

Figur 1: Öster Mälarstrand i Västerås ligger i direkt anslutning till Mälaren. Foto: www.fotoakuten.se

Artikelförfattare:  Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg

Byggnader och infrastruktur påverkas direkt av det förändrade klimatet med extrem nederbörd och stigande havsnivåer med översvämningar som följd. Extrema sommartemperaturer och torka kommer också bli allt vanligare och en del av vår vardag. Allvarliga skogsbränder ökar också. Forskarna vid World Weather Attribution anser dessa att klimatförhållanden i huvudsak orsakas av mänskliga aktiviteter med de ständigt ökade utsläppen av växthusgaser. Klimatet beskriver de genomsnittliga förhållandena under en period av 30 år eller mer. Väderprognoser handlar enbart om några dagar.

Risken för översvämningar kan leda till att bostadspriser på delar av bostadsmarknaden faller

Under djupa lågtryck som kommer att inträffa allt oftare i Sverige som det senaste ovädret ”Hans” kan medelvattennivåerna vid vattendrag stiga till nivåer som ligger 1-1,5 meter över det normala och orsaka omfattande skador på fastigheter och infrastruktur. Hos många svenska kommuner råder det stora planerings- och säkerhetsbrister vid översiktsplaner och bebyggelseplanering. Även för den befintliga bebyggelsen måste planering ske. Sverige har en lång kustlinje vilket avspeglas i att cirka åtta procent av Sveriges bostads och äganderätter är belägna inom tre kilometer från kusten eller de större sjöarna och som mest fem meter över havet. Dessa bostäder och infrastruktur löper större risk för materiella skador i ett framtida klimatscenario. Den ökade risken för översvämningar riskerar att leda till att bostadspriser på delar av bostadsmarknaden faller i Sverige och att försäkringskostnaderna för kustnära fastigheter blir betydligt högre. Enligt försäkringsföretagens branschorganisation är det enbart en tidsfråga när det inte blir möjligt att erbjuda fullt försäkringsskydd eller alternativt kraftigt höjda självrisker för vissa fastigheter i kustnära områden om dessa byggts på olämpliga platser.

Även Mälaren och andra större vattendrag drabbas

Flera kommuner kring Mälardalen och Saltsjön exploaterar strandnära lägen för nya bostadsområden. Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad i Stockholm och Öster Mälarstrand i Västerås är exempel på aktuella områden. Redan vid nivåer strax över en och en halv meter finns risk för skador på fastigheter, infrastruktur och vattenförsörjning i områden och för kommuner runt Mälaren. För att skapa balans i slussystemet mellan Mälaren och Saltsjön installeras förnärvarande stora avbördningssluckor så det blir möjligt att tappa ut större mängder vatten från Mälaren till Östersjön för att minska översvämningsriskerna. Kommunal samplanering av avrinningsområden är därför väsentlig, till exempel i Mälardalen.

Kreditrisker för banker

Klimatförändringarna kan medföra ökade risker för banker och kreditinstitut som lånat ut pengar till låntagare med fastig­heter och lägenheter som säkerhet. Kon­sekvensen är att utsatta stadsdelar riskerar att hamna under vatten vid extremväder och att till exempel bostadsrätter och äg­anderätter motsvarande ett värde av cirka fem procent av bankernas utlåning till konsumenter med bostaden som säkerhet är utsatta för denna kreditrisk. Ovädret ”Hans” skapade under augusti 2023 om­fattande skador där till exempel Åre blev särskilt drabbat.

Fastighetsbranschen, kommuner och länsstyrelserna måste ha en beredskap att hantera ett förändrat klimat trots de osäker­heter som råder kring hur snabb och omfattande både havsnivåhöjningen och påverkan av andra vattendrag kan bli. En­ligt en undersökning av IVL och Svensk Försäkring uppger nära 90 procent av landets kommuner att de påverkas av klimat­föränd­ringarna, men bara 40 procent har hittills avsatt medel för klimatanpassning. Små kommuner har varken kunskap eller egna resurser för att förebygga klimatrisker. Framtida bostadsbebyggelse som ligger i riskzonen vid vattendrag kanske måste pla­neras utan lägenheter i bottenvåningarna, där i stället parkeringsplatser och loka­ler kommer att inrymmas och att elin­stallationerna förläggs i garagens tak. Då riskeras egen­domsskador och inte människors liv och hälsa. Politikernas svårig­heter är att ta ekonomiska beslut om att förebyggande åtgärder måste fattas långt utanför den egna mandatperioden, vilket sällan ger politiska röster.

Figur 2: Översvämning i Uddevalla Centrum. Foto: Sofia Knutsson Thelin.

Södra Sverige är mest utsatt

Den globala medelhavsnivån fortsätter att stiga och nådde ett nytt högsta ”rekord” under 2022 enligt WMO. För Sveriges del kommer havsnivåhöjningen framför allt att påverka kustområden i de södra delarna av landet. Några exempel på vattennära städer som är i direkt riskzonen är Kalmar, Karlstad, Oceanhamnen i Helsingborg och Kristianstad som har sin lägsta punkt 2,32 meter under havsnivån. Normalläget för havsnivån kan bli upp till en halv meter högre på Östgötakusten och Gotland till år 2100, enligt en rapport från SMHI. Den största osäkerheten i scenarierna är hur inlandsisarna på Grönland, Antarktis och glaciärernas avsmältning kommer att påverka havsnivåhöjningarna.

Genom en allt kraftigare nederbörd i Västsveriges inland är hela området kring Göta älv och andra större vattendrag finns det stor risk för allvarliga jordskred.

Figur 3: Animerad bild av Turning Torso i Malmö vad som skulle hända vid en havsnivåhöjning på cirka tre meter. Bild: Paul Wallander, Aftonbladet.

Vattenförsörjningen kan hotas

Sverige har gynnats av att ha världens bästa dricksvatten. Klimatförändringarna innebär dock att förutsättningarna för en
trygg dricksvattenförsörjning kan påver­kas genom ökade vattenflöden med risk för föroreningar. Ledningsnäten för avlopp och dagvatten har ansetts ha tillräcklig kapacitet för stora nederbördsmängder. Vid större regnmängder än vad som är vanligt idag, blir sårbarheten i systemen större. Torka och stigande vattentemperaturer kan leda till sämre vattenkvalitet eftersom giftiga alger och bakterier kan växa till sig. Översvämningar kan medföra att dricks­vattenförsörjningen riskeras. Med kraftiga skyfall ökar även riskerna för föroreningar i våra vattentäkter. Översvämningar ökar också riskerna för kemiska och mikro­biella föroreningar. Cirka hälften av den allmänna dricksvattenförsörjningen vilar på ytvatten från sjöar. Ytterligare en fjärde­del av försörjningen använder konstgjort grundvatten, där ytvatten infiltreras ner i grundvattentillgångar i grusåsar som en förstärkning av grundvattnet. Resterande fjärdedel baseras helt på grundvatten. Cirka åtta miljoner av Sveriges invånare försörjs från en allmän vattentäkt och 1,2 miljoner har en enskild vattenförsörjning, där grundvatten utgör den dominerande delen.

Grundvattnet kommer att påverkas av förändringar i nederbörd och tempera­tur. En ökad nederbördsmängd, högre temperaturer och en längre växtsäsong kom­mer leda till förändrade årstidsmönster för grundvattennivåer. Klimatförändringen kan medföra både högre och lägre års­medelnivåer hos grundvattnet i olika delar av landet. Högre medeltemperaturer tenderar också att öka föroreningars rörlighet, bland annat genom att perioderna med tjäle i marken minskar. Minskad tjäle försvårar också skogsavverkning.

Allt fler bosätter sig också permanent i tidigare sommarstugeområden i Stock­holms skärgård med ökat grundvattenuttag som följd. Under grundvattnet kan det dessutom finnas flera tusentals års relikt saltvatten som också är en vanlig orsak till saltvatteninträngning vid överuttag av grundvatten. Relikt grundvatten är gammalt havsvatten som ligger kvar från is­tiden och som är betydligt saltare än Östersjöns vatten. Även havsnivåhöjningar kan medföra att saltvatten kan tränga in i grundvattnet. Det som nu riskerar att ske är vattenbrist och sommartorka i södra Sverige. Samtidigt väntas antalet skyfall bli fler och öka i intensitet med översvämningar som följd.

Hälsorisker för vattenförsörjningen

Riskerna för vattenburen smitta genom virus bedöms kunna öka i områden som får kraftiga översvämningar genom att orenat avloppsvatten släpps ut till ned­ströms liggande vattentäkter, så kallad bräddning från avloppsnätet. Som en kontrast väntas låga flöden förekomma som­martid främst i sydöstra Sverige med återkommande brist på dricksvatten. Den samlade kostnaden enligt Svensk Vatten för att successivt anpassa svensk vatten­försörjning för ökande risker och nya förutsättningar fram till år 2040 kan upp­skattas till 300 miljoner kronor per år för de kommunala vattenverken.

Figur 4: Arktis blir snart helt isfritt. Det isfria mörka havet absorberar värme och ökar havstemperaturen och därigenom den globala uppvärmningen. Foto: Jean Martineau, Pixabay.

Konsekvenser av temperaturhöjning i Arktis

Den arktiska havsisen som täcker havet vid Nordpolen smälter allt snabbare men påverkar endast indirekt havsnivåhöj­ningen. Mer is smälter bort under som­maren och mindre is bildas på vintern. Området som är täckt av is året runt blir allt mindre och tunnare. Det är stor risk att all is i Arktis kommer att vara borta innan år 2100. Den vita havsisen reflekterar i dag solstrålarna, men en mörk havsyta utan is absorberar solenergi. Det gör att den globala uppvärmningen kan gå ännu snabbare. Eftersom Arktis på många sätt fungerar som planetens kylskåp, är det många forskare som är oroliga för hur resten av jorden kommer att påverkas när havsisen är borta.

Enligt meteorologiska världsorganisa­tionen WMO värms Europa upp snabbast av alla världsdelar

I Uppsala har man under 2023 haft sin torraste juni sedan 1798. Enligt forsk­ningstidskriften Nature Medicine dog över 61000 personer under 2022:års värmebölja i Europa vilket är betydligt fler än vad som antagits tidigare. I en rapport från 2023 slår Meteorologiska världsorganisationen WMO fast att Europa värms upp snab­bast av alla världsdelar. Statistiken visar att de sju senaste åren har varit de var­maste som uppmätts. Juli 2023 var dessutom den varmaste månaden som någonsin registrerats på jorden enlig EU:s klimatobservatorium Copernicus. På Sardi­nien uppmättes 48,2 grader i skuggan den 24 juli 2023. Risken är stor att dödlig­heten blir värre i Europa under år 2023 där extremvärme varit kvar i medelhavs­området i flera månader.

El Niño

El Niño är ett återkommande havsfeno­men som inträffar över Stilla havet med ett mellanrum på två till sju år. År 2023 är ett sådant år. Då försvagas passad­vindarna vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnvä­der, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut. Därigenom föränd­ras också den globala, storskaliga atmos­färscirkulationen som ger upphov till kraftigare lågtryck i stora delar av världen. I södra Florida har man under år 2023 uppmätt havstemperaturer på 38 grader vilket har förödande konsekvenser för tillkommande orkaner och havets koraller.

Det europeiska energisystemet påverkas

Det europeiska energisystemet påverkas av klimatförändringarna och problemen väntas öka. Man räknar med en minskad efterfrågan för uppvärmning i norra och nordvästra Europa men en kraftigt ökad efterfrågan på el för kylning, vilket kan leda till ännu högre efterfrågan av el-effekt även under sommarperioden. Temperaturökningar och torka kan även begränsa tillgången till kylvatten för kraftproduktion under sommar där kärnkraf­ten i till exempel Frankrike redan är utsatt.

Figur 5: Stranderosion blir allt vanligare i södra Sverige. Foto: Paul Brennan, Pixabay.

Fara för den biologiska mångfalden på land

Klimatförändringarna leder också till indirekta effekter på den biologiska mångfalden genom rubbningar av markan­vändningen. Klimatförändringarna sker så snabbt att många växt- och djurarter har svårt att klara sig. Under de senaste åren har översvämningar, regn och torka drabbat Sverige och det är svårt att över­skåda konsekvenserna. En studie i den vetenskapliga tidskriften Science visar att en av sex arter riskerar att utrotas på grund av klimatförändringen. Tre till fyra graders uppvärmning skulle innebära en värld så förändrad från dagens verklighet att det skulle vara förödande för merparten av ekosystemet.

Ett påtagligt exempel från norra Sverige är att majoriteten av samebyarna allt of­tare begär katastrofhjälp för att kunna utfodra renarna. Vinterregnen med efter­följande kyla medför att det bildas skare på snön och nere vid marken som ett ogenomträngligt istäcke för renarna.

Varmare sjöar, hav och ändrade havsströmmar kan också påverka fiskens utbredning

Klimatförändringarnas effekter med sti­gande havstemperatur, försurade hav och förändrade strömmar och vindmönster kommer i hög grad att förändra havens fysiska och biologiska egenskaper. Var­mare hav och ändrade havsströmmar kan också påverka fiskens utbredning: en del arter flyttar till kallare vatten och andra arter kan sprida sig till nya områden där de tidigare inte kunde överleva. Försur­ningen på grund av koldioxid och ökad temperatur i haven påverka redan orga­nismer som bildar kalciumkarbonat, till exempel koraller och musslor. Varmare Östersjön påverkar torskens fortplantning. De här förändringarna påverkar ekosy­stemen i kust- och havsområden och leder till stora samhälls­ekonomiska kon­sekvenser för många regioner. Östersjön som är ett grunt hav är särskilt utsatt. Ett annat oroande exempel är den kraftiga försvagning av Golfström­men som pågår på grund av ökad isav­smältning i Arktis. Enligt uppgifter från forskare publicerat i tidningen Nature Geoscience rör det sig redan om en avmattning av Golfströmmen på 10-20 procent.

De globala utsläppen av växthusgaser ökar

Vi närmar oss snarare en temperatur­ökning globalt på tre grader enligt FN:s klimatpanels (IPCC) rapport i oktober 2022. Den globala koldioxidhalten i at­mosfären ökar och var enligt den officiell mätningarna vid Maunakea observatoriet på Hawaii den 13 september på 418,69 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,54 ppm. För 10 år sedan var halten 397,49 ppm, det vill säga en kraftig global ökning. Utsläppen från EU minskade med 2,9 procent under det första kvartalet 2023 jämfört med 2022 samtidigt som de ökade med 1,6 procent i Sverige. Det skulle krävas en minskning med 7-8 procent per år om Sverige ska klara riksdagens uppsatta klimatmål till år 2030 och 2045. Enligt SMHI har södra Sverige på 50 år fått 30 extra sommardagar på grund av klimatförändringarna.

Konklusion

För kommunernas samhällsplanering är tillgång av information om både framtida medelvattenstånd och högvattenhändelser nödvändig. Förebyggande investeringar är betydligt billigare i ett längre perspektiv, jämfört med att ta kostnaderna för klimatkonsekvenser i efterhand. Klimatanpassning gör att samhället minskar sårbar­heten för kommande klimatrelaterade händelser. Klimatanpassning gäller planering av bebyggelse och infrastruktur som vä­gar, vatten- och avloppssystem. Anpassningsarbetet handlar till stor del om att fatta långsiktiga beslut som är längre än de politiska mandatperioderna. På grund av både bristande kunskaper och resurser har små kommuner ofta svårt att genomföra nödvändiga åtgärder. Här är det nödvän­digt med kommunöverskridande sampla­nering.

De senaste åren har extrema regn­väder drabbat flera länder i Europa. Sommaren 2021 har Tyskland, Belgien och Holland drabbats av exceptionellt kraf­tiga översvämningar genom stora neder­bördsmängder där många människor omkommit och med extremt omfattande skador på fastigheter, infrastruktur och privat egen­dom. Uppvärmningen i Europa går dubbelt så fort som det globala genomsnittet, enligt den europeiska miljöbyrån Copernicus. Det som händer när den globala tem­peraturen ökar är att atmosfären kan hålla mer vattenånga. Naturkatastrofer hemsöker även Norden. Gästrikland och Dalarna drabbades i augusti 2021 av kraftiga nederbördsmängder och översväm­ningar med stora ekonomiska materiella skador som följd. Stranderosion är redan ett problem i delar av södra Sverige. Un­der sensommaren 2023 har kraftiga neder­bördsmängder drabbat hela Skandinavien med skador på både fastigheter och in­frastruktur.

I Sverige har temperaturen stigit med 1,7 grader enligt SMHI (mätt som ett genomsnitt för de senaste 30 åren). Det kommer fortsätta att bli varmare i Sverige. Beroende på hur utsläppen av växthusga­ser utvecklas kan uppvärmningen bli 2-5 grader till slutet av det här århundradet jämfört med åren 1961-1990. Detta på­verkar utbredningen och förekomsten av många växt- och djurarter som redan drabbats av förlust av livsmiljöer och föroreningar. Skador på fastigheter, vatten­försörjning, översvämningar kan bli stora och återkommande om inte åtgärder vidtas för att minska sårbarheten. I en studie av organisationen WaterAid beräknas klimatförändringar, såsom varmare tempe­raturer med torka som följd, stigande havsnivåer med översvämningar, leda till över 70 procent av alla naturkatastrofer. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA (USA:s Handelsdepartement). Vi närmar oss nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var cirka tre grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Koldioxidutsläppen behöver ungefär halveras till år 2030 och minskas till netto noll till år 2050 och därefter följas av negativa koldioxidutsläpp. Ökad befolkning är den främsta orsaken till ökade utsläpp av växthusgaser. Det gäller även industriländer som har relativt låg befolkningsökning.

Högre temperaturer i Sverige leder också till en långsam förskjutning av klimat­zonerna. Med nuvarande utsläppstakt för­flyttar sig klimatzonerna allt längre norrut med cirka fyra kilometer per år. Vid tre graders uppvärmning kan skogsgränsen höjas med cirka 500 meter. Vandring längs Kungsleden riskerar nu snarare bli skogspromenader. Vi måste acceptera att det inte finns någon gräddfil ut ur ”klimat­krisen”, det går inte att förhandla med klimatet eller passivt avvakta med åtgär­der. I slutänden handlar det om att ”busi­ness as usual” kan bli förödande för vår framtida välfärd och ekonomi.  

Referenser:

[1] Sveriges Riksbank, Havsnivåhöjning till följd av global uppvärmning innebär ökade ris­ker för bostäder, Mattias Danielsson.
[2] Svensk Vatten, Dricksvattenförsörjning i för­ändrat klimat. Underlagsrapport Klimat- och
sårbarhetsutredningen.
[3] Statens officiella utredningar, En trygg dricksvattenförsörjning, SOU 2016:32.
[4] Havet.nu, Klimat i förändring.
[5] Länsstyrelsen i Stockholms län, Klimat­förändringar och Mälaren ur ett vatten- och naturmiljöperspektiv, Lars Nyberg.
[6] Energi och Miljö och Samhällsbyggaren, Grundvattenförsörjning är nästa dolda sam­hällskris.
[7] Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län. Stigande havsnivå – konsekvenser för fysisk planering.
[8] Svensk Vatten, investeringsrapport.
[9] WWF klimatbarometer. Ökad oro för klimatet och naturen.
[10] Nationellt kunskapscentrum för klimat­anpassning vid SMHI.

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik 5/2023.