Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909

  Annons
Du är här: Hem / ARTIKELREFERENSER

ARTIKELREFERENSER

7/19 Saltfrostavskalning i betong HÄR
5/17 För bättre byggande krävs rätt teknik och skärpt övervakning med oberoende kontrollansvariga och besiktningsmän

[1] Adalberth, K (1995). Bygga Bruka Riva – Energianvändning i småhus ur ett kretsloppsperspektiv. LTH, Avd för byggnadsfysik, Rapport TVBH-3027, Licentiatavhandling, Lund.
[2] Ahnland, R (1996). Luftvärme. Är argumenten för luftvärme ett önsketänkande? Praktiken visar på både ohälsa, dåligt inneklimat och höga driftskostnader. Eget förlag, Västerås. Finns även att tillgå på hemsidan: byggochenergiteknik.se under fliken pressklipp.
[3] Bejrum, H & Grennberg, T (2003). En väg till fungerande hus. Funktionsentreprenader, livscykelekonomi och BOT. KTH, Rapport nr 19 KTH:s Bostadsprojekt, Uppsats nr 25. ISSN 1403-8218, TRITA-BFE-U25, Stockholm.
[4] Boverket (2011). Regelsamling för byggande, BBR19. Boverket, Publikationssevice, Karlskrona.
[5] Boverket (2014). Skärpta värmehushållningskrav – redovisning av regeringensuppdrag att se över och skärpa energireglerna i Boverkets byggregler. Rapport 2014:9 Regeringsuppdrag. Boverket, Publikationsservice, Karlskrona.
[6] Boverket (2015). Regelsamling för byggande, BBR22. Boverket, Publikationsservice, Karlskrona.
[7] Cajdert,  A (1999). ”Bo92 – ett slag  i luften”? Bok om luftvärme får debattör att minnas bostadsmässan i Örebro. VVS-Forum, nr 2 – 1999. Uppsatsen är även publicerad i boken ”Byggande med kunskap och moral”.
[8] Cajdert, A red (2000). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro. ISBN 91 – 7668 – 246 – 3.
[9] Energimyndigheten (2012). Energistatistik för småhus 2011. Statens energimyndighet. ES 2012:04, Eskilstuna.
[10] Energimyndigheten (2016a). Energistatistik i småhus 2015. Energimyndigheten, Eskilstuna. industrin.
[11] Energimyndigheten (2016b). Energistatistik i flerbostadshus 2015. Energimyndigheten, Eskilstuna.
[12] Harrysson, C (1988). Småhusets energiomsättning. Analys med särskild hänsyn till ingående delposters variationer. CTH, Avd för byggnadskonstruktion, Publ 88:2, Doktorsavhandling, Göteborg.
[13] Harrysson, C (1994). Låga årskostnader och bra innemiljö med beprövade lösningar. Bygg & teknik, 1/94, Stockholm.
[14] Harrysson, C (2000). Energieffektiva golvvärmekonstruktioner kräver såväl minskad värmetröghet som ökad isolering. Bygg & teknik 4/00, Stockholm.
[15] Harrysson, C (2004). Rätt teknisk lösning spar 30 % energi med god innemiljö. Väg- och vattenbyggaren nr 5 – 2004, Stockholm.
[16] Harrysson, C (2006a). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. ISBN – 10 91 – 631 – 9272 – 1, ISBN – 13 978 – 91 – 631 – 9272 – 2.
[17] Harrysson, C (2006b). Byggbranschens behov av förnyelse – en väg till småhus med lägre livscykelkostnader. Bygg & teknik 5/06, Stockholm.
[18] Harrysson, C (2015a). Energianvändning och innemiljö i småhus byggda på 2000-talet eller tidigare. Bygg & teknik 5/15, Stockholm.
[19] Harrysson, C (2015b). Passivhusen fungerar bara i teorin och fantasin – men inte i verkligheten. Bygg & teknik 8/15, Stockholm.
[20] Harrysson, C (2016). Tvärvetenskaplig forskning med uppföljning visar andra resultat än ogrundade mediauppgifter. Se helheten klimastskärm – värme – ventilation – styr- och reglersystem – brukare – utförande för goda ventilationslösningar. Bygg & teknik 5/16, Stocholm.
[21] Josephson P-E & Saukkoriipi, L (2005). Slöseri i byggprojekt. Behov av förändrat synsätt. Sveriges Byggindustrier. FoU-Väst, Rapport 0507, ISSN 1402-7410, Göteborg.
[22] Mundt-Petersen (2015). S O (2015). Inläckage i träregelväggar. Självständiga hus AB, Stockholm.
[23] Olesen, B & Zöllner, G (1987). Experimentelle Untersuchung zum Energieverbrauch unterschiedlicher Heizsysteme bei untereinander vergleichbarer thermischer Behaglichkeit. 9th Internationaler Velta Kongress. Velta, Nordestedt, Deutschland.
[24] Olesen, B (1994). Comparative Experimental Study of Performance of Radient Floor-Heating Systems and a Wall Panel Heating under Dynamic Conditions. ASHRAE Transactions Symposia 1994, Vol 100, Part 1, No 94-13-2.
[25] Ruud, S & Lundin, L (2004). Bostadshus utan traditionellt uppvärmningssystem – resultar från två års mätningar. SP, RAPPORT 2004:31, Borås. ISBN 91-85303-07-0, ISSN 0284-5172, Borås.
[26] SCB (2005). Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2005. Statistiska Centralbyrån, Örebro, ISSN 0349-4713.
[27] SCB (2012). Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2012. Statistiska Centralbyrån, Örebro, ISBN 978-91-618-1560-9.
[28] SCB (2015). Byggande. Priser för nyproducerade bostäder 2014. Statistiska Meddelanden BO 26 SM 1501. Serie BO Bostäder och byggande Statistiska Centralbyrån, Örebro. ISSN 1654-3025.
[29] Sveriges centrum för nollenergihus (2012). Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus. Bostäder, Feby 12, jan 2012, justerad 05 sept 2012.
[30] Sörensen (1981). Energibesparing ved etterisolering av småhus. NBI särtryck 267, Oslo.
[31] Welander, G  (2017). Personlig kommunikation, Skara.

7/16. Modellering av förankringskapaciteten i betongkonstruktioner med rostande armering.

  1. Austin, S A, R Lyons, and M J Ing. 2004. “Electrochemical Behavior of Steel-Reinforced Concrete during Accelerated Corrosion Testing.” Corrosion 60(2): 203–12.
  2. Berg, Fredrik, and David Johansson. 2011. “Design of Test Set-up Using FEM Pilot Tests on Anchorage of Naturally Corroded Reinforcement.” Chalmers University of Technology.
  3. Berra, M. et al. 2003. “Steel-Concrete Bond Deterioration due to Corrosion: Finite-Element Analysis for Different Confinement Levels.” Magazine of Concrete Research 55(3): 237–47.
  4. Bhargava, Kapilesh, A K Ghosh, Yasuhiro Mori, and S Ramanujam. 2008. “Suggested Empirical Models for Corrosion-Induced Bond Degradation in Reinforced Concrete.” Journal of Structural Engineering 134(2): 221–30.
  5. Cairns, John et al. 2005. “Mechanical Properties of Corrosion-Damaged Reinforcement.” ACI Materials Journal 102(4): 256–64.
  6. fib Model Code. 1990. CEB-FIP Model Code 1990 Design Code. Lausanne, Switzerland.
  7. Jirsa, J. O., W. Chen, D. B. Grant, and R. Elizondo. 1995. Development of Bundled Reinforcing Steel. Austin.
  8. Lee, Han-Seung, Takafumi Noguchi, and Fuminori Tomosawa. 2002. “Evaluation of the Bond Properties between Concrete and Reinforcement as a Function of the Degree of Reinforcement Corrosion.” Cement and Concrete Research 32(8): 1313–18.
  9. Lundgren, K. 2005. “Bond between Ribbed Bars and Concrete. Part 2: The Effect of Corrosion.” Magazine of Concrete Research 57(7): 383–95.
  10. Lundgren, K., M. Tahershamsi, K. Zandi, and M. Plos. 2014b. “Tests on Anchorage of Naturally Corroded Reinforcement in Concrete.” Materials and Structures 48(7): 2009–22.
  11. Lundgren, K. et al. 2012. “Analytical Model for the Bond-Slip Behaviour of Corroded Ribbed Reinforcement.” Structure and Infrastructure Engineering 8(2): 157–69.
  12. Lundgren, K. , Nilsson, U., Ronnebrant, R., Maglica, A. 2014a ” Bärighetsutredning av betongbroar med rostande armering.” Bygg & teknik 7/14: 45-48.
  13. Saifullah, M., and L. A. Clark. 1994. “Effect of Corrosion Rate on the Bond Strength of Corroded Reinforcement.” In Corrosion and Corrosion Protection of Steel in Concrete, ed. R. Narayan Swamy. University of Sheffield, Sheffield, South Yorkshire, Great Britain, 591–602.
  14. Tahershamsi, Mohammad. 2016. “Structural Effects of Reinforcement Corrosion in Concrete Structures.” Chalmers University of Technology.
  15. Tahershamsi, Mohammad, Kamyab Zandi, Karin Lundgren, and Mario Plos. 2014. “Anchorage of Naturally Corroded Bars in Reinforced Concrete Structures.” Magazine of Concrete Research 66(14): 729–44.
  16. Val, D.V., L. Chernin, and M.G. Stewart. 2009. “Experimental and Numerical Investigation of Corrosion-Induced Cover Cracking in Reinforced Concrete Structures.” Journal of Structural Engineering 135(4): 376–85.
  17. Zandi Hanjari, K, D Coronelli, and K Lundgren. 2011. “Bond Capacity of Severely Corroded Bars with Corroded Stirrups.” Magazine of Concrete Research 63(12): 953–68.
  18. Zandi, Kamyab. 2015. “Corrosion-Induced Cover Spalling and Anchorage Capacity.” Structure and Infrastructure Engineering 11(12): 1547–64.

7/16. Nya standarder ger möjligheter att utnyttja mer av betongens potential

[1] Markus Peterson, Nya betongstandarden öppnar upp för ny utveckling, Tidningen Bygg & Teknik nr. 7, 2014.
[2] SS-EN 206 Betong – Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse. Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2013.
[3] SS 137003 Betong- Användning av EN 206 i Sverige. Svensk standard, 2015.
[4] EN 206 Concrete – Specification, performance, production and conformity. Europeisk standard, 2013.
[5] Svensk Betong, Svensk Betongs kvalitetshandbok, verktyg för certifierade betongtillverkare och medlemmar i Svensk Betong, 2015.
[6] Svensk Byggtjänst, AMA, Allmän material- och arbetsbeskrivning, 2015.
[7] Boverket, EKS, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), 2016.
[8] SS-EN 13369 Förtillverkade betongprodukter – Allmänna regler. Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2008.
[9] SS-EN 1992-1-1 Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner – Del 1-1: Allmänna regler och regler för byggnader. Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2005.
[10] Elisabeth Helsing och Markus Peterson, Äntligen är en svensk SS-EN 206 och SS 137003 här, Tidskriften Betong nr. 2, 2015.
[11] SS-EN 206-1 Betong – Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse. Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2004.
[12] SS-EN 15804 Miljödeklarationer – Produktspecifika regler. Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2012.
[13] prEN 16757 Hållbarhet hos byggnadsverk – Miljödeklarationer – Produktspecifika regler för betong och förtillverkade betongprodukter. Förslag på Europeisk standard, 2016.
[14] SS-EN 1990 Eurokod: Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2002.
[15] SS-EN 16309 Hållbarhet hos byggnadsverk – Värdering av byggnaders sociala prestanda – Beräkningsmetodik. Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2014.
[16] FN:s Världskommission för miljö och utveckling, Our Common Future, 1987.
[17] KTH om hållbar utveckling, https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/social-hallbarhet-1.373774, 2016.
[18] Göteborgs stad, plattform för social hållbarhet, http://socialhallbarhet.se/, 2016.