Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909
Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909
Globala mål och energiomställning ställer allt högre krav på länder, organisationer och olika branscher, inte minst byggbranschen. En metod för att minska belastningen på det nationella elnätet och göra fastigheter mindre beroende av de stora fluktuationerna i energipriserna är solcellsanläggningar. Privatpersoner och företag har sedan några år tillbaka satsat på att nyttja solenergi som en kompletterande energikälla.
Hur kommer klimatförändringar och stigande temperaturer att påverka byggnaders energiprestanda? Vilka effekter ger olika renoveringsåtgärder och hur kan dessa kommuniceras till beslutsfattare för att uppnå mål om klimatneutralitet?
Återbruk är en designprincip för cirkulära processer i arkitektur och byggande. Men hur ser cirkularitet ut som formspråk i fasaden? Hur visar sig en klimatsmart arkitektur som teknik, material och gestaltning? Går det att bygga flexibla bostäder med plusenergilösningar till överkomliga hyror?
När en byggnad rivs skickas det mesta av virket till förbränning och energiåtervinning. Tänk om det i stället är möjligt både tekniskt och ekonomist att använda en del av virket för att industriellt tillverka fasader av återvunnet trä till nya hus! Tillsammans undersöker branschen och forskare möjligheterna för att använda återvunnet trä på ett lönsamt sätt.
De flesta metaller som används för olika tillämpningar i vårt samhälle utvinns ur mineraler och bearbetas därefter för att anpassas till de specifika applikationer för vilka de är avsedda. I denna renade och bearbetade form är de dock inte termodynamiskt stabila utan metallen strävar hela tiden efter att återgå till sitt mest stabila tillstånd som mineral, de korroderar.
Putssystem med aerogelbaserad puts skapar nya möjligheter för energieffektiv renovering av putsade byggnader. Aerogelbaserad puts har isolerande egenskaper i samma nivå som mineralull.
Forskning vid Lunds tekniska högskola visar att omfogning av tegelfasader minskar mängden regn som tränger igenom tegelskalet. Omfogning kan därför fungera som en effektiv åtgärd för att begränsa fuktrelaterade problem i ytterväggar.
Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Universitet i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Fråga (6 p) a) Det är mycket vanligt med ganska många klagomål på att det upplevs som för varmt eller för kallt i byggnader även när det termiska inneklimatet egentligen är bra, d v s nära […]
Att vara klimatsmart handlar många gånger om att fortsätta använda det man redan har. Ett bra exempel på det kan vara att behålla så mycket som möjligt av ett hus beståndsdelar vid en eventuell ombyggnation. För återvinning är bra för miljön, men återbruk är ännu bättre.
Hur naiva får politikerna vara – Efter ett par månaders distans till klimatmötet COP28 i Dubai 2023 kan man konstatera att mötet blev ett nytt farsartat misslyckande.
Nu vet vi hur modern tät betong fungerar i golvsystem. Dess förändrade fuktegenskaper har stor inverkan på samspelet med andra material såsom golvavjämning, lim och ytskikt. Tre års fukt- och emissionsmätningar ger en omfattande bild av vad som händer i golven.
Två gånger om året har innovationsprogrammet Smart Built Environment sin utlysning Innovationsidén. Här kan mindre företag och kommuner ansöka om stöd att utveckla nya smarta digitala lösningar för samhällsbyggande. Och innan man söker stöd kan man få coachning för att få värdefulla synpunkter på hur man kan utveckla sin idé.
Ny rapport nr 108 från Pålkommissionen är på väg att lanseras under våren 2024 Artikelförfattare: Håkan Karlsson, Skanska, Simon Håkansson, ELU Konsult och Fredrik Sarvell, Sarvell Value Engineering AB De dimensioneringsregler som Eurokod 4 föreskriver för pelare i kombination med Pålkommissionens dimensioneringsregler för pålar lämnar ett visst tolkningsutrymme. Särskilt då vi har att göra med […]
Begreppen takpris och fast pris vållar en del frågor för aktörer i byggbranschen. Artikeln behandlar några av dessa1.
När parterna avtalat om ett fast pris ska de överenskomna arbetena utföras till ett på förhand bestämt pris. Entreprenören (E) behöver inte redovisa för beställaren (B) vilka kostnader som faktiskt upparbetats i entreprenaden. Vid fastprisavtal är det inte
heller relevant att diskutera om det fasta priset var ett skäligt pris.
Tack alla föredragshållare, utställare och besökare för en givande Grundläggningsdag 2024! Nu är det dags att anmäla sig till årets nästa stora geoteknikermöte. Äntligen närmar sig NGM, som i år går av stapeln 18–20 september i Göteborg! Under konferensen finns möjlighet till ett studiebesök i form av bussresa genom Göteborg, bort till Tuve. Gå in […]
SGF Sektion Jord informerar om nya och kommande publikationer Nyligen publicerade rapporter från SGF och SGI: Provtagning av silt, sand, grus och morän Rapporten beskriver utvärdering av olika provtagningsmetoder för friktionsjord, för att få tillräckligt ostörda prover, så att bland annat mer kvalificerade försök kan utföras på laboratorium. SGF Notat 1:2023 Publikationen behandlar resultat och […]
SGFs poddar har lanserat nya avsnitt – in och lyssna! Bergpodden drivs av SGF Sektion Berg och sprider kunskap om bergbyggande i allmänhet och ingenjörsgeologi i synnerhet. Grundvattenpodden drivs av SGFs Grundvattensektion och tar upp hydrogeologiska frågeställningar och utmaningar i anläggningsbranschen. Skapa en prenumeration så riskerar du inte att missa när det kommer ett nytt […]