Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909
Annons
Ur senaste numret
3D-printing med betong – Några lärdomar och vägar framåt
Artikelförfattare Wolfram Oettel, RISE AB Är det möjligt att skriva i betong, utan att ha en egen skrivare eller rättare sagt, 3D-skrivare? Denna fråga hängde över projektet under en ganska lång tid, eftersom 3D-skrivaren inte var uppbyggd och redo för användning. Många kanske utgår från att vissa egenskaper för ett cementskrivmaterial borde vara samma för […]
Hybridarmerade konstruktioner i kloridhaltiga miljöer – beständighet, säkerhet och livscykelkostnader
Livslängden för armerade betongkonstruktioner i kloridhaltiga miljöer kan förlängas genom att kombinera traditionell armering med fibrer i så kallade hybridarmerade lösningar. Detta visades experimentellt i ett tidigare doktorandprojekt i samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och Thomas Concrete Group. I ett efterföljande postdoc-projekt har vi nu utvecklat modeller som kvantitativt utvärderar fibrernas effekt på beständighet och […]
Annons
Brottmekanismer och bärförmåga för sprutbetong utsatt för blocklast
Vilka brottmekanismer är det som styr bärförmågan för en bultförankrad sprutbetongförstärkning och hur påverkas förstärkningens bärförmåga av att enskilda prover ej uppfyller ställda krav avseende tjocklek eller vidhäftningshållfasthet? Dessa frågor har studerats och besvarats i ett nyligen avslutat doktorandprojekt [1] genomfört på avdelningen för Betongbyggnad på Kungliga Tekniska Högskolan. Ett ramverk för numeriska simuleringarna har […]
Betongens mest förrädiska skador
Betong är ett av vårt vanligaste byggnadsmaterial och används ofta i svåra miljöer där andra material inte hade fungerat eller varit kostnadseffektiva. Det gör att betong generellt betraktas som ett beständigt material med lång livslängd. Bland allmänheten förknippas betong till och med många gånger som ett material med en nästan oändligt lång livslängd, utan behov […]
Annons
Byggfrågan – Lektor Öman frågar 6/20…
Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Frågans poäng framgår, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas, där till exempel 1 p kan motsvara bara ett namn medan till exempel 10 p motsvarar en fråga som kräver ett […]
Tids- och kostnadseffektiva metoder med god arbetsmiljö – för ytbehandling av bärverk av betong
Anläggningskonstruktioner och anläggningar i industrier utsätts ofta för hård miljöpåverkan av till exempel vind, nederbörd, köld, koldioxid och natriumklorid från havsvatten och halkbekämpning. Miljöbetingade skador kostar årligen miljardbelopp i form av entreprenadkostnader, utredningar, projektering, trafikantkostnader, ersättningstrafik och dylikt. Miljöbelastning vid reparationer kan bli betydande, ofta främst på grund av ökad körtid och ökad körsträcka vid […]
Uttorkningsegenskaper hos klimatförbättrad betong
Betongbranschen har de senaste åren aktivt försökt att driva på omställningen mot produkter med lägre klimatpåverkan. Detta återspeglas bland annat i den färdplan för klimatneutral betong som Svensk Betong har lanserat där det långsiktiga målet är att all betong som används i Sverige skall vara klimatneutral 2045. På liknande sätt har även Bygg- och anläggningssektorn […]
Vad händer med sexvärt krom i återvunnen betong?
Krom förekommer allmänt i en stabil olöslig form (trevärt krom) i jordskorpan och i mineraliska byggnadsmaterial som cement. Vid tillverkningen av cement omvandlas en del av det stabila kromet till sexvärt krom som är reaktivt och lösligt i vatten och innebär hälsorisker vid hanteringen. Därför har det införts gränsvärden för hur mycket sexvärt krom cement […]
Burkmetoden – för fukttransportegenskaper hos betong
Fukttransportegenskaper hos betong är viktiga att kvantifiera för att kunna göra vederhäftiga fuktberäkningar, till exempel av fuktomfördelning under mer eller mindre täta ytskikt på underlag av betong som är delvis uttorkad. Sådana beräkningar är vanliga idag [1], men tillförlitligheten hos resultatet beror till stor del på kunskap om betongens fukttransportegenskaper. Under senare år har helt […]
Vad är fackmässigt?
Fackmässighetsbegreppet förekommer i byggsektorns standardavtal och i viss konsumentlagstiftning. Begreppet är en måttstock för att fastställa dels uppdragets omfattning, dels vilket utförande som beställaren kan kräva. Nedan belyses begreppet med inriktning på kommersiella entreprenadavtal.
Flera sätt att förenkla LCA för flerbostadshus
Livscykelanalys (LCA) är en metodik som används för att bedöma förväntad miljöpåverkan hos produkter och tjänster. En LCA kan användas för att redan under planeringsfasen identifiera processer som är möjliga att optimera, vilket kan bidra till att minska negativ miljöpåverkan och ofta även tillhörande kostnader. När det gäller byggnader, en LCA kan användas för att identifiera de faser under livscykeln där de största miljöeffekterna uppstår eller vilka byggmaterial/-system som har störst påverkan, till exempel grön betong, trästomme etc.
Åldersbestämning av äkta hussvamp – en osäker metod
Ett husköp är ofta livets största affär. När ett hus drabbas av rötsvampsangrepp kan kostnaderna för renovering innebära ett hårt ekonomiskt slag. Har man råkat ut för äkta hussvamp (Serpula lacrymans) kan virket mycket snabbt helt förlora sin bärighet och byggnaden kan förstöras på bara några månader. Saneringstiden för en fastighet kan sträcka sig över flera år med kostnader som uppgår till mångmiljonbelopp. Resultatet av en åldersbestämning av en rötskada kan i dagsläget avgöra om den drabbade skall få ersättning för saneringskostnaderna eller inte.
Naiv politisk populism är ej en framgångsfaktor för att minska koldioxidutsläppen hos industrin
Industrin, politiker, kommuner, bygg- och energisektorn måste hantera miljö- och energifrågorna betydligt effektivare, klokare och med större kunskaper för att bli hållbarare. Totalt genererar byggsektorn cirka 20 procent av utsläppen av växthusgaser. Byggsektorn har som stora beställare ett betydande ansvar att ställa precisa hållbarhetskrav. Arbetet med detta pågår bland annat hos branschorganisationen Byggföretagen genom dess omfattande färdplansarbete.
Information från SGF 6-2020
Åtgärdsportalen och Undersökningsportalen Nu är standarden för vingprovning på plats. Efter tre år har det internationella arbetet, där Sverige varit drivande, kommit i mål. Den nya standarden ”Geoteknisk undersökning och provning – Fältprovning – Del 9: Vingprovning (FVT och FVT-T) SS-EN ISO 22476-9:2020” innehåller en del nyheter och en del svensk beprövad praxis. Den öppnar […]
Annons
Geoteknik och grundläggning
Akustik och ljudisolering
Nordbygg 2020, tema Tak och fasad
