Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909
Sveriges äldsta byggtidning
Reducerad klimatpåverkan är en konstant strävan i världen vi lever i idag. Även grundläggningsbranschen strävar efter att hitta effektivare lösningar för att direkt eller indirekt minska resursåtgång och utsläpp. Det innebär många gånger användandet av nygamla grundläggningsmetoder. En sådan metod är träpålning, som människan nyttjat sedan flera tusen år tillbaka. Städer som Venedig och Rotterdam, […]
Det pågår många bygg- och infrastrukturprojekt i stadsmiljö som kräver djupa schakter i närheten av befintliga byggnader och konstruktioner. Dessa projekt kräver i många fall stödkonstruktioner och närheten till bebyggelsen ställer krav på skonsamhet vid schaktning och spontning. Idag används vanligen vibrodriven spont som oftast är mest kostnadseffektivt. Installation genom vibrodrivning kan dock ge upphov […]
Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Frågans poäng framgår, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas, där till exempel 1 p kan motsvara bara ett namn medan till exempel 10 p motsvarar en fråga som kräver ett […]
Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en vägledning för naturbaserade lösningar och länsstyrelserna ställer allt oftare krav på att erosionsskydd skall vara naturanpassade. Vad innebär detta och hur skall jag som geotekniker och projektör tänka? Historiskt har människan bosatt sig nära vatten för att nyttja vattnets möjlighet för transport när inga landbaserade vägar fanns eller […]
Borrning inom grundläggningstekniken handlar i stor utsträckning om att borra ner rör i marken, ner till bärkraftiga jordlager eller berg. Röret kan vara en påle, en del av en borrad spont, ett dragstag, eller någon annan komponent i grundläggarens verktygslåda. Behovet av att använda borrade rör för grundläggningsändamål kan dateras till att grundläggning flyttade in till urbana miljöer, där tidigare tillämpade tekniklösningar för att installera pålar, nämligen slagning, hindrades av befintliga installationer och tidigare utförda grundläggningar och utfyllnadsarbeten.
I inledningen av varje tunnelprojekt behövs en bedömning av projekttid och projektets kostnad, som är korrekt och väl avvägd. Vad vi ser i dag, både i Sverige och internationellt, är dock att en överskriden budget och förseningar snarare är regel än undantag. Vi på KTH Jord- och bergmekanik har därför initierat en serie forskningsprojekt med […]
Hur var det nu: Riskhantering är väl att hantera risker? Men vad är egentligen en risk, och framför allt, hur hanterar man den? Riskhantering är väl något för specialister och den slutar väl som en lista över risker, som man nog skall ta hänsyn till – eller räcker det att bara förvara listan i bokhyllan? […]
Statens geotekniska institut på-började 2015 en skredriskkartering av slänterna längs Ångermanälven. För detta arbete togs en metodik fram för indelning i karakteristiska jordlager och för bestämning av hållfasthetsegenskaper och portrycksförhållanden i dessa. Delar av metodiken presenteras i denna artikel. Statens geotekniska institut (SGI) har sedan 2013 i uppdrag av regeringen att genomföra skredriskkarteringar längs prioriterade […]
Det finns en avsaknad av stoppdrivnings kriterier för vibrodriven spont i befintliga regelverk och andra publikationer. Detta kan vid drivproblem försätta både beställare och entreprenör i en ofruktbar situation, även kallat tvist. En situation som vållar båda parter onödig tidsåtgång och merkostnad. Denna artikel syftar till att belysa ett problem; som i branschen är väl känt, men som det inte finns mycket publikationer om vare sig i Sverige eller internationellt.
Denna artikel beskriver utfört arbete och utvalda resultat från den första delen av ett doktorandprojekt på Chalmers tekniska högskola. Syftet med projektet är att studera hur tidsberoende effekter till följd av schaktarbeten i lera, så som konsolidering av portrycksförändringar efter schakt och visköst materialbeteende, påverkar jordtryck mot geokonstruktioner. Artikeln fokuserar på de fältmätningar av jordtryck […]
En av de mest förekommande geotekniska undersökningsmetoderna i Sverige är jord-bergsondering (Jb-sondering), vilket huvudsakligen används till en översiktlig identifiering av jordlagerföljden och för att uppskatta djupet till berg. Metoden nyttjas främst som underlag i det första projekteringsskedet, bland annat för planeringen av ytterligare geotekniska undersökningar. På KTH pågår sedan 2019 ett doktorandprojekt med huvudsyfte att […]
Framtagning och användning av geotekniska modeller i 3D blir allt vanligare i projekteringen. Det är då paradoxalt att ju mer sofistikerade de geotekniska modellerna blir – 3D, BIM mm – desto mer ifrågasatta blir de. Huvudskälet är att det i 3D och med möjlighet för mottagaren att själv på ett interaktivt sätt åka runt i […]
Dagligen används resultat från CPT-sonderingar i geotekniska utredningar. Det är en av de få metoderna vi har i vår geotekniska verktygslåda som möjliggör utvärdering av egenskaper i såväl lera som sand i fält med antagen hög tillförlitlighet. Men hur tillförlitlig är metoden? Vilka förbättringar väntar inom en snar framtid för att bättre utföra och utvärdera […]
Många av de tvister som uppstår i entreprenader handlar om ersättning för ÄTA-arbeten. Inte sällan rör tvisterna stora belopp och omfattar en mängd olika poster. Tvisterna blir därför både omfattande och kostsamma. För att förebygga tvister och öka möjligheten att få betalt för utförda arbeten är det viktigt att entreprenören har en bra upparbetad rutin för sin hantering av ÄTA-arbeten.
BIG, Branschsamverkan i Grunden, är en vision om forskning inom geotekniken som ger nytta och utveckling, samt bidrar till att uppfylla FN:s globala mål. En vision som visat sig vara mer än en tanke. Det är ett koncept som genom kontinuerligt förbättringsarbete, ger en väl fungerade strategi för att skapa forskning med resultat. 2020 inleddes med en översyn av de prioriterade forskningsområdena, samt initiering av åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för samverkan och kunskapsdelning både inom BIG och med branschen.
Under 2020 etablerade branschen IEG 2.0, för att gemensamt använda de förväntade förändringarna i konstruktionsstandarden Eurokod till att utveckla branschen. Det blir troligen många väderkvarnar som byggs för att ta optimal nytta av förändringarna, men det behövs även några vindskydd för att bevara några av våra mest kära principer och metoder. Motorn har startats, men ännu finns det plats till fler.
Byggindustrin har i många år diskuterat effekterna av konkurrens som inte sker på lika villkor och arbetar med en mängd förslag på lösningar mot svartarbete och regelfusk. Tillsynsmyndigheter, organisationer och beställare ställer allt tuffare krav men trots detta har den ekonomiska brottsligheten ökat.
Ett riktigt gott nytt år önskar vi alla medlemmar och läsare. Svenska geotekniska föreningen har planerat för ett innehållsrikt år där vi hoppas på fysiska träffar men i väntan på dessa fortsätter vi med bland annat våra intressanta webbinarier och kurser. Årets schema för kursverksamheten hittar ni på vår hemsida www.sgf.net där ni också kan […]
Åtgärdsportalen och Undersökningsportalen Nu är standarden för vingprovning på plats. Efter tre år har det internationella arbetet, där Sverige varit drivande, kommit i mål. Den nya standarden ”Geoteknisk undersökning och provning – Fältprovning – Del 9: Vingprovning (FVT och FVT-T) SS-EN ISO 22476-9:2020” innehåller en del nyheter och en del svensk beprövad praxis. Den öppnar […]
SGF-Nytt Föreningens jubileumsår startade med buller och bång och många aktiviteter hanns med innan tiderna plötsligt förändrades. Spridningen av Covid-19 har fått en oförutsebart snabb och omfattande påverkan på hela samhället, så även för vår verksamhet. Timmarna efter föreningens årsmöte ställdes vår årliga branschdag Grundläggningsdagen, som skulle ha ägt rum dagen efter, in och styrelsen […]