SUNDA HUS/ENERGI

Boverkets byggregler är tydliga; byggnader ska utformas så att fukt inte kan påverka hygien eller hälsa. Vad menas med begreppet ”fuktiga byggnader”? Vilka samband finns mellan vistelse i fuktskadade bygg­nader och ohälsa, när uppstår risk för att en fuktskada kan påverka hälsan?

Regeringen har beslutat att Anders Sjelvgren får förlängt förordande som generaldirektör tre år till. Anders Sjelvgren tillträdde som generaldirektör år 2017. – Jag är glad att ha fått regering­ens förtroende att fortsätta leda Boverket. Det känns särskilt vik­tigt nu när vi står inför stora samhällsförändringar. Vi måste till­sammans med andra aktörer gemensamt försöka hantera de […]

Nu finns Boverkets begreppsbank, en ny tjänst där Boverket samlar termer och begrepp kopplat till plan och bygglagen, PBL. Boverkets begreppsbank stödjer en enhetlig hantering av terminologi för alla aktörer inom samhällsbyggnadssektorn. Begreppsbanken görs tillgänglig som både webbtjänst via Boverkets webbplats och som ett öppet API. Genom att tillhandahålla ett öppet API gör Boverket det […]

Se hur utkanterna av Stockholm såg ut vid tiden för bygget av Stadshuset på utställningen på Stadsmuseet i Stockholm under 11 februari – 24 september 2023, fri entré.  Här får du i fotografier uppleva en stad som just genomgår en stor förvandling. Stockholm skulle i början av 1900-talet utvecklas från en smutsig industristad till en […]

Andreas Lindelöf är bara 34 år men har utvecklats till en av landets tyngsta experter på höghus. Nu tilldelas han Samhällsbyggarnas pris Excel­lence in Civil Engineering 2022. Andreas Lindelöf har arbetat med Karlatornet i Göteborg sedan 2015. När den står färdig 2024 är den 245 meter hög – redan nu högst i Norden – och […]

Utmärkelsen Svenska Ljuspriset ges till projekt där ljus och belysning använts på ett föredömligt sätt för att skapa en bra belysning för både människa och miljö samt för att lyfta fram byggnadens eller platsens identitet och karaktär och dess arkitektur. Tävlingen har två klasser, en för interiör- och en för exteriörprojekt. Vinnare av Svenska Ljuspriset […]

För nära 40 år sedan hade Sverige större kapacitet att producera kvalificerad och reglerbar el än i dag. En allt tydligare förvirring finns bland ledande politiker i Sverige att de inte kan skilja på effekt och energi, vilket nu föranlett en el-kapacitetsbrist.

Artikelförfattare: Paula Femenías och Kaj Granath, Chalmers tekniska högskola Hur kan renoveringsprocessen förbättras för att underlätta för hyres­gäster och fastighetsägare? Stora bestånd av befintliga flerbostads­hus står inför behov av renovering och energieffektivisering vilket skapar många utmaningar. Forskningsprojektet ”Samsyn vid bostads­renovering” har som mål att öka kunskap om hyresgästernas perspektiv i en större skala och ta […]

Nu lanseras boken Bygg för fler, en helt ny bok som vill visa på en lös­ning och en ny utvecklingsagen­da för ett mer effektivt bostads­byggande. Författarna Henrik Melkstam och Mikael Sjölund, som tillsammans skrivit boken, vill bidra med tankar och förslag så att aktörer inom branschen kan ta steg som gör att det byggs för […]

I hur hög grad kan ett hus byggas klimatsmart? Den frågan ska forskare från bland annat Chalmers försöka svara på i samband med markanvisningstävlingar i Norrköping. Syftet är ett framtidsinriktat byggande med minimal klimatpåverkan. Tävlingarna är en del av ett forskningsprojekt där Norrköpings kommun tillsammans med Halmstad högskola, Chalmers, Ålborg universitet, samt Sveriges Arkitekter och […]

Gyproc Monteringshandbok släpptes i en uppdaterad upplaga 2020. Den hade då fått en ny struktur för ett mer logiskt läsflöde utifrån hur en vägg ska byggas. Monteringshandboken är till stor nytta för den som ska montera lättbyggnadssystem och nu finns den även på engelska och polska. Monteringshandboken kan beställas här: https://webshop.saint-gobain.se/

– så hanteras det i praktiken För några år sedan införde Boverket ett krav på konstruktionsdoku­mentation i EKS. Hur har detta krav hanterats i praktiken, och vilken kvalitet har konstruktionsdokumentationens innehåll? För att undersöka detta genomförde vi en förstudie där innehållet i ett åttiotal exempel på konstruktionsdokumentation utvärderades. Studien fokuserade på byggnader i vilka många […]

Byggsektorns produktivitetsutveckling rapporteras återkommande att vara svag, ja i vissa fall uppges den vara negativ. McKinsey Global Institute (2017) pekar bland annat på att produktiviteten inom byggsektorn i princip stått stilla sedan 80 år tillbaka. På forskargruppen Industriellt och hållbart byggande vid Luleå tekniska universitet driver vi forskning kring byggsektorns produktivitet och studerar frågor som […]

Köldbryggor är i många projekt ett styvmoderligt behandlat område. Vid energiberäkning för att uppfylla energikrav enligt BBR ska hän­syn tas till köldbryggor. Ofta beräknas dock inte värmeförlusterna genom köldbryggorna utan ett påslag på 20-30 procent av trans­missionsförlusterna (∑(Ui*Ai)) används istället. Därmed anses kravet att ta hänsyn till köldbryggor vid energiberäkning vara avklarat. Men hur bra […]

När ärenden gällande rötsvampar kommer in för analys är det framför allt frågor om äkta hussvamp som dominerar. Till synes verkar de övriga rötsvamparna tämligen ointressanta för den oinvigde, men dessa kan också skada byggnader och flera av dem kan också vara mycket destruktiva. I den här texten tar vi upp några vanligt förekommande rötsvampar. […]

Elbehovet ökar ständigt på grund av allmän ”elektrifiering” av samhället. Hög andel elvärme, särskilt i småhus, för liten överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige och stängning av kärnkraftverksreaktorer är bland orsakerna till effektbrist under kalla perioder den senaste vintern. Komplettering har därför måst ske genom import av ”smutsig el” från våra grannländer, i regel baserad […]

– Ett smartare sätt att planera underhålls- och renoveringsåtgärder Idag är det svenska byggnadsbeståndet relativt gammalt. För att uppfylla dagens byggnormer och krav (till exempel. funktionella, säkerhets- och estetiska krav) behöver omfattande underhålls- och renoveringsåtgärder genomföras. Dessutom sätter bostadsbolagen själva upp ambitiösa mål om energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Detta innebär att bostadsbolagen måste planera och […]

Den finansiella sektorn skulle kunna ha en betydligt större och centralare roll genom att tydligare kanalisera mer kapital till investeringar i bolag och projekt som positivt bidrar till en hållbarare klimatomställning. Genom bland annat gröna- eller klimatobligationer besitter finanssek­torn en ny ekonomisk maktstruktur för att kunna styra och aktivt påverka klimatet i en än mer positiv riktning inom samhällsbyggandet.

Styrelsen för Akademiska Hus har utsett Caroline Arehult till ny verkställande direktör. Hon efterträder Kerstin Lindberg Göransson, som lämnar sitt uppdrag un­der hösten. Caroline är civilingenjör och har en gedigen erfarenhet från fastig­hetsbranschen. Hon kommer senast från rollen som vd på Hemfosa. Dessförinnan har hon haft ett flertal ledande positioner inom Skanska-koncernen, den sista som […]

Granitkeramik eller fasadkeramik på fasader ger ofta ett klassiskt och exklusivt uttryck åt en bygg­nad. Det finns nu leverantörer och system som monterar tunna stenskivor på höga fasader med enbart limning. Hur hållbart är det över tid, och finns det risker med detta? Artikeln belyser några pro­jekt som fått problem och försöker förklara varför det […]

Krav på god energi- och resurshushållning och minskat klimatavtryck har de senaste åren satt fart på teknikutvecklingen i byggbranschen. Som ett led i att leva upp till de nya kraven, har en ny typ av energi- och resurseffektiva murade ytterväggar utvecklats i samarbete mellan Lunds tekniska högskola och utvecklingsintresserade aktörer inom mur- och putsbranschen. EUs […]

En jämförelse av isolerförmåga mellan konventionell mineralsulls­isolering och biobaserad isolering i fullskala inom projektet Biobaserat Industriellt Byggande. Sverige siktar mot ett nationellt netto-noll utsläpp av växthusgaser senast 2045. En förutsättning för att lyckas med detta är att byggsektorn, som idag står för ungefär en femtedel av nationella utsläpp, kan reducera klimatpåverkan ytterligare [1]. Årligen byggs […]

Artikelförfattare: Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg Biologisk mångfald behandlas ofta styvmoderligt inom företags- och organisationers färdplansarbete för klimatet där LCA utgör ett beräkningsverktyg. För biologisk mångfald finns inte direkt något motsvarande instrument. Det internationella revisions- och rådgivningsföretaget KPMG visar i en undersökning att endast en tredjedel av svenska bolag rapporterar sin påverkan på natur- och […]

tillsammans med Boverkets riktlinjer ger idag god vägledning när en kontrollplan ska upprättas. Det rekommenderas att projektörerna bidrar mer till att identifiera kritiska moment och att de också föreslår relevanta kontrollpunkter. Kontrollplanen ska också innehålla uppgifter om vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand. Utmaningen är nu att ta fram […]

Livscykelanalys (LCA) är en metodik som används för att bedöma förväntad miljöpåverkan hos produkter och tjänster. En LCA kan användas för att redan under planeringsfasen identifiera processer som är möjliga att optimera, vilket kan bidra till att minska negativ miljöpåverkan och ofta även tillhörande kostnader. När det gäller byggnader, en LCA kan användas för att identifiera de faser under livscykeln där de största miljöeffekterna uppstår eller vilka byggmaterial/-system som har störst påverkan, till exempel grön betong, trästomme etc.

Industrin, politiker, kommuner, bygg- och energisektorn måste hantera miljö- och energifrågorna betydligt effektivare, klokare och med större kunskaper för att bli hållbarare. Totalt genererar byggsektorn cirka 20 procent av utsläppen av växthusgaser. Byggsektorn har som stora beställare ett betydande ansvar att ställa precisa hållbarhetskrav. Arbetet med detta pågår bland annat hos branschorganisationen Byggföretagen genom dess omfattande färdplansarbete.

Det är en utmaning att tala om ökat invånarantal och förtätning av våra städer, samtidigt som ”social distansering” är på allas läppar. En ny studie från Sweco visar på möjligheter att både fördubbla antal invånare och arbetsplatser i en stadsdel samtidigt som boendemiljöer, grönytor och motståndskraft mot klimat- förändringar förbättras. Studien presenteras i den senaste […]

I en tid av dämpad tillväxttakt och stora klimatutmaningar har återbruk fått en allt större betydelse. Behovet av stadsutveckling, nya bostäder, skolor, vårdmiljöer med mera måste fortfarande tillgodoses, men till mindre kostnad och till ett betydligt mindre klimatavtryck. White ReCapture är ett tids- och kostnadseffektivt sätt att med hjälp av 3D-scanning inventera en byggnads återbrukspotential […]

Inom kort ska alla byggnader som uppförs inom EU vara nära-noll-energibyggnader. Det kräver förändring av den rådande byggnads-marknadens strukturer. CRAVEzero fokuserar på beprövade och nya metoder för att minska kostnaderna för nära-nollenergibyggnader i alla livscykelstadier genom att identifiera och eliminera de extra kostnaderna som är relaterade till processer, teknik och byggnadsdrift. De två begreppen ”Kostnadsoptimalt” […]

Artikelförfattare:  Johnny Kellner, Enrergi- och klimatstrateg. Världen har haft en lång epok med en stabil och trygg energiförsörjning genom den energi/bränsle som lagras i jordskorpan av kol, olja, uran och naturgas/metangas. Andra och nya lösningar måste tas fram ifall vi ska begränsa den globala temperaturökningen. Att enbart minska andelen utsläpp av koldioxid (CO2) är relativt […]

Möjligheten att minska arbetsolyckor och arbetssjukdomar, finns redan från början i byggprocessen. Byggherren har ansvar för att organisera en säker och hälsosam arbetsmiljö, både för byggskedet och bruksskedet. Tillsammans med sina upphandlade projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer, ska man följa arbetsmiljöreglerna. Redan vid planeringen och projekteringen är det viktigt att kunna identifiera och förebygga arbetsmiljörisker. När […]

Artikelförfattare Jonas Anund Vogel, KTH, Hans Lind KTH och Cyril Holm, University of Oxford. Inom alla områden av samhället behövs en omställning till mer hållbara tekniker. Detta gäller inte minst bygg- och fastighetssektorn som bedöms stå för 30-40 procent av energianvändningen i industrialiserade länder och nästan 40 procent av CO2 utsläppen. Omställningstakten behöver ökas och […]

Artikelförfattare Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg Påståenden som får ett bolag att framstå att man tar ansvar för sin del av miljön utan att egentligen leva upp till det har fått ett eget namn, ”Greenwash” (grönmålning). En amerikansk biologistudent på resa i Fiji myntade ordet Greenwash. Han noterade att hotellet bad gästerna att rädda korallreven […]

Artikelförfattare Eje Sandberg, Forum för Energieffektivt Byggande Av alla inkomna remissvar på Boverkets nya energikrav kan sammanfattningsvis konstateras att Boverket inte har någon enkel uppgift att utforma energikrav utifrån EU-direktivet och sedan anpassa detta till det svenska energisystemets förutsättningar. Frågan har dessvärre varit en följetong de senaste 5 åren och av den stora svarsvolymen och […]

Digitaliseringen av byggbranschen går snabbt och innebär stora möjligheter att effektivisera, kapa kostnader och hitta klimatsmarta lösningar. Projektet ”Test i verkliga byggprojekt” har studerat test-metodik för implementering av digitala lösningar i pågående byggprojekt. Resultatet har sammanfattats i en guide och hjälper företag att genomföra nya digitala projekt på byggplatser. Projektet synliggör både framgångsfaktorer och utmaningar […]

Tre procent av Sveriges kommuner har bostadsbrist, samtidigt bor vi stort och glest. Bristen på bostäder gör det dessutom svårt för näringslivet och universiteten att rekrytera. – I vår rapport Från Bostadsbrist till bostadslist presenterar vi både idéer och åtgärder för att lösa detta. Det finns en stor underutnyttjad potential, säger rapportförfattaren Gunilla Grahn-Hinnfors, ansvarig […]

I kvarteret Tulpanen i Umeå har Skandinaviens första hiss i Kones nya DX-serie nu installerats. DX-klassen är världens första serie hissar som har inbyggd uppkoppling. DX står för Digital Experience – hissarna kombinerar inbyggd uppkoppling med en förbättrad användarupplevelse och en ny värld av möjligheter för smartare byggnader. De nya hissarna lanserades i januari på […]

Artikelförfattare Jan-Olof Edgar och Erik Kalmaru, Svensk Byggtjänst När tech möter byggsektorn vill vi att det ska slå gnistor och att digitaliseringen tar fart. För att det ska ske behövs både de snabba innovationsinsatserna och ett långsiktigt träget arbete för ett obrutet informationsflöde. Nordic ConTech är ett initiativ från Svensk Byggtjänst med syfte att bidra […]

Artikelförfattare: Mårten Lindström, More10 AB I december 2019 presenterade Kommittén för Modernare Byggregler sitt slutbetänkande. Vad kan man tycka om det? I februari 2017 tillsatte bostadsministern Peter Eriksson en utredning med namnet Kommittén för modernare bygg-regler. Uppgifterna var att analysera standardiseringsorganisationen (dec 2017), att komma med förslag till hantering av klimat- och miljödata i byggprocessen […]

Artikelförfattare: Lillemor Frenkel, Directa och Viveka Zetterberg, Boverket Boverket har under de senaste tre åren tagit fram ett stort antal nya webbutbildningar, seminarier, vägledningar och nätverksaktiviteter som branschen kan ha stor nytta av. Nu behöver vi hitta vägar att nå ut till den breda och fragmenterade samhällsbyggnadsbranschen och berätta om allt som finns. Boverket har […]

Artikelförfattare: Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg Beteendevanor har inte förändrats i de flerbostadshus som uppförs i nutid jämfört med husen i miljonprogrammet. I dagens energieffektiva flerbostadshus får därför beteendeaspekter en allt större betydelse för energifördelningen av värme, varmvatten och hushållsel i lägenheter. Att ändra beteende är inte enbart en fråga om information och motivation utan […]

Ramboll har förvärvat Web Structures, en ledande teknikkonsult i Sydostasien som är i framkant inom integrerad design. Med köpet stärker Ramboll sin position i Sydostasien med 120 experter. – Uppköpet förstärker vårt engagemang i Asien och ligger i linje med vår internationella tillväxtstrategi. Våra nya kollegor gör oss starkare inom integrerade tjänster inom arkitektur och […]

Som avslutning på Stålbyggnadsdagen den 7 november på Svenska Mässan i Göteborg, delade Stålbyggnadsinstitutet ut Stålbyggnadspriset. Det gick till Nationalmuseum för dess nya glastak och eleganta stålstruktur som blivit till tack vare stort kunnande, fint detaljarbete och ett mycket nära samarbete mellan samtliga aktörer. Gert Wingårdh, Wingårdhs och Ulrik Jonasson, Sjölins Smide, tog emot priset. […]

Sveriges mest intelligenta byggnad, A Working Lab – ett kontorshus och innovationsarena i trä där hållbarhet är en del av husets DNA – står nu färdig på campus Johanneberg vid Chalmers i Göteborg. Akademiska Hus har byggt och förvaltar byggnaden som är det senaste tillskottet till Johanneberg Science Park. A Working Lab är ett kontorshus […]

Lokalförvaltningen och Botaniska Analysgruppen har under många år samarbetat i utredningar av byggnader, där man antingen misstänkt en fuktskada eller där brukare oroat sig för mögelförekomst. En analys av luftburna mögelpartiklar i en byggnad har ofta utförts i ett inledande skede av en byggnadsteknisk utredning och tillsammans med fuktindikering. Resultatet kan ge information om att […]

Artikelförfattare: Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg Byggsektorn måste inta en beredskap för att kunna ifrågasätta nya material kopplat till nanoteknik och kräva kartläggning om eventuella risker. I byggbranschen kan nanoprodukter finnas inom flera områden till exempel tillsatser till cement och betong, i ytskikt, i målarfärg och underhållsfritt glas. Problemet är att det inte finns någon […]

Artikelförfattare: Johnny Kellner, Energi- och klimatstragteg Boverket har kritiserat byggnadssektorn för att bygg- och fastighetsbranschens negativa miljöpåverkan ökar. Boverket anser att om branschen inte lyckas minska utsläppen av växthusgaser (CO2-ekv)1 på frivillig basis krävs åtgärder från staten. Byggbranschen är naturligtvis bekymrad över resultat som visar att branschen hittills inte klarat av att hantera de utsläpp […]

– Om energieffektivitet, utspädning och människor i byggnader För att ange energianvändningen under bruksskedet i byggnader så vill man gärna använda ett specifikt mått av flera olika skäl. Det vanligaste är att ange energianvändning per kvadratmeter golvarea och år, men ett problem är då att minskad energianvändning i princip belönas lika som ökad golvarea. Om […]

EUs Energieffektiviseringsdirektiv innebär en skärpning av kraven på byggnaders energiprestanda. För murverksbranschens del har man identifierat ett behov av att utveckla ytterväggskonstruktioner med 30 procent lägre U-värde jämfört med idag vanligt förekommande murade ytterväggslösningar. Utveckling av välisolerade murade ytterväggskonstruktioner med tunna, ytförstärkta bärande delar förefaller vara ett attraktivt alternativ eftersom U-värdet kan förbättras utan ytterligare […]

BNP som mål för välfärd har i dag tappat tilltro för det moderna samhällsbyggandet. Världen har förändrats radikalt sedan BNP-begreppet (bruttonationalprodukt) infördes efter en amerikansk utredning på 1930-talet. BNP mäter volymen av det vi producerar och dess tillväxt, däremot inte kvalitet, utveckling och hållbarhet. BNP är ett mått som beskriver den totala ekonomiska aktiviteten i […]

Kostnadsoptimala nära-nollenergihus är ett begrepp som introducerats i samband med att EUs energidirektiv, EPBD, reviderades år 2010. Att förbättra energiprestanda för en byggnad enbart med hjälp av tekniska lösningar, exempelvis isolering, fönster, ventilationssystem, innebär vanligtvis merkostnader. Samtidigt finns det flera fall där nära-nollenergihus och netto-nollenergihus uppförts med inga eller mycket små merkostnader. De nära-nollenergi- och […]

SBUF har nyligen publicerat en ny omgång med elva SBUF Informerar – kortfattade informationsblad med sammanfattningar från projekt med stor praktisk nytta. Här kan man hitta många intressanta resultat och fakta bland rapporterna. De elva nya SBUF Informerar är: 19:14 Värmematta avsedd att begränsa temperatursprickor vid gjutning av betongkonstruktioner 19:15 Slanka takkonstruktioner 19:16 Mätning av rörelser […]

Geologisk lagring lyfts allt oftare fram som en väsentlig framtida teknik för att bidra till att lösa klimatproblem med utsläpp av CO2 (koldioxid). Genom geologisk lagring med CCS-teknik (Carbon Capture and Storage) är det möjligt att avskilja större punktutsläpp av CO2 från processteknik från bland annat värmekraftverk, kol- och gaskraftverk, stål- och cementindustrier och ”gömma” […]

Byggnader har av EU [1] pekats ut som den enskilt största sektorn för att spara energi och minska utsläppen av växthusgaser. De största vinsterna finns att hämta i den befintliga bebyggelsen och EU föreslår strategier med omfattande renovering för att uppnå målen. I det här forskningsprojektet har flerfamiljshus uppförda före 1945 studerats. Många har redan […]

För att stödja en hållbar renoveringsprocess med ett holistiskt tillvägagångssätt utvecklades inom SIRen-projektet ett ramverk som hanterar områdena: teknik, miljö, ekonomi, sociala värderingar, hållbarhetsaspekter inom arkitektur och kulturhistorisk miljö. Ramverket bör beskriver aktiviteter som genomföras vid olika skeden i byggprocessen, samt kartlägger vem som ska ansvara för och utföra dessa aktiviteter. Efter varje steg i […]

Sveriges import av brännbart avfall hos energibolagen ökar och har börjat uppmärksammats allt mer och vållar debatt. Avfallsimporten berör och engagerar människor och ger upphov till flertalet frågor om importens för- och nackdelar. Det finns en oro, som till exempel ökade transporter, avfallets giftinnehåll, utsläpp från förbränningen med mera.

– Brister ger ökade kostnader samt risker för hälsa och miljö Många byggnader, särskilt från 1950-, 1960- och 1970-talen, döljer miljöstörande ämnen som exempelvis asbest och PCB. Dessa byggnader både renoveras och rivs nu i stor omfattning vilket gör att det finns stort behov av att materialinventering av god kvalitet utförs inom projekten. Att utföra […]

Tydliga politiska riktlinjer och beslut som kopplas till planer för implementering är viktiga delar för att uppnå en omställning till ett fullt ut hållbart byggande samt för att implementera nya koncept och system för vår energiförsörjning. Aktörer som påverkas av direktiv och mål inom energieffektivisering och ökad utbyggnad av lokalt producerad solel är många. Ökad […]

– lönsamhet och klimatpåverkan Intresset för solcellsanläggningar har de senaste åren ökat och mellan 2016 och 2017 ökade antalet nätanslutna anläggningar med 52 procent. Lönsamheten kring solceller är omdebatterat och för ett enskilt hushåll bygger lönsamheten i dagsläget till stor del på en skattereduktion på 60 öre/kWh såld el. Osäkerheter kring hur länge detta stöd […]

Framtidens klimat, med en stigande global medeltemperatur, gör att vi i Sverige kommer att få vänja oss vid högre temperaturer och värmeböljor. För att begränsa klimatförändringarnas effekter måste utsläppen och energianvändningen minska. Nära-nollenergibyggnader är resultatet av en effektiviseringsstrategi med successivt högre ställda energikrav för bostäder. Risken för övertemperaturer i nära-nollenergibyggnader har dock ökat, vilket i […]

Bygg- och boendekostnaderna har ökat betydligt mer än andra kostnader i samhället. Några års kraftiga uppgångar i byggbranschen har nu växlat till en cirka 30 procentig nedgång. Kommunernas markanvisning har oftast villkorats med alltför få hyresrätter. Detta har tillsammans med för liten konkurrens varit kostnadshöjande för nya bostäder. Det har byggts för många trevliga och […]

Byggdoktorerna är en intresseförening för skadeutredare gällande fuktskador i byggnader som idag har över 160 skadeutredare som verkar över hela Sverige. I samband med byggdoktorernas erfarenhetsmöte hösten 2017 genomfördes en enkät för att se hur organisationens medlemmar uppfattar – problembilden med skadade golv på nyare betong. Den här artikeln redovisar delar av de svar som […]

– ny skrift för att bestämma konsultuppdragets innehåll Detta är den andra utgåvan av ”Miljösamordnarens uppdrag” som alltså berör miljösamordningstjänster. Den har tagits fram av branschorganisationen Svenska Teknik & Designföretagen (STD-företagen) och Svensk Byggtjänst i samarbete med Per-Olof Carlson. Syftet med skriften är att den för såväl privata som offentliga beställare ska vara ett hjälpmedel […]

Vinnovaprojektet ‘Hållbar Innemiljö för Fritid i Staden – Simhallar ingår i utlysningen och programmet Hållbara Attraktiva Städer UDI-Steg 2 (Utmaningsdriven innovation) och har pågått under perioden nov 2015 tom juni 2018. Projektet är till för att bemöta de stora behov som finns för simhallar med avseende på livslängd, energiåtgång och inomhusmiljö. Projektet har drivits av […]

I och med industrialismen började människan att påverka jordens klimat genom utsläpp av fossil koldioxid. Halterna av koldioxid i atmosfären har fram till idag ökat från ca 270 ppm till 406 ppm. Trots att det under lång tid har varit klart att konsekvenserna av en globalt höjd medeltemperatur kan bli mycket skadliga och kostsamma så […]

Inom byggbranschen utvecklas metoder, produkter och material i syfte att minska miljöpåverkan, en utveckling som behöver gå ännu snabbare med tanke på framtida generationers möjlighet till en bra livskvalitet. Juli 2018 var den varmaste på 260 år, för mig är det ett klart tecken på att utvecklingen av hållbara lösningar måste skyndas på. Innovativa idéer […]

Under 1970-talet täcktes originalfasaderna på många äldre flerfamiljshus av material som krävde mindre underhåll såsom plåt och skivmaterial i samband med tilläggsisolering. Idag står dessa byggnader inför nya renoveringar med högre krav på energiprestanda. Denna studie berör två bostadsområden där man planerar eller nyligen har genomfört en om-renovering. Med om-renovering menar vi en större renovering […]

  Det är utmanande att finna passande renoveringsåtgärder för vårt äldre byggnadsbestånd som uppfyller dagens energikrav. En av åtgärderna som diskuteras är invändig tilläggsisolering av ytterväggen. Denna åtgärd innebär att ytterväggens temperatur sänks vilket kan ge en ökad risk för fuktproblem. I många byggnader finns det begränsningar för hur tjock väggen får vara och då […]

Fuktproblem kan yttra sig på olika sätt. Exempel på fuktrelaterade problem kan vara; missfärgningar, krympning och svällning, röta, luktproblem, nedbrytning av material, ökade materialemissioner, ökad energiförbrukning och ökad risk för hälsoproblem. Baserat på data från Boverket har cirka 1/3 av det svenska byggnadsbeståndet fuktskador vilka bedöms kunna påverka inomhusmiljön. Kostnader för att åtgärda dessa skador […]

Digitala stöd i produktionen kan väsentligt underlätta och förbättra arbetet. Vi föreslår ett digitaliseringslyft som skall vara fritt för alla och i ett första steg, höja lägstanivån för installatörer. Ökat användande av digitala verktyg ger en effektivare byggprocess och bidrar till sund konkurrens då kunskapslyftet görs tillgängligt för alla. Idag finns digitala hjälpmedel som väsentligt […]

Att ta hänsyn till osäkerheter och variationer vid livscykelanalyser är avgörande för att kunna använda resultaten vid jämförelser av olika lösningars klimatpåverkan, det visar en studie som genomförts av forskare vid Lunds Tekniska Högskola, RISE och IVL. Byggnation och användning av vår infrastruktur kräver stora mängder resurser och är därmed stora orsaker till utsläpp av […]

– en anledning att iaktta försiktighetsprincipen För många är det en stor händelse i livet när man väntar barn och den är något man ser fram emot med glädje och förväntan. Många som äger sin bostad, och även har ekonomiska möjligheter, renoverar och gör fint i hemmet och i barnets rum, om man inte nyligt […]

Ur miljösynpunkt är buller den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Buller påverkar människors hälsa och livskvalitet och är ofta betydligt allvarligare än vad många uppfattar. Skillnaden mellan ljud och buller brukar definieras med att buller är ett icke önskvärt ljud. Enligt Karolinska institutet utsätts fler än två miljoner svenskar dagligen för vägtrafikbuller utomhus […]

Inget ska behöva gå snett från innemiljösynpunkt vid ny- och om-byggnad av hus, men tyvärr händer det alltför ofta. Därför har regler för certifiering av innemiljö och energi tagits fram. RISE system för kvalitetssäkring, P-märkning, står för kvalitet i alla led och omfattar projektering, byggnad, förvaltning och brukande. P-märkning bygger på beprövad kunskap, sunt förnuft […]

Energianvändningen för 46 stycken likadana hus tillhörande olika SABO-företag har utvärderats med hjälp av insamlad statistik för husens tre första driftsår samt vissa basuppgifter. Resultaten visar på ett betydande glapp mellan beräknad och uppmätt energiprestanda. Orsaker till detta är främst uppvärmningsenergin. Underlag för mer detaljerade förklaringar, som till exempel lägenhetstemperaturer, hushållsel, vädring med mera, saknas. […]

År 2040 ska 5-10 procent av den svenska elmixen komma från solenergi. En stor del av dagens solcellsinstallationer är uppförda på byggnader och det är troligt att den trenden kommer att hålla i sig. Samtidigt omfattas en stor del av byggnadsbeståndet av olika lagskydd på grund av kulturhistoriska värden vilket kräver särskild varsamhet när man […]

Energikraven för byggsektorn skärps ständigt vilket innebär att felmarginalen mellan energiberäkning och verklighet måste bli allt mindre för att säkerställa att kraven uppnås. Slitsade stålreglar är vanligt förekommande i ytterväggar, men förenklade standardiserade metoder för U-värdesberäkningar saknas och dagens standard hänvisar till tidskrävande tredimensionella simuleringar. Den genomförda studien Energiutvärdering av slitsade stålreglar i utfackningsväggar [1] […]

För att kunna bygga miljövänliga hus, med tjock isolering och träregelstomme, är det en förutsättning att husen byggs fuktsäkra. I en studie vid Byggnadsfysik vid Lunds Universitet studerades risken för mögelpåväxt i ett parallelltak beläget i Lund, Stockholm, Borlänge och Luleå. Den del av parallelltaket som studien fokuserade på var takbalkarna. Studien omfattade en undersökning […]

Värmeledningsförmågan (λ) hos superisoleringsmaterial (SIM) är mellan 2–5 gånger lägre än för konventionella isoleringsmaterial. Detta betyder att värmeförluster genom byggnadens klimatskal kan reduceras med mellan 50–80 procent. Med målet att ta fram rekommendationer för hur SIM kan användas har forskare under fyra år arbetat i IEA EBC Annex 65. Syftet var att presentera tillförlitlig data […]

Standarder fyller en viktig funktion för samhällsutvecklingen, för företagens konkurrenskraft och för att tillgodose samhällsintressen. Kommittén för modernare byggregler lämnade i december tre förslag till regeringen för en stärkt byggstandardisering. Artikelförfattare: Kurt Eliasson utredare i Kommittén för modernare byggregler Anna Sander utredare i Kommittén för modernare byggregler Läs hela artikeln i Bygg & teknik 2/18

Som konsult inom byggbranschen kan man i diskussioner med personer i andra branscher ibland förundras över både trögheten och snabbheten gällande förändringar inom vår bransch. Boverket har genom åren gjort oerhörda framsteg med de föreskrifter som i mångt och mycket styr byggandet i Sverige. Dock kan det ibland slå oss att det vore bra om […]

Genom att ställa krav på arbetsmiljö redan vid upphandling kan arbetsolyckor och ohälsa på arbetsplatser förebyggas. Upphandlingskrav kan också vara ett effektivt sätt att motverka oseriösa företag som bryter mot arbetsmiljölagen och andra regelverk för att skaffa sig konkurrensfördelar. Artikelförfattare: Viveka Wiberg, Arbetsmiljöverket Charlotta Frenander, Upphandlingsmyndigheten Magnus Johansson, Konkurrensverket Roger Rang, Trafikverket Läs hela artikeln […]

Under hösten 2017 avslutades projektet Silent Timber Build. Projektets resultat kan beskrivas som en generell metodik för att kunna designa olika typer av träkonstruktioner. Projektresultaten har också bidragit till förädling av en mjukvara samt förenklat förståelsen för de resultat som kan förväntas. Vid utvecklingen av metodiken har vi utgått från sådana konstruktioner som förekommer i […]

Många beställare har tagit policybeslut om att man vid nyproduktion inte ska ha invändig avvattning av tak. Detta trots att skadestatistiken visar att det innebär en betydligt mindre risk för vattenskador. Hur kan det komma sig? Artikelförfattare: Roger Nilsson Tätskiktsgarantier Läs hela artikeln i Bygg & teknik 2/18

Byggsektorn står inför ett stort renoveringsbehov. Byggnader från miljonprogramstiden har nått en ålder då många olika byggnadsdelar når sin förväntade livslängd. Detta renoveringsbehov är inte jämnt fördelat bland Sveriges fastighetsägare. Det stora flertalet av de ännu ej renoverade byggnaderna från miljonprogramstiden ägs av fastighetsbolag knutna till SABO, men det finns även många privata fastighetsägare och […]

Normalisering av uppmätt energianvändning i byggnader är avgörande för erfarenhetsåterföring och minskning av byggnaders miljöpåverkan i drift. Boverkets föreskrift, BEN, ger två olika metoder för normalisering. En förstudie har genomförts som har identifierat viktiga områden/parametrar som kan vidareutvecklas med avseende på normalisering. Artikelförfattare: Björn Berggren, Skanska Sverige AB och Lunds Tekniska Högskola Henrik Davidsson, Lunds […]

Under tre år har dagsljusnivåerna i 100 representativt utvalda byggnader med totalt cirka 16 000 rum undersökts. Resultatet är nedslående, endast 8 procent av byggnaderna uppfyller de krav på dagsljus som ställs för nyproducerade byggnader. Artikelförfattare: Max Tillberg Bengt Dahlgren AB Läs hela artikeln i Bygg & teknik 2/18

För att upprätthålla de fasta komponenternas funktioner, samt systemets energieffektivitet, bör komponenterna rengöras. Dock är det inte helt klart hur ofta rengöring bör utföras, och medan det finns klara riktlinjer för filterbyte så finns det inte det för rengöring. Resultat från fältmätningar visar att temperaturverkningsgraden på värmeväxlare ökar med 10 procent enheter i genomsnitt, samt […]

Utbyggnaden av fjärrvärme har starkt bidragit till Sveriges låga klimatutsläpp och minskade luftföroreningar genom att fossila bränslen nästan helt har fasats ut. Sveriges totala andel av utsläpp av växthusgaser motsvarar 0,2 procent av världens årliga utsläpp. Cirka 90 procent av alla flerbostadshus är i dag anslutna till fjärrvärme. Fjärrvärmenät finns i 580 tätorter i Sverige. […]

Lika enkelt och naturligt som att ljuset tänds av sig själv med hjälp av en sensor kan ventilationen styras efter behov. Den nya ekodesignförordningen för ventilationsaggregat premierar aggregat som är anpassade för behovsstyrd ventilation, både för energibesparingens och inomhusklimatets skull. Trots att tekniken är vanlig i våra kontor har det inte slagit igenom för småhus. […]

För att uppfylla de svenska energi- och klimatmålen för år 2020 och 2050, måste det befintliga byggnadsbeståndet åtgärdas. Efter 50 år är byggnader från ”miljonprogrammet” nu i behov av renovering, vilket utgör ett utmärkt tillfälle för energieffektivisering. Idag finns ingen utprövad kostnadseffektiv lösning för en omfattande energirenovering för flerbostadshus i Sverige. Syftet med projektet är […]

Ett nytt fasadprojekt startade i september 2017 som en satsning inom forskningsprogrammet Bioinnovation, ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas samt de intressenter som deltar. Fasadprojektet heter ”Fasaden i staden Snabb Snygg Smart” och handlar om att inom tre år ha tagit fram ett fasadsystem i kärnfuru anpassat för stadsmiljöns krav på […]

I en rapport bland annat från NBO, (Housing Nordic), konstateras att de nordiska länderna har mycket gemensamt, men också olikheter vad gäller  byggmarknaden. Vi har bland de högsta byggkostnaderna i Europa. Däremot skiljer sig märkligt nog tillgången på bostäder mycket åt framför allt mellan Norge och Sverige. I Norge har man i praktiken ingen bostadsbrist. […]

– ett av flera sätt att få ett billigare byggande I ett utvecklingsprojekt finansierat av SBUF [1] studerade vi vilken effekt man skulle kunna få om man kunde göra avkall på några av de regler som styr bostadsbyggande – och den vanligen förekommande konservativa tillämpningen av dem. Artikelförfattare: Matilda Bäcklund, Mistral arkitekter AB Ove Lagerqvist, […]

Vibrationer och stomljud i byggnader orsakade av trafik, bygg- och anläggningsarbeten riskerar att bli ett växande problem i de allt mer förtätade städerna. Att i tidiga skeden i byggprocessen kunna beräkna och förutsäga buller och vibrationer kan förhindra att problem och klagomål uppstår i de färdiga byggnaderna. En ökande befolkning, och dessutom en ökad andel […]

Att ställa krav på materialleverantörer har stor potential till minskad klimatpåverkan under byggprocessen och triggar utvecklingen av mer klimatsmarta produkter. I pilotprojektet Brf. Viva har Riksbyggen ställt krav på sammansättningen och produktionen av betong. Kraven har sitt ursprung i LCA analyser som utförts som beslutsunderlag för valet av stomme. Författare: Eva-Lotta Kurkinen, Forskare, RISE samhällsbyggnad […]

På KTH Campus på Valhallavägen i Stockholm färdigställs just nu hem för 300 studenter. Detta är konventionella studentlägenheter uppdelade i tre byggnader och på bottenvåningen i en av byggnaderna planeras testbädden KTH Live-In Lab. Detta är ett antal spe- ciella studentbostäder i testlägenheter där olika typer av forskningsprojekt kan bedrivas samtidigt som lägenheterna huserar studenter. […]

När det gäller byggnadskonstruktioner så behöver allt fuktkänsligt byggmaterial skyddas mot förhöjd fuktighet och vatten. Görs inte detta så är risken stor bland annat för mikrobiell påväxt och byggnadsdelar behöver undersökas med avseende på fukt och mikrobiell påväxt. Anledningen till att det behöver undersökas med avseende på mikrobiell påväxt handlar inte bara om risken för […]

Ett regionsjukhus är ett bra exempel på ett område som består av olika byggnader (dvs. sjukhus och kliniker, forsknings- och utbildningsbyggnader, tillfälliga vårdhem, rehabiliterings- och idrottsanläggningar, kontor, återförsäljare och logistikbyggnader, energi- och kontrollanläggningar) som förses med energi via ett integrerat energisystem. I nästan alla europeiska städer finns det minst ett regionsjukhus. Energianvändningen i ett storsjukhus […]

Många historiska byggnader har de senaste decennierna tilläggsisolerats med moderna isoleringsmaterial som mineralull och cellplast. Att tilläggsisolera historiska byggnader kan leda till skador som orsakas av fukt och mögel, och utformningen av tilläggs- isoleringen kan även leda till att kulturhistoriska värden går förlorade. Därför studeras ett nytt hållbart byggnadsmaterial, hampa-kalk, som tilläggsisoleringsmaterial för historiska byggnader. […]

Mögellukt är det många som oroar sig för, inte minst i samband med husköp. Men är det egentligen alltid mögel som luktar? Här lyfter vi fram orsaker till att husen från 1950-, 60- och 70-talen drabbades av fuktskador och hur deras mögellukt hänger ihop med rötsvampar, mögel och kemiska rötskyddsmedel. Författare: Olle Åberg, Boverket Johnny […]

Genom befintliga och nya innovativa tekniker ska energiförbrukningen i Teknikens och Sjöfartens hus i Malmö sänkas med 50 procent. Det är målet för EU-projektet A2PBEER, Affordable and Adaptable Public Buildings Through Energy Efficient Retrofitting. Genom uppföljning och utvärdering av detta och flera andra demonstrationsprojekt i Europa vill projektet även ta fram allmängiltiga metoder och strategier […]

Vilken betydelse har mögelangrepp i fuktskadade byggnader för de som lever och verkar där? Diskussionerna pågår, år efter år, och många har väldigt bestämda åsikter, som tyvärr ofta inte grundar sig på någon närmare förståelse för vad mögel är för någonting. Det är olyckligtvis ofta också fråga om dubbel okunnighet, det vill säga att man […]

Oavsett om du är fastighetsägare, försäkringsbolag, entreprenör, projektör, materialproducent eller innovatör så har du behov av att säkerställa att de material som du vill använda i byggprocessen har dokumenterande egenskaper; för att exempelvis möjliggöra byggnadsfysisk bedömning och grad av miljöanpassning. EU-projektet OSIRYS: ”Forest based composites for facades and interior partitions to improve indoor air quality […]

För fem år sedan kunde vi i Bygg och teknik redovisa att köldbryggor kan ha stor påverkan på byggnaders energiprestanda och att kompetensen kring detta är låg. Fem år senare ser vi fortfarande att kunskapen är låg. Det behövs mer utbildning och tillsyn! Författare: Björn Berggren, Lunds Tekniska Högskola och Skanska Sverige AB Maria Wall, […]

Byggsektorn är inne i en period av mycket hög aktivitet. Över 700 000 nya bostäder efterfrågas, samtidigt som miljonprogrammets byggnader börjar nå sin förväntade livslängd. Detta är en enorm utmaning, men det är också en möjlighet, där vi kan nå energi- och klimatmål och skapagoda boendemiljöer till rimlig kostnad. Författare: Mikael Mangold, RISE Kristina Mjörnell, […]

Det går faktiskt att bygga bättre och billigare hus. Med bättre samarbete mellan alla inblandade går det faktiskt. Förutsatt att byggare och installatörer ser det hela som gemensamt projekt under projekterings-, produktions- och förvaltningsskedena. Då minskar både problem och kostnader. Med upp till 30 procent för både byggkostnader och energianvändning. Tillsammans med lämplig entreprenadform och […]

Varför tar inte fler fastighetsägare chansen att sätta solceller på taket när man ändå skall göra en takrenovering? Miljonprogrammet liksom många andra stora byggnadsbestånd står inför större renoveringar och energieffektivisering samtidigt som priset för solceller minskar. Att kombinera en takrenovering med att installera solel borde ge synergieffekter som skulle kunna utnyttjas av fler. Incitamentet ökar […]

Baserat på olika takkonstruktioner som modellerats i programvaran WUFI visas byggnadstekniska åtgärder som påverkar risken för fukt- och mögelrelaterade skador i ventilerade tak samt en rad faktorer som måste beaktas för att takkonstruktionen inte ska drabbas av skador. Resultaten indikerar även att åtgärder som till exempel styrd ventilation kan vara nödvändiga för att säkerställa en […]

Dag för dag påverkas vi av intryck och influenser från olika håll vilket även gäller inom bygg- och fastighetsvärlden. Och varför skulle det vara annorlunda där? Som brandkonsult är det alltid en förmån att få delta i olika byggprojekt men givetvis, liksom i alla andra branscher, så ställs man inför utmaningar mer eller mindre varje […]

Byggnadsbeståndsmodellering för anpassade renoveringar av flerbostadshus. Vad är den faktiska energisparpotentialen i vårt byggnadsbestånd? Hur kan den beskrivas och vilka faktorer bör beaktas? Genom modellering av större byggnadsbestånd i olika skalor, från byggnadsnivå över basområde till hela staden, och med geografisk anknytning undersöks renoveringsbehovet och relaterade energisparpotentialer i flerbostadshusbestånd i allmänhet och Göteborg i synnerhet. […]

En stor utmaning idag är att minska energianvändningen och miljöpåverkan från befintliga flerbostadshus, vilket behövs för att uppfylla klimatmålen för år 2020 och år 2050. Om en traditionell renovering görs resulterar detta vanligen inte i en markant sänkning av energianvändningen. Även om en minskning av energianvändningen uppnås vid en renovering är det inte säkert att […]

Denna studie är en sammanställning genomgång av totalt 21 stycken utlåtanden från slutbesiktningar, genomförda mellan åren 2008-2015. En stor mängd av de fel som anmärks vid besiktningarna är av en lägre allvarlighetsgrad. De mer allvarliga felen riskerar att gömmas bakom den stora mängden mindre allvarliga fel, som till exempel fel som är relaterade till målning. […]

Reparation och återbruk av material och byggnadsdelar vid ombyggnad och renovering har varit en självklarhet fram till att det industriella byggandet tog fart. I dag är det vanligast att man river ut mycket av den befintliga inredningen och ytskikten för att istället ersätta dem med nya. Skälen som anges är höga kostnader för arbete och […]

Det är en stor ekonomisk utmaning att renovera våra miljonprogramsområden. En pusselbit är att arbeta mer systematiskt med förebyggande underhåll då det kan leda såväl till sänkta underhållskostnader som ökad ekonomisk livslängd för byggnaderna. Abolfazl S. Farahani, Doktorand och Jan-Oof Dalenbäck, Professor, Inst. för Bygg- och Miljöteknik, Chalmers. Läs hela artikeln i Bygg & teknik […]

Många av våra äldre flerbostadshus behöver moderniseras och renoveras inom de närmaste åren. Ofta handlar det då om byggnader som redan är renoverade och skall genomgå en andra större renovering. Vid renovering av äldre flerbostadshus behöver bevarande av kulturmiljö beaktas. Frågan är hur man kan modernisera för dagens krav på bland annat energieffektivitet samtidigt som […]

Nationellt Renoveringscentrum (NRC) bildades 2013 för att arbeta med kunskapshöjning och informationsspridning om en effektiv renoveringsprocess [1]. Centret siktar på att samla och föra vidare kunskap om hur renovering av befintlig bebyggelse kan genomföras både effektivt för involverade aktörer såväl som socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart för samhället. Kunskap från både akademi och näringsliv samlas […]

Idag är det stort fokus på digitalisering av det offentliga Sverige. Regeringen har bildat ett särskilt råd för att stödja genomförandet av programmet Digitalt först. Ett led i denna ambition är projektet Får jag lov, initierat av Boverket, som ska utveckla digitala tjänster för den som söker bygglov genom processen fram till slutbesked. En viktig […]

Hållbarhet under renovering från entreprenörers perspektiv Idag anses begreppet hållbarhet vara tredimensionellt och omfatta miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. Energibesparingar efter renovering är uppenbarligen intressanta i fråga om miljömässig hållbarhet, och här har det satsats mycket på forskning. Energin som förbrukas av entreprenören under själva renoveringsprocessen är jämförelsevis långt mindre men inte helt oväsentlig för […]

Den här artikeln handlar om att kunna bedöma oacceptabla mikrobiella skador i byggnader orsakade av en vattenskada via analysverktyget Polygon Biokontroll. ByggaF och BBR definierar kritiska fukttillstånd som en fuktnivå som inte får överskridas men förhåller sig inte tydligt till om det kan vara acceptabelt att ha passerat det fukttillståndet om det inte resulterat i […]

För att erhålla en tvåstegstätning runt fönster och dörrar, krävs det att en vattentät balja utformas på fönstersyllen. Detta har putsade fasadsystem fått lära sig den hårda vägen, men lösningen borde tillämpas på alla typer av fasader. Per Karnehed Karnehed Design & Construction AB Läs hela artikeln i Bygg & teknik 2/17.

Redan idag finns stora möjligheter till effektiviseringar av vårt arbete att planera, designa, bygga och förvalta vårt samhälles byggda miljö. Genom att vår bransch sakta men säkert digitaliseras skapas hela tiden nya möjligheter att få bukt med spruckna tidplaner, havererade budgetar, kvalitetsbrister och löses-på-platsfenomenet. Genom arbetet med BIM (Building Information Management) och nya teknologier såsom […]

Det beror ju på såklart på vilka krav som ställs men ska det vara snyggt, vattentätt och försäkringsbart så är det av stor vikt att förstå den komplexitet som råder vid uppbyggnad av ett våtrum. Det krävs stor kunskap och erfarenhet samt insikt om när expertis inom bygg- och fuktteknik bör anlitas. I denna artikel […]

Vinnova beviljade i november 2015 delfinansiering till samverkansprojektet ”Hållbar innemiljö för fritid i staden – Simhallar” inom programmet Utmaningsdriven Innovation (UDI-Steg 2) Hållbara attraktiva städer. Projektet ska möta det stora behov som finns för simhallar vad gäller längre livslängd, mindre energiåtgång och bättre miljö. Det kommer att pågå till januari 2018 och drivs av CBI […]

Idag finns det ett behov av energi­effektivitetsåtgärder i historiska byggnader. För att säkerställa att sådana åtgärder kommer att ge det planerade resultat, utan att skada byggnaden el ler skapa dåligt inom­husklimat, krävs en helhetssyn . För att kunna föreslå åtgärder krävs en grundlig förståelse av det byggnads­antikvariska värdet, den befintliga byggnadens funktion och hur åtgär­derna […]

Kärt barn har många namn brukar man säga och begreppet hållbar utveckling är ett sådant. Den mest citerade definitionen av hållbar utveckling är från FN :s Bruntland kommissionen. ”Sustainable deve­lopment is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.” (Källa: Gro Harlem Brundtland, […]

Idag finns flera frivilliga system inom byggsektorn som syftar till att fasa ut farliga ämnen från bygg- och anlägg­ningsprodukter (till exempel Basta, Byggvarubedömningen och Sunda Hus) och som därmed bidrar till att uppfylla det nationella miljömålet Giftfri miljö. I Sverige har dessa system fått ett stort genomslag inom byggsektorn i arbetet med att välja material […]

Tillgången på energikällor med låg klimatpåverkan varierar stort över tiden. För den marginalproducerade fjärrvärmen i Göteborg varierar värdet från flera hundra gram kol­dioxid per kilowattimme ned till negativa värden beroende på hur och när värmen produceras. Genom att styra värmetillförseln på ett sådant sätt att den bara tillförs en lägenhet då dess klimatpåverkan är minimal […]

Se helheten klimatskärm – värme – ventilation – styr- och reglersystem – brukare – utförande för goda ventilationslösningar Trots alla försök som gjorts sen oljekrisen 1973 för att minska energianvändningen i bostäder ökar den totala energianvändningen. Det vill säga summan för byggnadsupp­värmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel. Även avvikelserna mot beräknade värden tenderar att öka. Orsakerna […]

– med kommentarer utifrån BETSI-undersökningen Dagens bostadsbrist har ökat samhällets krav på att få fart på bostads­byggandet. Samtidigt har Sverige tydliga miljökvalitetsmål om att det som byggs och förvaltas ska vara hål I bart för såväl hälsa som miljö. Inom bygg- och fastighetssektorn finns många olika parter, såsom fastighetsägare och byggherrar, byggföretag och byggsektorns projektörer, […]

Det finns en stor potential att bygga med material och varor med ett mi­nimerat innehåll av farliga ämnen. Det visar en studie som IV L Svenska Miljöinstitutet genomfört tillsam­mans med Basta, Skanska och Trafikverket. I de pilotprojekt som ingått i studien, däribland Riksväg 49, klarade 85 procent av material och varorna Basta-kriterierna. Bas­ta ett effektivt […]

Det har sedan år 2007 blivit allmänt känt att enstegstätade fasader medför väsentlig risk för fuktskador. Skadefrek­vensen visade sig vara störst i slagregnsutsatta lägen där ytterväggarna består av välisolerade organiska väggar med ett yttre skikt av tunnputs applicerad på cellplast. Senare studier visar att även fasader med ett yttre skikt av puts på isolering av […]

Klimatpåverkan att bygga och underhålla flerbostadshuset av trä i Solna, Strandparken, är nästan lika stor som för energianvändningens klimatpåverkan under driftskedet. Trots detta är det inget som Bo­verkets byggregler reglerar, frågan hanteras inte heller i någon ut­sträckning i dagens byggprojekt. Det flerbostadshus av trä som vi analyserat har lägre miljöpåverkan än alla motsvarande analyser vi […]

Det beräknas att ungefär en tredjedel av våra byggnader är drabbade av någon form av fuktskada. Med fukten kommer mögel. ”Mögel” är inte en benämning på en särskild sorts svamp, utan är ett begrepp som beskriver ett sätt att leva som är karakteristiskt för många olika svampar, vilka inte behöver vara nära släkt med varandra. […]

Att minska energianvändning i bygg­nader och öka nyttjande av förnybar energi är viktiga åtgärder för att motverka den pågående klimatför­ändringen på jorden. I artikeln presenteras en utvärdering av Skanskas netto-nollenergiprojekt i Växjö: Solallen. Projektet var fullt inflyttat våren 2015 och utvärderingen visar att netto-nollenergibalans uppnås. Utvärderingen baseras på utökade mätningar av ett av husen, till […]

Luktproblem och vattendropp från kompakta tak med mineralull är en relativt välkänd problematik hos fuktskadeutredare. Den här artikeln handlar om vikten av att hantera byggfukt och detaljer vid läggning av kompakta tak så att fuktskador inte möjliggörs redan dag ett. Artikelförfattare är Peter Brander, fuktsakkunnig och byggdoktor, Polygon och AK-konsult. Läs hela artikeln i Bygg […]

Takintegrerade solcellslösningar kan och bör betraktas som byggprodukter som utgör en byggnadsfunktion i form av taktäckning samtidigt som den producerar förnybar el från solljuset som träffar dess yta. Detta innebär nya möjligheter och kan ge arkitektoniska, ekonomiska, praktiska och miljömässiga fördelar. Samtidigt uppkommer nya frågeställningar kring drift och underhåll, el- och brandsäkerhet och säkerhet på […]

Hur mycket byggs om i en lägenhet över tid och varför? Finns det något samband mellan ombyggnader och den arkitektoniska utformningen av bostaden? Vilken miljöpåverkan har dessa inre ombyggnader? Artikelförfattare är Lina Jonsdotter, Paula Femenías, Cecilia Holmström, Liane Thuvander och Madeleine Larsson, Institutionen för arkitektur, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Läs hela artikeln i Bygg & […]

Renoveringen av det svenska beståndet av flerbostadshus är en stor fråga ur ett flertal perspektiv. Kan renoveringen användas som en möjlighet att skapa en miljömässigt mer uthållig byggnadsstock?. Är renoveringarna ekonomiskt möjliga och bidrar de till social uthållighet?. Artikelförfattare är Hans Lind, professor, Folke Björk, professor, Tord af Klintberg, tekn dr, Lovisa Högberg, tekn dr, […]

Antologin om social hållbarhet har skrivits inom ramen för den starka forskningsmiljön om hållbar integrerad renovering, SIRen. De som bidragit till antologin kommer både från akademi, institut och näringsliv och representerar olika discipliner och aktörer. Ett område som vi ser är mer aktuellt och som nu diskuteras mer än någonsin är just social hållbarhet. Det […]

Hur arbetar bostadsföretag med renoveringar? Vilken omfattning och karaktär har renoveringsaktiviteterna? I en enkätstudie riktat till den svenska fastighetssektorn undersökte vi hur större bostadsföretag tänker och agerar inför och under renoveringsprojekt men även vilka kunskapsbehov som finns och vilka utmaningar företagen står inför. Artikelförfattare är Liane Thuvander, Paula Femenías och Maria Xygkogianni, Institutionen för arkitektur, […]

I senaste uppdateringen av ByggaF förtydligades riskbegreppet som en produkt av sannolikhet gånger konsekvens. Den här artikeln trycker på vikten av att kunna nyansera fuktriskdiskussioner med hjälp av riskverktyg för att säkerställa en gemensam målbild för projektet. Artikelförfattare är Peter Brander, AK-Konsult Indoor AB, Ramlösa. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 2/16.

Vaska var ett unikt byggforskningsprojekt som initierades i samband med bomässan i Umeå 1987. Syftet var att med noggrann projektering och kontroll av utförande minimera risken för vattenskador i de två bostadsområden som omfattades av Bo 87. Avsikten var att skapa byggnormer för vattenskadesäkert byggande och visa på möjliga lösningar för byggbranschen. Drygt tio år […]

Ytterväggar av armerat murverk var en vanlig lösning i bostadshus, kontor och allmänna byggnader i Skandinavien under perioden 1940 till 1975. Armeringen, som bestod av oskyddat armeringsstål, var främst ilagd för att överbrygga öppningar genom balkverkan, till exempel över fönster och dörrar. Även skalmurar utan lastbärande funktion var armerade på detta sätt. I många fall […]

Svenska kyrkan står inför en stor utmaning i att förvalta och dokumentera samtliga kyrkors befintliga skick, samtidigt som en anpassning till kommande klimatförändringar och en miljöanpassad energieffektivisering genomförs. Att nå dessa mål i kulturbyggnader med bibehållen god innemiljö för både människor och kulturskatter är en stor utmaning. IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) har sedan 2009 arbetat […]

Innovativa och kostnadseffektiva lösningar minskar energibehovet och ger fossilfri värme i bostäderna på Linero i Lund. IVL Svenska Miljöinstitutet driver tillsammans med Lunds kommun, Lunds Kommuns Fastighetsbolag AB (LKF) och energibolaget Kraftringen ett EU-finansierat projekt kallat CITyFiED. Artikelförfattare är Jeanette Green, gruppchef Affärsutveckling & Marknad, IVL Svenska Miljö­institutet, Malmö, och företagets projektledare för CITyFiED. Läs […]

För att sprida kunskap och erfarenheter presenteras här fyra netto-nollenergihus uppförda av Skanska i Sverige och Norge. Det är både bostads- och kontorsprojekt. Artikeln är en nedkortad version av en längre artikel som ursprungligen presenterades på den nordiska passivhuskonferensen i Köpenhamn 2015. Artikelförfattare är Björn Berggren, Skanska Sverige AB. Läs hela artikeln i Bygg & […]

Det är skillnad mellan köpt energi och en byggnads värmebehov. Finns det någon maximal optimal övre gräns för energieffektivisering för nya energisnåla flerbostadshus värmebehov? Frågan är lite komplicerad. Vi måste först ställa oss frågan vad är det vi vill uppnå? Är det lägs­ta kostnad i form av köpt energi eller vill vi se byggnadens fysikaliska […]

Dagens arbetssätt att designa, producera och transportera produkter kommer att ändras radikalt i framtiden. Även byggbranschen kommer att påverkas. På framtidens byggarbetsplatser kommer 3D-skrivare att skapa komponenter, kompletta produkter och reservdelar. 3D-skannrar levererar indata, drönare och robotar stödjer hela processen. Produktionsutrustningen mäter självständigt, kommunicerar via Internet of Things och möjliggör digital produktionsautomation. Låter det som […]

Arbetsmiljöverket arbetar för din arbetsmiljö och ger stöd till arbetsgivare och and­ra aktörer för att ingen ska skadas, bli sjuk eller dö på jobbet. Vi genomför just nu en nationell tillsyn under 2015 till 2017 inom bygg- och anläggningsbranschen där belastningsergonomi är ett av de prioriterade områdena. Artikelförfattare är Ann-Cathrine Danielsson, arbetsmiljöinspektör, och Viveca Wiberg, […]

Idag saknas pålitliga teoretiska analysverktyg för att bedöma nya fasadsystem eller innovativa fasadsystem för renovering av miljonprogrammets byggnader. Några väsentliga egenskaper där indata ofta saknas är slagregnstäthet, dräneringsegenskaper, kapillär fukttransport, variationer i montage och beständighet och funktion hos tätningslösningar för att kunna göra pålitliga eller relevanta analyser. Dessutom saknas det ofta en fullständig funktionsverifiering av […]

Intresset för att använda trä i stadsbebyggelse ökar. För att kunna vidareutveckla träbyggandet, måste det för alla parter vara ett tillförlitligt, hållbart och flexibelt alternativ. God fuktsäkerhet är då nödvändig, vilket är i fokus i ett pågående europeiskt forskningsprojekt kallat ”Tall Timber Facades”. Den svenska delen finansieras av Vinnova och deltagande företag. I projektet finns […]

Bästa och billigaste husen byggs med kunskap, erfarenhet och noggrannhet Marknadskrafter och reklam gör att energisparandet misslyckas. Målen uppnås inte. I stället lär oss reklam i tidningar, radio och TV, figurerna 1, 2 och 3, helt felaktigt att stora fönster, golvvärme, luftvärme och extremt tjock isolering ger bostäder med hög komfort och försumbara energikostnader. Problemet […]

På såväl europeisk som nationell nivå finns tydliga politiska mål för att förbättra byggnaders energiprestanda. Cirka en tredjedel av Sveriges byggnader är byggda före 1941. Här finns en stor potential för energibesparing men också kulturhistoriska värden som vi måste förhålla oss till. Samhället har ett ansvar för att byggnaderna, deras värden och vår historia förs […]

Det förekommer uttalanden i media, inte minst från svenska politiker att vi ska isolera Sverige från elsamarbete med den europeiska kontinenten och inte exportera vår koldioxidfria (CO2) el. Vi har vår miljövänliga svenska el och är inte beroende av andra det vill säga Sverige behöver inte bry sig om övriga Europa. Detta är mycket anmärkningsvärt […]

Jämförelser mellan tio grupphusområden med olika tekniska lösningar: Uppmätta och beräknade värden, offentlig energistatistik, olika byggbestämmelser och praktiskt möjliga energinivåer Få av alla småhus uppnår i verkligheten den låga energianvändning som utlovats. Tvärtemot vad man skulle tro har serieproducerade småhus ofta lägre energianvändning än provhus och experimentbyggnader. Småhus byggda efter oljekrisen 1973 har oberoende av […]

Fuktproblematik i form av kondens på ytterrutans insida i fönster med kopplade bågar och fuktkonvektion i till vindsutrymmet har historiskt varit vanligt förekommande i hus med avsaknad av fungerande allmänventilation. Lösningen på problemet har varierat men en generell åtgärd var givetvis att säkerställa allmänventilationen inne. Under de senaste åren har dock samma typ av fuktproblematik […]

Personal på ett fritidshem har upplevt problem med hälsobesvär under lång period. Allmänna inomhusmiljökontroller görs utan att något anmärkningsvärt framkommer. Fördjupade undersökningar görs där kontroller/mätningar görs under mattor. Då konstateras att det finns elak stickande lukt under mattor och höga halter av ammoniak kan mätas upp under plastmattor. Vidare kontroll/analys av underliggande avjämningsmassa/spackel visar att […]

Hur väl fungerar olika spärrskikt som används för att hindra kemiska emissionsskador i betonggolv? Vilken åtgärdseffekt uppnås och vilka andra risker tas istället? Produkterna läggs ofta in i miljöer där personer redan utvecklat överkänslighet mot kemiska produkter. Underlag saknas för jämförande bedömningar och alla leverantörer hävdar samma sak: Vårt spärrskikt är bäst! Det saknas en […]

Du stöter på en elakt grinande halloweenpumpa, och blir kallsvettig, du har hört talas om att det finns brandgula (fast randiga) organismer som kan vara människoätande – i alla fall i Indien. Vem vet om inte pumpan kan kasta sig över dig? Eller tänk dig att du har många getter hemma, och semestrar på Svalbard. […]

I Växjö har Skanska uppfört radhus som uppfyller företagets interna krav för att kallas mörkgröna. Mörkgrönt byggande enligt Skanska betyder högt ställda krav på miljöprestanda vad gäller energi, klimat, material och vatten, exempelvis behöver projektet klara netto-noll primärenergibalans över året. Solallén består av 21 enplansradhus i Vikaholm i utkanten av Växjö, och är Skanska Sveriges […]

Bebyggelsesektorn svarar för cirka 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Att studera och förstå samverkan mellan byggnaders arkitektoniska och tekniska utformning, energisystem och installationstekniska komponenter, bidrar till energieffektiviseringar samt en ökad användning av förnybar energi. Artikelförfattare är Navid Gohardani, tekn dr, SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm. Läs hela artikeln i Bygg & teknik […]

I maj 2015 avrapporterades ett SBUF-finansierat projekt ”12966 Förstudie dagsljusstandard”. Förstudien har syftat till att beskriva historik, dagsläge och framtida utvecklingsbehov för tolkning av dagsljuskravet ”god tillgång till direkt dagsljus” i Boverkets byggregler (avsnitt 6:322). Målet är en moderniserad dagsljusstandard i en tid då ökad energiprestanda och stadsförtätning kan riskera att minska människors tillgång till […]

Genom tiderna har det kommit åtskilliga nya våtrumsregler och de ändras ständigt. Då är det inte lätt för en hantverkare eller bostads­ägare att hänga med i hur man utför ett korrekt våtrum. Alla dessa nya regler är så vitt skilda att man kan ifrågasätta om branschorganisationerna har en grundläggande kompetens om hur ett badrum ska […]

Under åtta år har bostadsområdet Brogården i Alingsås varit en byggarbetsplats. De sexton huskropparna har genomgått en transformation från energislukande miljonprogramshus till lågenergihus [1] med god tillgänglighet. De senaste fyra åren har Brogården dessutom deltagit som en av tre demonstratorer i EU-projektet BEEM-UP som haft som syfte att utveckla, dokumentera och sprida erfarenheterna från Brogården […]

Sverige står inför stora utmaningar med att upprätthålla en god funktion och kvalitet på byggnader och boende samtidigt som minskad resursanvändning i byggnader är en viktig del i att nå miljömålen. Det är med andra ord ett stort renoveringsbehov i det svenska byggnadsbeståndet. Nationellt Renoveringscentrum har startats för att möjliggöra en effektiv tillgång på information […]

Sverige står inför stora, akuta behov av renovering av efterkrigstidens byggnader som har passerat sin tekniska livslängd. Vi behöver också fördubbla renoveringstakten för att nå energimålet 2050. För att säkerställa att det görs med rätt kvalitet och att vi når målen utifrån olika perspektiv, miljömässigt, ekonomiskt, socialt och kulturhistoriskt behöver vi utveckla metoder för hållbar […]

Innebär kulturmärkning av en byggnad att man inte får göra några änd­ringar och gäller förvanskningsförbudet bara exteriör? Med rätt process kan kulturvärdena bli en tillgång istället för ett hinder. Men då gäller det att ha koll på vad lagstiftningen säger och hur den kan tolkas. Det finns allmänna och enskilda intressen att beakta både när […]

Till hur stor del och på vilket sätt påverkas dagens renoveringsprojekt av nationella energimål och byggsektorns arbete mot ett mer hållbart byggande? Det var utgångspunkten för en studie genomförd av Chalmers Arkitektur och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. För att få insikt i frågan intervjuades tio representanter från fastighetsägare och en förvaltare av bostäder. Resultaten ligger […]

Eftersom energikraven blir tuffare att uppnå blir marginalerna mindre vilket kan innebära att tänkta energibesparande åtgärder medför risk för fukt- och inomhusproblem med tiden. Likaså kan fukt och inomhusproblem åtgärdas på bekostnad av högre energianvändning. Som byggherre och beställare ställs man för ett stort ansvar inför en renovering och det är inte bara de tekniska […]

Det är vanligt att genomföra änd­ringar på en byggnad under dess brukstid. Exempel på ändringar som kan påverka brandskyddet är änd­rad planlösning, påbyggnad, inredning av vind, stambyten, fasad och takrenovering, inglasning av balkonger, byte av ventilationssystem, eller om verksamheten ändras med mera. I denna artikel redovisas exempel på brandskyddskrav i samband med ändring och hur […]

Energideklaration av byggnader är ett viktigt verktyg för att nå EU:s mål om en minskad energianvändning inom byggsektorn. Det har dock visat sig att systemet har brister när det gäller kvaliteten. Det kan handla om att energianvändningen inte har mätts upp korrekt eller att fel area angivits som grund för beräkningen. Att förbättra och kvalitetssäkra […]

I Sverige finns ett stort bostadsbestånd som står inför ombyggnad. Miljonprogrammets bostäder är över 40 år gamla och behöver rustas upp. Det är angeläget att denna upprustning utformas på ett sådant sätt att husen byggs om till energieffektiva byggnader med låga framtida drifts- och uppvärmningskostnader och med låg miljöpåverkan under hela livscykeln. Det är i […]

Idag finns det få tillgängliga beslutsverktyg som kan hjälpa fastighetsägare och byggherrar att utvärdera olika renoveringsalternativ med hänsyn till hållbarhetsaspekter i tidiga skeden av processen. Ofta görs en utvärdering av kostnader, men kostnaden för renovering är ofta kalkylerad för att återbetala sig på kort tid snarare än med hänsyn tagen till livscykelkostnad, trots att en […]

Med utgångspunkt i Miljöbyggnad, det svenska miljöcertifieringssystemet, har en skolbyggnads status utvärderats. De bedömda indikatorerna inom energi, inomhusmiljö och material gav en bred och övergriplig bild av byggnadens skick och utvärderingen ger en bra grund för det fortsatta arbetet. Skolbyggnaden Kullagymnasiet i Höganäs, Skåne, bedöms nå certifieringsnivån brons, vilket minst motsvarar samhällskraven för de indikatorer […]

Vakuumisoleringspaneler (VIP) är en högeffektiv isoleringskomponent som har en värmekonduktivitet betydligt lägre än konventionella isoleringsmaterial. En ny vakuumisoleringspanel har en värmekonduktivitet som är en tiondel av konventionella isoleringsmaterial, medan en åldrad (luftfylld vakuumisoleringspanel) har en värmekonduktivitet på hälften av konventionella isoleringsmaterial. Vakuumisoleringspaneler installerades och utvärderades i en yttervägg i ett landshövdingehus från 1930 i Göteborg. […]

Värdering av olika grundläggningssätt, golvmaterial och värmesystem Trots skärpta byggregler och betydande satsningar på att minska småhusens energianvändning visar offentlig statistik och resultaten från många energiprojekt att den verkliga energibesparingen är mind­re än förväntat eller har uteblivit helt, samtidigt som byggkostnaderna har ökat kraftigt, Energimyndigheten (2012), SCB (2012) och Harrysson (2014). Orsaker till detta är […]

Flera hundra tusen byggnader i Sverige är utrustade med en så kallad krypgrund. Krypgrunden har flera fördelar, till exempel att den är billig att lägga och att golvet upplevs som varmt vid betydligt lägre temperaturer än vad ett betonggolv (platta på mark) gör. Det är lätt att vid behov komma åt vattenledningen i krypgrunden och […]

Astma och allergi är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn i förskole- och skolåldern och innebär stort lidande och höga kostnader för både individ och samhälle. En rad kartläggningar har visat att upp till 40 procent av svenska barn upp till 18 år har någon allergi såsom astma, hösnuva eller eksem. Besvären debuterar […]

Tjocka skikt av avjämningsmassor har betydligt längre torktid än vad som anges i läggningsanvisningarna. Detta har visats tidigare i oberoende undersökningar finansierade av SBUF (Projektnummer 11427 och 11680) som utförts av Jörgen Grantén [1, 2]. I dessa undersökningar studerades normaltorkande och som de kallades då snabbtorkande avjämningsmassor. Uttorkningen skedde i inomhusmiljö vid cirka 20 °C […]

I Bygg & teknik nummer 5/14 redogjorde Bo Glas för en undersökning där resultaten från VOC-analyser jämfördes (VOC står för Volatile Organic Compounds), [1]. Undersökningen presenterades och diskuterades också vid en träff arrangerad av Swesiaq (Swedish Chapter of International Indoor Air Quality) i Uppsala den 8/10 2014. Jan Kristensson, Chemik Lab AB, Norrtälje Läs hela […]

Ett allt större fokus på klimatfrågan i samhället påverkar även byggsektorn. Kraven på energiprestanda hos nybyggda hus har successivt ökat och år 2020 ska samtliga nyproducerade byggnader vara av nära nollenergihusstandard enligt Europaparlamentets klimatmål. Med ambitionen att leva upp till klimatmålen och samtidigt bygga fukt- och energisäkert torde intresset för tunga stommar i allmänhet och […]

En omfattande förändring av brandskyddsreglerna i Boverkets bygg­reg­ler skede 2012 genom att de så kallade verksamhetsklasserna infördes. Dessa utgör sedan grunden för vilka brandskyddsåtgärder som ska gälla i olika typer av verksamheter. För de flesta nya system så fanns vissa barnsjukdomar, så även verksamhetsklasserna. En återkommande fråga till Boverket har varit hur vissa verksamheter som […]

Frisk luft och hur den tas in och ut i våra byggnader är avgörande för en god innemiljö och för en väl fungerande byggnad. Att bygga för rätt luftrörelser är av största vikt. En rad skador (till exempel fukt och mögel) och olägenheter (till exempel energiförluster och drag) orsakas av bristande lufttäthet och oönskade luftrörelser. […]

Energianvändningen i bebyggelsen måste minskas. Behovet av köpt energi ska enligt riksdagsbeslut halveras till år 2050 i förhållande till 1995. Den befintliga bebyggelsen står för huvuddelen av den potentialen, och en energieffektiviseringsinsats är med nya Boverkets byggreg­ler (BBR) ett måste vid större änd­ring eller renovering av fastigheter. Artikelförfattare är Emma Karlsson, WSP Environmental och Roland […]

  IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört ett projekt om luftkvalitet i svenska lågenergibyggnader, Strategi och metodik för bedömning av inomhusluftkvalitet i lågenergibyggnader (Smil). Drygt ett tjugotal bostäder i passivhus och motsvarande antal bostäder i nybyggda konventionella hus undersöktes med avseende på koncentrationer av vanliga gasformiga luftföroreningar som kvävedioxid, ozon, formaldehyd och flyktiga organiska ämnen samt […]

Skanskas nya kontor hade höga energiambitioner. Men hur har det gått? Uppföljningen av byggnadens energianvändning visar att byggnadens energiprestanda motsvarar förväntningarna. Byggnadens specifika energianvändning, utan hänsyn till solceller, uppgår till 16 kWh/m2 Atemp, år. Solcellerna har dock genererat elenergi motsvarande 40 kWh/m2 Atemp, år. Vilket innebär att Väla Gård är ett plusenergihus med god marginal. […]

En korrekt dimensionerad bergvärmeanläggning anses vara ett av de mest effektiva system som kan tilllämpas vid användning av elektrisk energi. Detta trots att ett sådant förvärv och installation ofta är dyrare än konventionella system. För närvarande finns det cirka 300000 bergvärmeanläggningar installerade i Sverige. Dessa tjänar i första hand för uppvärmning av bostäder och förbrukar […]

Det ställs allt högre och hårdare krav på att energiförbrukningen i samhället måste minskas. Det är därför viktigt att från början välja rätt när en byggnad ska projekteras. Vår uppfattning är att de flesta byggnader projekteras ur ett allt för kortsiktigt tänkande, där återbetalningen för byggnaden ska vara så snabb/kort som möjligt. Om man istället […]

I Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 uppskattar man att 1,2 miljoner svenskar varje vecka har symtom som de anser beror på inomhusmiljön i bostaden, skolan eller arbetsplatsen. Symtomen man frågat efter var trötthet, huvudvärk, samt symtom från ögon och näsa. Oftast är de inte av någon allvarligare art, men ibland inkräktar de så mycket på de drabbades […]

Vi bygger allt mer energisnåla flerbostadshus men den boendes levnadsvanor har samma påverkan som tidigare. Beteendefaktorer tar därför en ännu större andel av den totala energianvändningen för energisnåla flerbostadshus. Exempel är inomhustemperaturer, vädring, solvärme genom fönster och till viss del elgolvvärme i badrum och varmvattenanvändning. För nya flerbostadshus där huvuddelen är energisnåla utgör till exempel […]

I en välisolerad träregelvägg kommer klimatet i den yttre delen att bli kallare och fuktigare än i en dåligt isolerad vägg. För att detta inte ska öka risken för mögelpåväxt bör man isolera träregelverket med en ångöppen och mögelresistent isolering. En sådan isolering skyddar stommen från fuktig uteluft samt ökar uttorkningspotentialen och minskar risken för […]

Det är lätt att vara efterklok men att tänka efter före och ta höjd för risker som kan kosta människors hälsa dyrt i framtiden borde även det vara en självklarhet. Vi borde ha lärt oss av historien vid det här laget. Artikelförfattare är Malin Degéus, Byggkeramikrådet, Stockholm. Läs hela artikeln i Bygg & teknik 5/14.

Gröna klimatskal – hur fungerar det med tanke på fuktsäkerhet och påverkar det byggnadens energianvändning? Det är två frågor som studeras inom Vinnovaprojektet c/o City. Artikelförfattare är Eva Sikander och Carl-Magnus Capener, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Läs hela artikeln i Bygg & teknik 5/14.

Varje konstruktion är unik och bör därför fuktdimensioneras utifrån rådande förutsättningar Idag byggs det alltmer energisnåla byggnader i form av passiv- eller lågenergihus. Detta åstadkoms bland annat genom större mängd isolering i byggnadens klimatskal. Effekten innebär lägre energikostnader och mindre miljöpåfrestningar. Dock bör klimatskalet utföras lufttätt samt rätt konstruktionslösning väljas. I annat fall ökar risken […]

Forskning kring fuktsäkerheten av kallvindar har bedrivits i ett projekt på Byggnadsfysik, Chalmers med tre etapper. Resultat från den senaste etappen, där ett antal alternativa tekniska lösningar analyserats, presenterades i en artikel i Bygg & teknik, Hagentoft & Sasic (2013). Analysen visar spridning i teknisk funktion, speciellt avseende risk för fukt och mögelskador samt kostnader […]

I den här artikeln beskriver resultaten från projektet ”Strategimatris – Torpa” som är ett delprojekt inom det större forskningsprojektet ”Rebo – Strategier för integrerad hållbar renovering av bostadsbestånd”. Syftet med Rebo är att ta fram strategier för att fatta hållbara beslut vid renovering av flerbostadshus från folkhemsperioden. Projektet har som utgångspunkt att väga samman miljöprestanda, […]

Det befintliga flerbostadshusbeståndet i Sverige inrymmer cirka två och en halv miljoner lägenheter medan den årliga nyproduktionen de senaste 20 åren uppgår till 10000 till 30000 lägenheter (det vill säga runt en procent av den totala volymen). Åtgärder i befintlig bebyggelse är därför nödvändiga för att samhällets mål beträffande mins­kad energianvändning ska kunna nås. Artikelförfattare […]

Det finns främst två anledningar till att genomföra åtgärder i ventilationssystem i miljonprogrammet. I vissa fall utförs ändringar i syfte att spara pengar, främst genom energibesparingar och minskat underhåll. I andra fall handlar det om underhåll där utslitna produkter, till exempel fläktar, ersätts med nya likvärdiga. Bygglagstiftningen ställer olika krav på brandskyddet beroende vilka åtgärder […]

Den byggtradition och praxis som råder är inte tillräcklig för att bygga regntäta fasader och ytterväggar. Detta visar undersökningar som genomförts på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Under de senaste fem åren har ett hundratal slagregnsprovningar av fasader och vindskydd utförts. Nästan alla provobjekt läckte och hälften av alla detaljer läckte. Anslutningar till fönster visade sämst […]

Beprövad och lättskött teknik ger lägst energianvändning Sätten att bygga hus är många och de installationer som används har blivit allt mer komplicerade och svårskötta. Nya material, konstruktioner och installationer används i ökad utsträckning utan vare sig tillräcklig testning och utvärdering före användning eller genom uppföljning av bebodda hus. Många bakslag har därför uppstått i […]

Vid val av byggprodukter och konstruktionslösningar kommer hållbarhet, det vill säga miljö, ekonomi och sociala dimensioner, att få en allt mer betydande roll. För att kunna ställa krav på ett ”grönt” byggande måste det finnas verktyg som beskriver olika produkters och byggnadsverks miljöprestanda på ett tillförlitligt och materialneutralt sätt. Vidare måste hela produktens livscykel, från […]

Fuktskadeutredningar i mer eller mindre organiserad form har utförts i Sverige sedan 1960-talet. Under mitten av 1980-talet uppstod ett behov av att säkerställa nivån på fuktskadeutredningar. Professor Lars-Olof Nilsson tog tillsammans med Björn Becker fram en spetsutbildning, Byggdoktorn, där första kursen genomfördes 1986. Efter starten 1986 har över 200 personer genomgått utbildningen med godkänt resultat. […]

God sömn är avgörande för bra hälsa och väsentlig för en sund livsstil. Den här artikeln presenterar hur ett hus byggs med ett sovrum som ger goda möjligheter för bra sömn. Det finns många olika faktorer som spelar roll för att skapa förutsättningar till detta. Till dessa faktorer hör allmän utformning, ljus-, luft-, temperatur- och […]

I debatten om husbyggnadsbranschens problem med produktivitet och kvalitet kan man få ett intryck av att dessa skulle bero på ett fåtal faktorer, till exempel entreprenadformer och kvalitetskontroller. Men i en ny intervjuundersökning framkommer att parterna tvingas hantera många hinder inom snäva ramar. Tillverkningsföretagen (leverantörerna) har man inte talat mycket om hittills, men de kan […]