Vad är det för skillnad på mikroskopi och mikroskopi?

Vanliga analysmetoder för mikrobiell påväxt på byggnadsmaterial

Artikelförfattare: Johanna Elam, Rise, Erica Bloom, Rise, Gunilla Bok, WSP, Pernilla Johansson, Rise samt Åslög Dahl, Robert Daun och Elisabeth Gondel, Botaniska Analysgruppen

Mikrobiell påväxt är ett problem vid fukt­skador, och kan orsaka obehag, till exempel dålig lukt, eller till och med hälsoproblem i en inomhusmiljö. Samlingsnamnet mikrobiell påväxt syftar på att det rör sig om mikroorganismer, mikroskopiskt små levande organismer, vilka breder ut sig på olika material. Flertalet av dessa orga­nismer är bakterier eller det som i dagligt tal kallas mögel. Även flera andra grupper, såsom mikroalger, myxomyceter (s.k. slemsvampar) och andra mikrosvampar till exempel jäst är mikroorganismer som kan förekomma i byggnader.

Flera olika analysmetoder kan användas för att bedöma mikrobiell påväxt på olika material, och det kan vara svårt att veta vilken metod som passar bäst i ett visst sammanhang för den som inte själv är insatt i området. Vi som arbetar vid mikro­biologiska analyslaboratorier får ofta frå­gor i samband med skadeutredningar om vilken analysmetod som är lämplig. Det finns inga enkla svar, då alla metoder har sina för- och nackdelar. Det finns flera olika sätt att analysera mögel (se till exempel SWESIAQ [1]). Flera av dessa bygger på att man tittar i mikroskop – så kallade mikroskoperingsmetoder. I den här artikeln vill vi förklara och diskutera olika mikroskoperingsmetoder som an­vänds vid svenska laboratorier.

Varför analyserar man prover?

Mikrobiell påväxt kan ibland upptäckas med blotta ögat, särskilt av en erfaren fukt kadeutredare och om påväxten är om­fattande. Men man bör vara medveten om att det är lätt att begå misstag. Ett sådant är att när man felaktigt tolkar miss­färgningar som orsakats av något helt annat som påväxt. En annan svårighet, för att inte säga omöjlighet, är att avgöra om ett till synes rent material har en påväxt eller inte, eftersom en sådan kan vara både färg- och luktlös. I båda fallen kan bedöm­ningen bara göras genom en objektiv mikrobiologisk analys.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 2/2025.

Teckna en prenumeration HÄR