Riktad spormätning – en bra metod för att spåra fuktskador

Artikelförfattare: Åslög Dahl, Botaniska Analysgruppen, Maria Alm och Nadja Lindhe Stadsfastighetsförvaltningen Göteborgs Stad, Hans Wetterlund, WSP och Marina Usoltseva, Botaniska Analysgruppen

Riktad spormätning är ett användbart verktyg för att hitta fuktskador utan att riva upp en befintlig konstruktion. Vi har utvärderat metoden i fem olika byggnader med olika problematik och har lyckats lokalisera befintliga fuktskador. Här berättar vi om tillvägagångssätt och resultat. 

Fuktproblem i byggnader kan orsaka en onormal tillväxt av mögel, svampar och bakterier. Mögel kan också vara inkörs­porten för rötsvampar och påverka inom­husmiljön negativt. Det är klarlagt att fuktskadat material kan orsaka ohälsa, därför ska orsaken till fukt alltid åtgärdas och fuktskadat material bytas ut.

I Skandinavien är det vanligast att mögel­tillväxt sker inuti slutna konstruktioner, till exempel i bjälklag och väggar (figur 1) eller i ventilationstrummor. Vid misstanke om att en sådan dold tillväxt förekommer kan det ibland vara olämpligt att öppna upp hela konstruktionen. Ett enklare alter­nativ är att utföra en riktad spormätning. Spormätaren riktas då mot befintliga öppningar i konstruktionen, till exempel ett infällt eluttag, längs kanten av en list som täcker en springa (figur 2), eller mot in­strömmande tilluft. För att utesluta fel­källor från smuts och damm torkas ytorna alltid av intill befintliga hål före mät­ningen. Ibland går man ett steg längre och tar upp ett antal hål i konstruktionen med en hålsåg som har en fin klinga. Efter prov­tagningen är det enkelt att sätta tillbaka de bitar som tagits loss och fästa dem med lim, till exempel med latex-fogmassa (figur 3). Genom att jämföra resultaten från de olika hålen, får man en bild av den misstänkta mögeltillväxtens läge.

I våra exempel har vi använt oss av en RCS Air Sampler och sporremsor med agar-gel (figur 4) – samma som vid mätning av sporer fritt i rumsluften. Spor­mätaren förses ofta med en muff eftersom den bara skall ta in luft från det utrymme man vill undersöka (figur 5). 

Resultaten visar halterna och samman­sättningen av olika mögelsorter. Detta är vägledande när fuktskador ska lokaliseras eller uteslutas. Till exempel indikerar även mycket låga halter av mögelsläktet Stachy­botrys fuktskador. Tydligt förhöjda halter av Aspergillus eller Penicillium är också en stark indikation, medan förekomster av vissa släkten, såsom Epicoccum, inte alls brukar förknippas med fukt inomhus.

Här följer några konkreta exempel på hur riktade spormätningar har använts.

Objekt 1: Skolan

Vårt första exempel är från en 75 år gammal skolbyggnad som anlagts på blålera. I samband med nybyggnation i närområdet sjönk huset 70 cm vilket medförde brott på dagvattenledningar och avloppsrör. Detta ledde till översvämningar och omfattande vattenskador i så gott som hela byggnaden.

Ett femtiotal riktade spormätningar ge­nomfördes därför i mellanväggarna i flera rum på första våningen. Provtagningarna gjordes i fyrkantiga hål (cirka 6×6 cm) som sågats upp i väggarna vilka var reglade och uppdelade i 60 cm breda fack. Ett prov togs i varje fack.

Mängden och sammansättningen av mögel varierade mycket mellan de olika proven. För att lättare prioritera var man skulle öppna konstruktionen för att hitta eventuella fuktskador, delades proven in i olika klasser utifrån analysresultatet. I knappt hälften av proverna tydde resultatet på en fuktskada. När väggarna öppnades där, påträffades i samtliga fall synligt mö­gel på insidan. Viktigt att understryka är att även närbelägna men avgränsade fack kunde uppvisa helt olika resultat/påväxt­grad.

På tredje våningen fanns det ytterligare problemrum. Personal och elever kände sig hängiga och sjuka, speciellt de som vistades i samma rum under en längre tid. Det var viktigt att hitta orsaken. Inga synliga brister fanns, men även här hade rör läckt. Därför togs ytterligare ett nittiotal prover, även här ett prov i varje fack i rummens reglade väggar. I sju av pro­verna påträffades den toxiska svampen Stachybotrys, ett tydligt tecken på fukt­skada. Därtill innehöll cirka en fjärdedel av de andra proven så mycket sporer av andra arter att det också klart tydde på problem med fukt. Även på dessa ställen påträffades mögel när konstruktionen öppnades, men inte där låga eller mycket låga sporhalter uppmättes (figur 6).

Objekt 2: Vårdboendet 

Personal på ett mindre vårdboende rap­porterade symptom såsom trötthet, huvudvärk och torra ögon, framför allt från vistelse i personalutrymmen. En utredning skedde i vårdboendets egen regi med hjälp av en konsult. Vissa klimattekniska brister påträffades, men man såg också att ytterväggen var en ”riskkonstruktion”: den var murad med en reglad vägg innanför.

Eftersom utredningen utfördes på hyresgästens uppdrag var det inte aktuellt att göra förstörande hål i ytterväggen. I stället gjorde utredaren riktade spor­mätningar, dels längs med golvlisten i ena rummet (figur 7), dels mot en infälld eldosa i andra rummet som vette mot en yttervägg. I analysen av golvlisten påvisades en artrik mögelflora, däribland Stachybotrys.

Utredaren beslöt nu att försiktigt lossa golvlisterna runt hela rummet. Varken på listernas baksida eller på väggskivans yta bakom dem observerades synligt mögel eller andra tecken på fukt. Därmed be­dömdes inte förekomsten av Stachybotrys bero på att för mycket vatten använts vid städning, utan kunde härledas till ett problem inuti konstruktionen. Med detta underlag kunde man gå vidare till fastighets­förvaltningen.

Förvaltaren lät då öppna hela ytterväg­gen i rummet. Väggen bestod inifrån av en gipsskiva, plastfolie, tunna träreglar, ett putsskikt med tapet på, murblock och på utsidan tjockputs. Man hittade synligt mögel på flera av reglarna, och sanerade därför hela väggen. Fastighetsförvaltaren tog in en fuktkonsult som gjorde kontroller med hjälp av mindre håltagningar i flera punkter i ytterväggarna i hela vårdboendet, men utan att hitta något där. Skadan tycks alltså ha varit lokal.

Objekt 3: Förskolan

Personalen på en förskola ville att fastig­hetsförvaltningen skulle kontrollera ett lek- och vilrum. Utanför det aktuella rummet fanns det ett stuprör, och vid dess renssil som satt i höjd med byggnadens sockel, var fasadträet murket. Det tydde på att stupröret någon gång svämmat över.

Man beslöt att öppna väggen för att kontrollera hur den såg ut inuti. Innan dess ville man prova riktade spormätningar. Därför gjorde man först en mätning fritt i luften i rummet samt en riktad spormätning utmed golvlisten mot ytterväggen innan­för stupröret. Spormätaren riktades mot vinkeln mellan golv och golvlist på en sträcka av cirka en meter. 

Provet från den fria rumsluften avvek inte från referensprovet utomhus. Men i det riktade provet som tagits längs med golvlisten var halterna av Penicillium tyd­ligt förhöjda (figur 8). Därför öppnades väggen ovanför golvlisten. En meterbred öppning gjordes inifrån, från golvet och cirka 60 centimeter upp. På baksidan av golvlisten och golvspånskivan syntes tecken på städning med vatten. Däremot hade konstruktionen bakom inte några spår av fukt. Skadan på fasaden var uppenbarligen begränsad till ytterväggens yttre skikt. Väggen hade inga genomföringar eller otätheter i undersökningsområdet som rimligen kunnat medföra att fasadträet bidragit till förekomsten av Penicillium-förekomsten. Att skadan var liten kan förklara varför den inte gav utslag vid prov­tagning i rumsluften. 

Objekt 4: Primärvårdslokalen

Personalen på en vårdinrättning anmälde mögelproblem i sina lokaler. Vid undersökning konstaterades färg- och form­förändringar i underkanten på ytterväggen och man misstänkte vatteninträngning. 

Huset, som uppfördes i början av 2000-talet, har en yttervägg av betongelement med mellanliggande isolering. Troligen har vatten läckt in i isoleringen genom fogarna mellan elementen, vilket kan förklara varför insidan i vissa rum hade tydliga fukt­spår nära golvet.

Ett akut läge uppstod när en person fick fysiska symtom i sitt kontorsrum, vilket kom övrig personal att uttrycka sin oro över storleken på fuktskadorna. 

I rummet fanns en mellanvägg (lättvägg) närmast ytterväggen som bar spår efter fukt, även om den vid undersöknings­tillfället var torr. En av de första åtgärderna var att mäta sporerna fritt i luften i det utrymda rummet. Därtill utfördes en riktad mätning mot golvlisten vid den ska­dade mellanväggen. Resultatet visade att sporhalterna i rumsluften inte avvek från sammansättningen i utomhusluften. Däremot uppmättes tydligt förhöjda Penicil­lium-halter vid den riktade spormätningen (figur 9).

I detta fall kunde misstanken om att det fanns lokala skador i gips och trä­lister närmast ytterväggarna styrkas, utan att man behövt förstöra väggen. Parallellt med spormätningarna har man utfört en fuktutredning för att bedöma skadornas utbredning och komma fram till ett åtgärdsförslag. I skrivande stund är utred­ningen inte färdig, utan ärendet pågår fortfarande.

Det går inte att säga om reaktionen hos en av de anställda hängde samman med fuktskadan, då andra faktorer som kan påverka innemiljön inte utreddes. Men det är klarlagt att fuktskadat material kan or­saka ohälsa1,2. Därför ska orsaken till fukt alltid åtgärdas, och fuktskadat material bytas ut.

Objekt 5: Lägenheten 

En fastighetsägare har låtit göra sanerings­åtgärder i en lägenhet efter att regnvatten konstaterats läcka in i ytterväggen, nära anslutningen till en altan på våningen ovanför.

Innan dess hade annan konsult mätt sporerna i inomhusluften och utfört rik­tade spormätningar en yttervägg. I båda fallen visade analysresultaten förhöjda värden. Väggen öppnades upp och man fann en mögelskada.

En tid efter saneringen upplevde lägenhetsinnehavaren besvär i lägenheten. Därför utfördes ytterligare en innemiljöut­redning. Även denna omfattade riktade spormätningar mot väggen, bland annat ovan fönster och mot yttervägg. Därvid konstaterades återigen förhöjda värden av mögelsläkten som tydde på fukt (figur 10), varför väggen öppnades igen. Det fram­gick då att de åtgärder man genomfört för att komma till rätta med läckaget inte varit tillräckliga. Detta bekräftades av materialprover, varför ytterligare åtgärder genomfördes. En tid efter den andra saneringen gjordes även uppföljande spormätningar i lägenheten vilka genomgående visade på normala värden.

Diskussion med frågor och svar

Är metoden tillförlitlig?

Även om riktade mätningar är en indi­kativ metod har de visat sig ha hög träff­säkerhet. I samtliga här redovisade fall där mätningarna gett indikation på fuktskador hittades mögel när man öppnade upp konstruktionerna (figur 6 och figur 11). 

När är det lämpligt att utföra riktade spormätningar? 

Metoden är lämplig när man vill få led­trådar om var i en byggnadskonstruktion som eventuella mögelhärdar finns utan att öppna upp den, när man mätt upp förhöjda mögelhalter fritt i luften och vill undersöka var detta mögel kommer ifrån, samt när man misstänker att mögel kan finnas i en ventilationsanläggning och vill testa tilluften. Den kan även användas då man vill kontrollera resultatet av en sanering.

Vad skiljer en riktad mätning från en mätning utförd fritt i luften? 

Vid riktade mätningar finns det större möjligheter att närmare lokalisera en fuktskada i en byggnad. Provtagaren måste dock ha god kunskap om riskkonstruk­tioner för att välja ut lämpliga mätpunkter, samt avgöra om mätningarna ska ske via eluttag, nya hål, fönster, vid tak eller i ventilation. 

Kan vem som helst utföra en riktad spor­mätning?

Egentligen är inte själva metoden svår men att planera mätningen och sätta in resultatet i rätt sammanhang kräver god kunskap om fuktskador och riskkonstruk­tioner. 

Varför är det viktigt att göra ett utom­husprov även vid riktade spormätningar?

Det är viktigt att alltid göra ett referens­prov i utomhusluften för att se om sam­mansättningen av olika mögelsläkten av­viker från provtagningarna inomhus. Det går nämligen inte att utesluta att sporer från utomhusluften påverkar resultatet från en riktad mätning till exempel om de kommit in via fasaden. Är konstruktionen fri från fuktskador fungerar utomhusprovet också som en garanti för att inget har gått fel under mätningen. 

Hur snabbt får man ett svar från en rik­tad spormätning?

7–10 dagar. Det beror på hur snabbt mögelsvamparna växer på sporremsorna.

Går det att jämföra mätresultaten från olika riktade mätningar? 

Ja, det är fullt rimligt att jämföra mätningar från samma byggnad där man använt sig av samma provtagningsmetodik och där det råder enhetliga förhållanden. Ett bra exempel på det är vårt först beskrivna objekt, skolan. 

Däremot kan det kan vara svårare att jämföra resultaten från objekt som skiljer sig åt, till exempel i byggnadens kom­plexitet, luftgenomsläpplighet, tryckbild med mera. Det gäller också om provtag­ningen utförs på olika sätt, till exempel om mätaren riktats mot ett uppborrat hål eller mot en mindre springa. Men ofta kan slutsatser dras då artsammansättningarna jämförs mellan prover, även om de kom­mer från olika byggnader.

Hur många riktade spormätningar behövs
för att hitta en fuktskada i ett rum?

Det beror på syftet med mätningen och objektets utseende. 

Får man inte alltid många sporer om man gör en riktad spormätning i en gammal vägg? 

Nej, vi mäter ofta upp låga sporhalter i gamla väggar. 

Är det inte säkrare att öppna upp kon­struktionen och titta direkt?

Att endast titta inuti konstruktionen är inte en helt säker metod. Det är lätt att missa ljusa mögelhyfer om man inspekterar ytorna med blotta ögat. Det är till och med lätt att förbise stora mögelsvampsmycel, om hyferna som de består av är mer eller mindre genomskinliga. Flera studier visar exempel på att man vid okulära besikt­ningar har missat mer än hälften av an­greppen. Man bör därför komplettera besiktningen med materialprover, som gran­skas i stereolupp och mikroskop.  

Referenser

[1] Caillaud D, Leynaert B, Keirsbulck M, et al. Indoor mould exposure, asthma and rhinitis: findings from systematic reviews and recent longitudinal studies. Eur Respir Rev 2018; 27: 170137 [https://doi.org/10.1183/16000617.0137-2017].

[2] Wang, J. , Janson C, Malinovschi, A et al.  Asthma, allergic rhinitis and atopic dermatitis in association with home environment-The RHINE Study Br. Sci Tot Env, 2022, Vol. 853

Läs mer:

www.botaniskanalys.se/mogel-rotsvamp/spormatningar-i-luft/

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik 4/2024

Teckna en prenumeration HÄR

Dela på: