Civilingenjör Hans Fagerström har efter ett långt och innehållsrikt liv stilla somnat in, 100 år gammal. Hans var den siste i en rad av framstående geotek­niker som projekterade och byggde vattenkraftverk inte enbart i Sverige utan också i många andra länder. En viktig förutsättning för ekonomiska och säkra dammkonstruktioner är god kunskap om de geotekniska och ingenjörsgeologi­ska förhållandena där Hans har bidragit på ett avgörande sätt. Trots att arbetet ofta utfördes utanför rampljuset har deras insatser varit av stor betydelse för energiförsörjningen i Sverige samt runt om i världen
Hans byggintresse ledde honom till studier vid KTH, där han avlade civil­ingenjörsexamen 1948. Han inledde sin karriär vid Lotsstyrelsen och fortsatte sedan vid Statens Geotekniska Institut (SGI) under ledning av Walter Kjellmann. I kontakt med jorddammsproblematiken kom Fagerström vid anställningen hos Svenska Kraftkontoret, som ansvarade för utvecklingen och driften av svenska dammar. Redan tidigt fångades hans intresse för byggandets miljöpåverkan, vilket präglade hans arbete, inte minst i utvecklingsländer.
Tack vare sin geotekniska kompetens och förmåga att leda komplexa projekt anställdes Fagerström av Vattenbyggnadsbyrån (VBB). Där byggde han upp en geoteknisk grupp som medverkade i ett stort antal internationella projekt. Hans medverkade som geotekniker och ingenjörsgeolog i många anläggningsprojekt i olika världsdelar (Afrika, Asien, Syd- och Mellanamerika). Exempelvis deltog Fagerström 1962 i projekteringen av Eufratdammen i Syrien, som utfördes under svåra arbetsförhållanden. Trots att landet drabbades av politisk instabilitet genomfördes de geotekniska undersökningarna och projekteringsarbetet på ett föredömligt sätt och låg sedan till grund för genomförandet av dammbygget.
Hans involverades också i projekteringen och genomförandet av den 62 m höga Itezhi-Tezhi-dammen i Zambia, belägen i ett seismiskt mycket aktivt om­råde. Bygget startades 1974 och färdigställdes inom den mycket korta tiden av tre år. Dammen är en viktig del av Zambias energiinfrastruktur och har bidragit till landets ekonomiska utveckling. Tack vare svenska ingenjörers miljöintresse kunde projektets negativa påverkan på ekosystemet i Kafuefloden floden begränsas.
Ett annat komplicerat projekt var projekteringen av en jorddamm som ut­nyttjade den 133 m stora höjdskillnaden mellan Medelhavet och den torra Qattara-depressionen i nordvästra Egypten med syftet att generera elektricitet genom vattenkraft. De geotekniska undersökningarna för tunnlar och dammar var mycket krävande och utfördes delvis inom området där slaget vid el-Alamein (1942) hade ägt rum. Där fanns granater, bomber och artilleriprojektiler från
striderna, som innebar stora risker vid borrning och andra geotekniska un­dersökningar. På grund av ekonomiska, tekniska och miljömässiga problem har detta ambitiösa projekt ännu inte genomförts.
Jag hade förmånen att tillsammans med Hans arbeta vid projekteringen och genomförandet av den 135 m höga Alicura dammen i Argentina vid foten av Anderna. Dammen färdigställdes 1985 och utsattes år 2010 för en mycket kraftig jordbävning (magnitud 8,8) men klarade sig utan skador.
Fagerströms expertis resulterade i flera vetenskapliga publikationer. Han ut­vecklade en specialistkompetens för klassificering av jord och bergs tekniska egenskaper som har dokumenterats i flera skrifter. Dessa utmärker sig genom det fina bildvalet.
Under sin långa karriär gick Hans från att vara en äventyrlig ingenjör till en klok och eftertänksam rådgivare, lika uppskattad av sina uppdragsgivare och medarbetare. Han var en mentor för många och delade alltid generöst med sig av sin kunskap. Många minns honom för sitt finurliga leende och viljan att alltid hjälpa till. Hans Fagerström har varit en förebild och mycket kompetent representant för geotekniker-yrket.

K. Rainer Massarsch