Artiklar
Nya AMA Anläggning 23 är här
Efter tre års arbete är en ny generation av AMA Anläggning klar. Bland nyheterna finns vägledning för hantering av massor, dagvattenhantering via regnbädd och möjlighet till större andel tillsatsmaterial i cement. Nytt för AMA Anläggning 23 är ett anpassat arbetssätt, som innefattar ett antal förarbeten inom områden som regnbäddar, vägräcken och förorenade massor. Det resulterade […]
Akustik och tunnelborrning – vilka är utmaningarna?
Tunnelborrning kan innebära störningar för boende och verksamheter. Men akustisk påverkan från tunnelborrning omfattar fler utmaningar än att mäta och följa upp ljudnivåer.
Unik grundförstärkning med jetinjektering i stadsmiljö
Vid renoveringen av Sturegallerian i det anrika kvarteret Sperlingsens backe på Östermalm i Stockholm användes en alternativ metod för att förstärka grunden.
Vi måste börja blicka nedåt i klimatberäkningar
Idag finns krav på klimatdeklarationer för att beräkna klimatpåverkan av nya byggnader där de flesta byggdelarna ska ingå i beräkningen.
Dimensionering av korta pålar
Spetsbärande pålar dimensioneras vanligtvis efter den modell för böjknäckning med sidomotstånd med ekvivalent styvhet som redovisas i Pålkommissionens rapporter.
Tågtrafik i ”överjordshastighet”
Just nu planeras byggandet av nya stambanor i Sverige som ska möjliggöra tågtrafik i ännu högre hastighet (250–320 km/h) än de befintliga (200 km/h).
Effektiv utformning av övergångszoner
Med påbörjad planering och projektering av nya stambanor för järnväg i Sverige, och med en ännu större utveckling och utbyggnad av ballastfria spår världen över, är det viktigt att undersöka möjliga riskområden som kan komma att påverka exempelvis drift och underhåll.
Nytt verktyg hjälper till att strukturera riskerna
Många är vi geotekniker som har risker att hantera i vårt dagliga arbete. En otillräcklig riskhantering kan leda till både små besvär och stora katastrofer.
Är Ev2-modulen något att räkna med?
Statiskt plattbelastningsförsök är en av de mest tillförlitliga metoderna för packningskontroll men styvheten som erhålls – även kallad bärighet
Effektivare refraktionsseismisk mätmetod för infrastrukturprojekt
Geofysiska mätmetoder är värdefulla att använda i olika skeden inom infrastrukturprojekt.
Selektiv hantering av sulfidjord
Kostnads- och klimateffektiv hantering av sulfidjord hindras ofta av att det saknas möjlighet att bedöma jordens potentiellt syrabildande egenskaper i realtid.
Detaljplanekravet i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked
Planmonopolet innebär att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten.
IEG 2.0 en gemensam tillämpning tar form
När IEG 2.0 under år 2020 etablerades av branschen, upplevdes år 2024 med en publicerad Eurokod för geoteknik (EN1997) som en avlägsen utopi.
BIG:s bidrag till ”Transportation Geotechnics”
Den engelska termen ”Transportation Geotechnics” är svår att översätta till svenska. ”Geoteknik för transportinfrastruktur” ger inte på samma sätt en bild av de mångfasetterade frågeställningar som inkluderas.
Sidotryck av jordfyllning i en slits
När en byggnadskonstruktion uppförs i en nedsprängd schakt så uppkommer ofta en spalt (slits) mellan sprängslänten och konstruktionen.
Tätning av schaktbotten med geopolymer
I Helsingborgs hamn utfördes en betonggjutning cirka 2 m under vattennivån. Utmaningen var att få en tät temporär schakt där gjutningen kunde utföras. Lösningen blev att man slog en spont genom fyllningsmassorna och ned i underliggande sprängsten ut i hamnbassängen.
Svävande spont i lera – kräver mer eftertanke än du tror
Artikelförfattare: Anders Kullingsjö, Skanska Sverige AB/Skanska Teknik Pålkommissionens rapport 107 ”Sponthandboken 2018” har nu funnits i några år och inom kort har regelverket kommit ikapp. Den nya handboken beskriver utförligare än föregångarna vilka kontroller som måste göras. Särskilt genom införandet av begreppen ”Säkerhet mot brott vid normal belastning, punkt 1” och ”Säkerheten mot brott […]
Hög tid att modernisera den geotekniska processen
Artikelförfattare: Mats Svensson, Tyréns Geoteknikbranschen har idag en stor potential att utvecklas inom många olika delar och vi har ett gyllene tillfälle att ta vara på den globala digitaliseringsvåg som sveper fram över vårt samhälle. Det finns en stor förbättringspotential avseende undersökningsmetodik, hur vi utvärderar våra designvärden, masshantering, och inte minst tillgängliggörande av data och […]
Hamnplaner, stadsutveckling och geofysiska undersökningar
Artikelförfattare: Martin Persson, Norconsult AB och Göteborgs universitet samt Elin Nyström och Andrea Hultin, Norconsult AB Övergivna, underutnyttjade och nedgångna hamnområden är ofta lockande för stadsutveckling och därigenom nyetablering av bland annat bostäder och kontor. De huvudsakliga anledningarna till detta är förstås den omedelbara närheten till vattnet och det ofta centrala läget. Flera hamn- och kajområden […]
3D-effekter vid schakter i lera: En möjlighet som kräver eftertanke
Artikelförfattare: Anders Kullingsjö, Johannes Tornborg och Torbjörn Edstam, Skanska Sverige AB / Skanska Teknik Denna artikel behandlar nyttjande/tillgodoräknande av 3-dimensionella (3D) effekter vid temporär schakt i lös lera. Artikeln sammanfattar och hänvisar till tre SBUF-rapporter där författarna beskriver sunda konceptuella modeller för tillgodoräknande av 3D-effekter i samband med enstaka lokala schakter respektive etappvis schakt och återfyllning. […]
Bättre förundersökningar minskar risken för problem vid byggande av tunnlar under vattenpassager
Artikelförfattare: Torleif Dahlin, Teknisk geologi, LTH/Lunds universitet, Peter Jonsson, Teknisk geologi, LTH/Lunds universitet och Roger Wisén, Impakt geofysik AB Bättre förundersökningar skulle kunna minska risken för problem vid byggande av tunnlar under vatten, så kallade vattenpassager. De idag underutnyttjade geofysiska undersökningsmetoderna kan, genom att ge en tidig överblick och därigenom bidra till optimerade geotekniska förundersökningsprogram, bidra till bättre geotekniska prognoser […]
BIG – forskning med fokus på utveckling
Artikelförfattare: Kenneth Viking, Trafikverket, Ordförande BIG, Carina Hultén, Trafikverket, Vice Ordförande BIG, Gunilla Franzén, BIGs sekretariat Det började med en tanke, som gemensamt bearbetades och till sist ledde till att forskningsprogrammet BIG – Branschsamverkan i Grunden etablerades i slutet av 2013. En samverkan med fokus på geoteknisk forskning, som bidrar till; minskade kostnader för transportinfrastrukturen, att målen i […]
Riskhantering med observationsmetoden – praktiska rekommendationer
Artikelförfattare: Mats Tidlund, Skanska, Johan Spross, KTH Jord- och bergmekanik och Stefan Larsson, KTH Jord- och bergmekanik Under de senaste årtiondena har byggbranschen sett många kostnadsöverskridanden, tidsfördröjningar och kvalitetsproblem i stora anläggningsprojekt. Många av problemen är kopplade till utfallna risker relaterade till de geotekniska förhållandena. Ett nyligen avslutat doktorandprojekt på KTH Jord- och bergmekanik, med […]
Visualisering av bergtopografi med artificiell intelligens
Artikelförfattare: Abbas Abbaszadeh Shahri, Tyréns, Chunling Shan, Tyréns / KTH och Stefan Larsson, KTH Rumslig fördelning av djup till berggrunden (DTB) är en viktig och utmanande fråga i många geotekniska tillämpningar. På grund av att DTB associeras med säkerhet och ekonomi i jord- och bergkonstruktioner kan generering av mer precisa modeller vara av avgörande betydelse. Med hjälp av resultat från Jb-sonderingar […]
Skjuvförsök – Utförande och Datautvärdering
Artikelförfattare: Qi Jia, Roger Knutsson, Per Gunnvard och Jan Laue, LTU Bestämning av jordmaterials skjuvhållfasthet är viktigt för dimensionering av såväl geokonstruktioner som förändringar av naturliga formationer. I laboratoriemiljö används skjuvförsök för att bestämma friktionsvinkel, från vilken den dränerade skjuvhållfastheten bestäms. Direkt skjuvförsök och triaxialförsök är två vanligt förekommande typer av skjuvförsök. Ett triaxialförsök […]
Hur deformeras torv under järnvägar och vägar?
Artikelförfattare: Bo Vesterberg, David Rudebeck, Fredrik Burman, Mattias Andersson och Martin Holmén SGI samt Marcus Valtonen Örnhag, Lunds Tekniska Högskola Modellförsök i laboratorium – för en bättre förståelse Kunskapen internationellt om hur torvjordar deformeras och går till brott under vägar och järnvägar är begränsad. Vidare saknas det teoretiska materialmodeller som på ett relevant sätt beskriver […]
FOKUS – Odränerad skjuvhållfasthet
Artikelförfattare: Göran Sällfors, Chalmers/GeoForce AB och Per-Evert Bengtsson, PEB Geoteknik AB Odränerad skjuvhållfasthet, cu, är en i många tillämpningar viktig parameter. Nu finns omfattande dokumenterat stöd för att empirin för kopplingen mellan förkonsolideringstryck och odränerad skjuvhållfasthet, de tre kvoterna cua/σ’c,cuDS/σ’c och cup/σ’c i de flesta fall stämmer mycket bra. Det gäller såväl för aktiv som direkt skjuvhållfasthet och passiv […]
Grundförstärkningar förr och nu
Artikelförfattare: Oscar Ögren, och Anders Beijer Lundberg, ELU Konsult AB Grundförstärkningar har genomförts i alla tider, men det var först på 1970-talet som ett systematiskt förbättringsarbete startade, vilket gjorde att en stor del av de historiska byggnaderna i Gamla stan i Stockholm kunde grundförstärkas. En väldigt stor del av byggnaderna i de historiska stadskärnorna i […]
Industriell pålning går ”som på räls”
Artikelförfattare: Hans Gullström, Rovalin AB och Leena Haabma Hintze, Svensk Grundläggning Egentligen är det självklart. Varje produktion eller utförande som systematiseras och metodiskt upprepas och går i takt, kan revolutionera vilken bransch som helst. Kruxet är att våga ta de initiala kostnaderna, skapa de rätta förutsättningarna. Att ta risken och bryta traditionella mönster, ändra på […]
IEG – en resa med livlig debatt
Artikelförfattare: Lovisa Moritz, Trafikverket, Ordf. IEG 2.0, Per Andersson, Transportstyrelsen, Vice Ordf. IEG 2.0 och Gunilla Franzén, GeoVerkstan, Tekn. Sekreterare IEG 2.0 Under 2020 etablerade branschen IEG 2.0, för att gemensamt använda de förväntade förändringarna med konstruktionsstandarden Eurokod till att utveckla branschen. Under 2021 har den gemensamma resan fortsatt. Året har använts till att säkerställa att vår buss kommer att ta […]
Fältmätning av träpålad E4-ombyggnation
Reducerad klimatpåverkan är en konstant strävan i världen vi lever i idag. Även grundläggningsbranschen strävar efter att hitta effektivare lösningar för att direkt eller indirekt minska resursåtgång och utsläpp. Det innebär många gånger användandet av nygamla grundläggningsmetoder. En sådan metod är träpålning, som människan nyttjat sedan flera tusen år tillbaka. Städer som Venedig och Rotterdam, […]
Markvibrationer vid vibrodrivning av spont – erfarenheter från ett fältförsök i Västerås
Det pågår många bygg- och infrastrukturprojekt i stadsmiljö som kräver djupa schakter i närheten av befintliga byggnader och konstruktioner. Dessa projekt kräver i många fall stödkonstruktioner och närheten till bebyggelsen ställer krav på skonsamhet vid schaktning och spontning. Idag används vanligen vibrodriven spont som oftast är mest kostnadseffektivt. Installation genom vibrodrivning kan dock ge upphov […]
Naturbaserade lösningar mot stranderosion
Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en vägledning för naturbaserade lösningar och länsstyrelserna ställer allt oftare krav på att erosionsskydd skall vara naturanpassade. Vad innebär detta och hur skall jag som geotekniker och projektör tänka? Historiskt har människan bosatt sig nära vatten för att nyttja vattnets möjlighet för transport när inga landbaserade vägar fanns eller […]
Borrad grundläggning – en uppdatering
Borrning inom grundläggningstekniken handlar i stor utsträckning om att borra ner rör i marken, ner till bärkraftiga jordlager eller berg. Röret kan vara en påle, en del av en borrad spont, ett dragstag, eller någon annan komponent i grundläggarens verktygslåda. Behovet av att använda borrade rör för grundläggningsändamål kan dateras till att grundläggning flyttade in till urbana miljöer, där tidigare tillämpade tekniklösningar för att installera pålar, nämligen slagning, hindrades av befintliga installationer och tidigare utförda grundläggningar och utfyllnadsarbeten.
Mot rättvisare riskdelning i tunnelprojekt
I inledningen av varje tunnelprojekt behövs en bedömning av projekttid och projektets kostnad, som är korrekt och väl avvägd. Vad vi ser i dag, både i Sverige och internationellt, är dock att en överskriden budget och förseningar snarare är regel än undantag. Vi på KTH Jord- och bergmekanik har därför initierat en serie forskningsprojekt med […]
Behöver riskhantering verkligen vara så krångligt?
Hur var det nu: Riskhantering är väl att hantera risker? Men vad är egentligen en risk, och framför allt, hur hanterar man den? Riskhantering är väl något för specialister och den slutar väl som en lista över risker, som man nog skall ta hänsyn till – eller räcker det att bara förvara listan i bokhyllan? […]
Bestämning av hållfasthetsegenskaper i silt – erfarenheter från utredning längs Ångermanälven
Statens geotekniska institut på-började 2015 en skredriskkartering av slänterna längs Ångermanälven. För detta arbete togs en metodik fram för indelning i karakteristiska jordlager och för bestämning av hållfasthetsegenskaper och portrycksförhållanden i dessa. Delar av metodiken presenteras i denna artikel. Statens geotekniska institut (SGI) har sedan 2013 i uppdrag av regeringen att genomföra skredriskkarteringar längs prioriterade […]
Stoppdrivningskriterier för vibrodriven spont –en blind fläck i regelverket
Det finns en avsaknad av stoppdrivnings kriterier för vibrodriven spont i befintliga regelverk och andra publikationer. Detta kan vid drivproblem försätta både beställare och entreprenör i en ofruktbar situation, även kallat tvist. En situation som vållar båda parter onödig tidsåtgång och merkostnad. Denna artikel syftar till att belysa ett problem; som i branschen är väl känt, men som det inte finns mycket publikationer om vare sig i Sverige eller internationellt.
Tidsberoende effekter av schakt i lös lera
Denna artikel beskriver utfört arbete och utvalda resultat från den första delen av ett doktorandprojekt på Chalmers tekniska högskola. Syftet med projektet är att studera hur tidsberoende effekter till följd av schaktarbeten i lera, så som konsolidering av portrycksförändringar efter schakt och visköst materialbeteende, påverkar jordtryck mot geokonstruktioner. Artikeln fokuserar på de fältmätningar av jordtryck […]
Vad berättar vibrationer som uppstår vid Jb-sondering om undergrunden?
En av de mest förekommande geotekniska undersökningsmetoderna i Sverige är jord-bergsondering (Jb-sondering), vilket huvudsakligen används till en översiktlig identifiering av jordlagerföljden och för att uppskatta djupet till berg. Metoden nyttjas främst som underlag i det första projekteringsskedet, bland annat för planeringen av ytterligare geotekniska undersökningar. På KTH pågår sedan 2019 ett doktorandprojekt med huvudsyfte att […]
Nyttan med geotekniska osäkerhetsmodeller
Framtagning och användning av geotekniska modeller i 3D blir allt vanligare i projekteringen. Det är då paradoxalt att ju mer sofistikerade de geotekniska modellerna blir – 3D, BIM mm – desto mer ifrågasatta blir de. Huvudskälet är att det i 3D och med möjlighet för mottagaren att själv på ett interaktivt sätt åka runt i […]
CPT idag och i morgon – några axplock
Dagligen används resultat från CPT-sonderingar i geotekniska utredningar. Det är en av de få metoderna vi har i vår geotekniska verktygslåda som möjliggör utvärdering av egenskaper i såväl lera som sand i fält med antagen hög tillförlitlighet. Men hur tillförlitlig är metoden? Vilka förbättringar väntar inom en snar framtid för att bättre utföra och utvärdera […]
BIG – en vision om forskning
BIG, Branschsamverkan i Grunden, är en vision om forskning inom geotekniken som ger nytta och utveckling, samt bidrar till att uppfylla FN:s globala mål. En vision som visat sig vara mer än en tanke. Det är ett koncept som genom kontinuerligt förbättringsarbete, ger en väl fungerade strategi för att skapa forskning med resultat. 2020 inleddes med en översyn av de prioriterade forskningsområdena, samt initiering av åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för samverkan och kunskapsdelning både inom BIG och med branschen.
IEG 2.0 har startat motorn – dags att kliva ombord
Under 2020 etablerade branschen IEG 2.0, för att gemensamt använda de förväntade förändringarna i konstruktionsstandarden Eurokod till att utveckla branschen. Det blir troligen många väderkvarnar som byggs för att ta optimal nytta av förändringarna, men det behövs även några vindskydd för att bevara några av våra mest kära principer och metoder. Motorn har startats, men ännu finns det plats till fler.
Hur klarar du byggindustrins undantagstillstånd – fyra råd till beställare av grundläggning
Byggindustrin har i många år diskuterat effekterna av konkurrens som inte sker på lika villkor och arbetar med en mängd förslag på lösningar mot svartarbete och regelfusk. Tillsynsmyndigheter, organisationer och beställare ställer allt tuffare krav men trots detta har den ekonomiska brottsligheten ökat.
Rock & roll på KTH – 40 år av jorddynamisk forskning
1980 tillsattes vid avdelningen för jord- och bergmekanik på KTH en adjungerad professur i ämnet ”geodynamik”. Syftet var att strukturera forskningen och undervisningen inom området. Vid denna tidpunkt var vibrationsmätningar fortfarande tids- och kostnadskrävande. Under de följande 40 åren inträffade en revolution av mät- och analystekniken, tack vare tillgången till allt kraftfullare datorutrustning. Nya möjligheter […]
CoClass för geotekniska BIM-objekt – nu finns koderna
För att en teknikdisciplin ska kunna jobba helt enligt BIM-metodik krävs det att alla objekt i modellen är digitala och bär information, bland annat avseende sina egna egenskaper och sin relation till andra objekt i den totala BIM-modellen. Det gäller även undermarksdisciplinerna geoteknik, berg, grundvatten och förorenad mark. En förutsättning för BIM på riktigt är […]
Glesspont i tätort – slukhål och flytbenägen jord
I kvarteret Stora Frösunda i Solna har Besab under perioden april 2018 till juni 2019 utfört grundläggningsarbeten för en ny bilhall med ovanliggande bostäder. Inom en borrad glesspont, cirka 350 krönmeter med tre till fyra hammarbandsnivåer, har upp till femton meter djupa schakter utförts i lera och flytbenägen siltig jord ned till och ibland under […]
Testdamm i Älvkarleby för skadedetektering
En försöksdamm har under hösten 2019 byggts i Älvkarleby. Anläggningen ger möjligheter att, under realistiska förhållanden, studera defekter i fyllningsdammar. Syftet med projektet är att undersöka möjligheten att detektera inbyggda skador i dammen med att antal olika metoder. Arbetet kommer leda till rekommendationer för instrumentering av fyllningsdammar. Projektet är ett samarbete mellan Vattenfall Research & […]
Digitala tvillingar av fyllningsdammar
När säkerheten för jord- och stenfyllningsdammar utvärderas är numerisk modellering ett utmärkt verktyg, till exempel i situationer när traditionella metoder baserade på kraft- och jämviktsmetoder bedöms som inte tillräckliga. För att numeriska beräkningar ska vara tillförlitliga, behövs kunskap om de ingående materialens mekaniska egenskaper. Jordmaterialen i en fyllningsdamm varierar, då de olika zonerna är dimensionerade […]
160 km påle i Olskroken – Optimering och automation av påldimensionering för brostöd i lera
Olskroken är en knutpunkt för järnvägstrafiken i såväl Västsverige som för nationell och regional tågtrafik. Trafikverket utvecklar nu området i samarbete med Peab, Infranord och WSP genom att skapa planskilda korsningar och genom att möjliggöra högre hastigheter och anslutningar till Västlänken. För att möjliggöra detta kommer sex nya broar byggas med en total längd på […]
Dimensioneringsmetodik med stabilisering av överbyggnader till motorväg och järnväg
För att kunna optimera väg- och järnvägskonstruktioner bättre än vad som görs idag behöver vi använda materialmodeller där ingående parametrar speglar överbyggnadskonstruktionens verkliga beteende. Ekdahl-metodiken uppfyller detta kriterium. Ingenjörskonsten inom vägbyggnads- och järnvägsområdet har historiskt sett varit huvudsakligen empirisk där nya konstruktioner utvärderats genom en ”trial-and-error” metodik. Lyckligtvis har en kunskapsuppbyggnad skett inom området vilket […]
Grusfabriken – Från schaktmassor till ballastprodukter – Hinder och möjligheter
Dagens hantering av schakt- och rivningsmassor gör att enskilda byggprojekt har svårt att nå massbalans på grund av plats- och tidsbrist och en snäv planeringshorisont. En lovande uppgraderingsteknik är våtsiktning som har kapacitet att halvera klimatavtrycket för varje ton ballast samt minska mängden till deponi med 30 procent. I ett fullskaleprojekt i Malmö kommer metoden […]
Korrosionsprovning av olika typer av bergbultar i tunnlar – Långtidsexponering
I en ny forskningsrapport från RISE KIMAB redovisas resultat från upp till åtta års korrosionsprovningar av delvis ingjutna bergbultar exponerade i bergväggen i Muskötunneln och i Äspötunneln (Äspölaboratoriet). I undersökningen ingår bergbultar av obelagt kolstål, rostfritt stål (tre stålkvaliteter), varmförzinkat stål samt varmförzinkat stål med två olika epoxibeläggningar. Målet med långtidsexponeringerna har varit att ta […]
Geofysik som standardmetod vid alla geoundersökningar
I början av november 2019 rapporterades det att färdigställandet av Förbifart Stockholm blir försenat med 4 år och att kostnaden ökar med 10 procent, det vill säga cirka 3,3 miljarder kr. Skälen till förseningar och fördyrningar av stora infrastrukturprojekt är av olika karaktär. I de allra flesta fall anges dock överraskande geotekniska förhållanden som en […]
IEG 2.0 – en snöboll i rullning
Hur kan vi säkerställa att nästa generation av Eurokod blir den ramstandard som Sverige önskar, som möjliggör att vi kan bygga säkra, innovativa och robusta konstruktioner för framtiden utan onödig byråkrati, tidsspill och kostnad? Det var en av de tankar som genomsyrande diskussionerna under eftermiddagen den 12 november, då representanter från ett 15-tal aktörer träffades […]
BIG – fokuserad forskning med resultat
BIG, Branschsamverkan i Grunden, fokuserar den pågående forskningen till tre prioriterade områden; Höghastighetsjärnväg, Hållbarhet och beständighet, samt Ökad produktivitet. I oktober 2019 höll BIG för 6:e gången sitt årliga VIP-möte (VIP = Väldigt Intressanta Projektresultat). Många kunskapshöjande och nyskapande resultat har kommit fram inom de prioriterade områdena. Exempelvis automatisk frekvensstyrning (AFC) vid packning, metod för […]
Sund konkurrens från och i grunden – krav Arbetsplattform
Inom byggindustrins organisationer pågår sedan flera år ett arbete kring sund konkurrens och schyssta byggen. Målet är nolltolerans mot svartarbete och regelfusk. För att lyckas behövs en bred samverkan på olika nivåer i hela byggprocessen. Svensk Grundläggning arbetar i samma anda med uppdaterade riktlinjer och säkerhetsanvisningar vid utförande av grundläggning. För Sveriges Byggindustrier är arbetet […]
Djupa schakt under Nationalmuseum
Nationalmuseum i Stockholm uppfördes som Sveriges första offentliga museibyggnad för de kungliga konstsamlingarna, som år 1792 överlåtits till staten. Vid invigningen, år 1866, bedömdes byggnaden som, den näst efter Stockholms slott, dyrbaraste och bäst uppförda byggnaden i landet. Byggandet av Nationalmuseum innebar genombrottet i Sverige för modern byggnadsteknik och industriellt producerat byggnadsmaterial. Efter närmast 150 […]
Stabilitetshöjande åtgärder längs Göta älv
– Göta älvdelegationen ska göra älvdalen tryggare för alla I ett framtida klimat räknar vi med långa och torra perioder av torka, men även nederbörd i form av skyfall i mycket större omfattning än idag. Samtidigt kommer havsnivån att stiga. Detta kommer att förändra de geotekniska förutsättningarna i Götaälvdalen och hota både liv och egendom. […]
Provning av markförstärkning i Bromsten
– Verifiering av beräkningar med hjälp av provbankar I Stockholms idag expansiva bostadsutveckling finns det stora utmaningar vad gäller grundläggning. För att uppnå en ekonomisk samt tekniskt gynnsam lösning krävs kostsamma och tidskrävande geotekniska utredningar. Detta då mark med fördelaktiga förhållande redan blivit exploaterad och kvar finns områden med utmanande geotekniska förhållanden. Bromstensstaden är ett […]
CoClass för geotekniska objekt möjliggör full BIM-kompatibilitet
Allt som byggs är grundlagt på jorden eller byggs nere i berget. Hur påverkas det dagliga geotekniska detektivarbetet av den allomfattande digitaliseringen i samhällsbyggandet? Processen från planering till färdig geomodell och kommunikation och visualisering av denna modell av den så kallade undermarksrymden är nu helt digital [1], vilket skapar nya möjligheter för effektivisering, kvalitetssäkring, och […]
Den geomekaniska triangeln – en bas för ny teknik
Förtätning av städer och samhällets behov att bygga djupare, bredare och högre än tidigare samtidigt som det finns ökade krav med hänsyn till miljö, hållbarhet och klimat sätter grundläggningsbranschen i en svår sits. Det kräver ett tekniksprång gällande både hur vi dimensionerar, vad vi bygger med och hur vi säkerställer kvalitet utan att glömma den […]
Riskhantering vid infrastrukturbyggande
– en fallstudie från ett vägprojekt i Stockholm Sverige investerar i runda tal 100 miljarder kronor för byggande, drift och underhåll av infrastruktur varje år. För att effektivisera investeringarna är det viktigt att tekniska lösningar, samverkan och ledarskap går hand i hand. Stora infrastrukturprojekt innebär alltid stora risker. Artikeln beskriver ett examensarbete som nyligen utförts […]
Storskalig lagring av vätgas i bergrum
Sveriges stålproduktion släpper idag ut stora mängder växthusgaser. Med initiativet HYBRIT hoppas SSAB, LKAB och Vattenfall göra stålproduktionen fossilfri genom att använda vätgas i processen. I HYBRIT:s forskningsprogram RP1 bidrar KTH Jord- och bergmekanik med att utveckla och förfina storskalig teknik för lagring av vätgas i bergrum, se figur 1. En fossilfri stålproduktion Senast 2045 […]
LCA inom geoteknik, är vi redo?
Byggsektorn står idag för en betydande andel av växthusgasutsläppen i Sverige. Två stora faktorer är produktion av byggmaterial och användningen av arbetsmaskiner i produktionsskedet. Vid grundläggning av en byggnad förbrukas ofta stora mängder resurser som betong, stål, markanvändning och energi. Kunskapen om olika grundläggningsmetoders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv är idag begränsad och endast ett fåtal […]
Kompetenta operatörer på grundläggningsmaskiner har Yrkesbevis
Grundläggning är komplext och krävande. Varje metod kräver sin maskin för pålning, stödkonstruktioner eller jordförstärkning.Inom grundläggning använder vi därför många olika maskintyper. De vanligaste är olika pålkranar, spontmaskiner, borrmaskiner och olika stabiliseringsmaskiner. För alla som sett dessa mäktiga maskiner i arbete är det uppenbart att det krävs både kunskap och erfarenhet för att hantera dem. […]
Geofysiker, drönare och geologer ger tillsammans en bättre bild av berget
Teknisk geologi vid Lunds tekniska högskola har i ett nyligen slutfört projekt, finansierat av Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo), undersökt om geofysiska mätningar med DCIP (kombinerade resistivitets- och IP-mätningar) kan ge bättre information om bergmassan i samband med planeringen av tunnlar och andra bergarbeten samt berguttag i bergtäkter. Resultaten bekräftar att DCIP i den undersökta miljön […]
InSAR mätning för mark rörelser och sättningar
Interferometric Synthetic Aperture Radar (InSAR) är en geodesiteknik för mätningen av små rörelser på stora markytor. På senare år har tekniken blivit ett viktigt verktyg i tidsseriemätningar för flera applikationer, så som övervakning av skred och ras, observation av geomorfologiska processer med mera. Inom byggsektorn är det främst markrörelser och deformationer som är av intresse. […]
Metodik för kartläggning av kvicklera
Kvicklera har bidragit till att många jordskred blivit omfattande och medfört dödsfall. Det är inte möjligt att undvika bebyggelse på kvicklera men med ökad kunskap om i vilka områden kvicklera finns minskar risken för olyckor. För att minimera riskerna och för att undvika onödiga kostsamma utredningar har en ny vägledning för kartläggning av kvicklera tagits […]
BIG – forskning och utveckling med fokus
BIG, Branschsamverkan i Grunden, etablerades i slutet av 2013, genom att Trafikverket, Statens geotekniska institut, Kungliga tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola samt Luleå tekniska universitet, signerade ett samverkansavtal. Arbetet har nu, efter drygt 4 år, kommit in i en fas där resultaten av ett gemensamt systematiskt utvecklingsarbete blir allt tydligare. Denna artikel visar hur BIG […]
Vibrationspackning – en svensk specialitet!
Under de senaste femtio åren har svenska geotekniker på olika sätt bidragit till den teoretiska och praktiska utvecklingen av jordpackningstekniken. Utomlands anses Sverige vara världsledande inom till exempel ytpackningen medels vibrationsvält. Under november 2018 hölls i Wien ett internationellt symposium om ytpackning – i samarbete mellan Wiens Tekniska Universitet och KTH – till minne av […]
Ytstabilisering av vägterrass för att minska påverkan av frysning
Finkorniga jordar är mestadels inte lämpliga som terrass under väg- eller järnvägsbankar eller andra större konstruktioner. För lerjordar är en av huvudorsakerna deras ofta mjuka konsistens med låg deformationsmodul, men för siltjordar även deras frostkänslighet. Frostkänsligheten för dessa jordar kan minskas genom stabilisering med hydrauliska bindemedel. Även andra mekaniska egenskaper av jordar kan förbättras genom […]
Säkrare maskinarbete inom borrning och grundläggning
Grundläggningsmaskiner blir allt större och mer komplicerade. Idag utförs inom borrad grundläggning och pålning många fler typer av arbeten än tidigare. En ökad komplexitet och fler arbetsmoment har skapat ett behov av maskiner med större vridmoment och lyftkraft. För att vidmakthålla säkerheten kring tyngre maskiner och ökad belastning i stort, följer ett behov hos samtliga […]
Nya Slussen – att bygga mycket och trångt i Stadsmiljö
Slussen är en central plats i Stockholm, som har dominerat stadens infrastruktur ända sedan staden grundades på senmedeltiden. I takt med att färdmedel och bebyggelse har förändrats har en lång rad ombyggnationer genomförts, och den senaste av dessa sker just nu. Eftersom Slussen, till skillnad från andra centrala färdleder som Norrbro, fortfarande är en helt […]
Ordning och reda i undermarksrymden tydliggör osäkerheter
Det är dags att skapa ordning och reda i undermarksrymden, det vill säga bland allt som finns under markytan. Detta är tydligt när man ser alla de initiativ som just nu finns inom området. Det handlar om en förbättrad process avseende vem, hur och vad som får byggas under mark. Det handlar också om en […]
Kartering av skredbenägenhet med artificiell intelligens
Inom industrin, finansvärlden och vården har artificiell intelligens använts sedan många år för att lösa komplexa problem. Det finns många modeller att använda sig av men en populär grupp av modeller är artificiella neuronnät. I ett projekt har vi på KTH Jord- och Bergmekanik undersökt möjligheten att kartera skredbenägenhet över stora områden med en sådan […]
Svälltryck på grund av avlastning i lös lera
– studie av hävningsförlopp och potentiella följdeffekter Mellan år 2001-2005 utförde Skanska entreprenad J2 som en del av projektet Götatunneln i Göteborg. I beställarens kravdokument specificerades storleken på det kontakttryck mot bottenplattan som kunde orsakas av kvarstående, ”inlåst”, hävning efter pålning, schaktning samt gjutning och förankring av bottenplattan. Detta kontakttryck benämns hädanefter svälltryck. I samband […]
Nästa generation Eurokod ger harmoniserade, kvalitetssäkrade och säkra geokonstruktioner
Arbetsmiljörisker, påverkan på tredje man, produktionsstopp, materiella kostnader och i värsta fall olyckor med personskador eller dödsfall, är några av de effekter vi ser till följd av geotekniska brister i markundersökningar, projektering, utförande och kontroll. Nästa generation Eurokod, som nu börjar ta form, har flera förbättringar som kommer att bidra till gemensamt kravställande, rätt kvalitet […]
BIG – skapar förutsättningar för utveckling
Att Branschsamverkan i Grunden, BIG, skapar förutsättningar för utveckling, är den slutsats som dras 4 år efter etableringen av forskningsprogrammet. Den utvärdering som genomfördes under våren 2017, ger goda skäl till slutsatsen. Artikelförfattare: Jan Ekström Trafikverket, Ordförande BIG Lovisa Moritz Trafikverket, vice ordförande BIG Gunilla Franzén GeoVerkstan, Koordinator BIG Läs hela artikeln i Bygg & […]
Allt du borde kunna men inte vågar fråga – om Grundläggningsmaskiner
Den här artikelns rubrik skulle egentligen varit Grundläggningsmaskiner – vikten av arbetsplattform och andra säkerhetskontroller. Men på en skala 1 till 100, hur många projektörer och ansvariga för arbetsmiljö, djupt inne i sina beräkningar och modeller, skulle inse att det handlar om en central fråga även för dem? En ännu bättre rubrik kunde varit den […]
Effektivare packning med nya insikter
Alla som har jobbat med vibrerande jordpackning vet att packningsfrekvensen har en inverkan på packningseffekten. Trots detta kan de flesta vältar endast variera arbetsfrekvensen inom ett snävt område. I ett nyligen avslutat doktorandprojekt på KTH har det visats att resonans kan utnyttjas och att packning är som mest effektiv vid eller strax över resonansfrekvensen för […]
FRP, framtidens material för reparation av undervattenspålar?
Nedbrytning av betongpålar i marina konstruktioner som ett resultat av den hårda miljön har understrukit vikten av ett kontinuerligt underhåll av dessa konstruktioner. En ny metod för att reparera dessa konstruktioner är att linda pålar med fiberförstärkt plast (FRP). FRP materialets låga vikt, höga beständighet och flexibilitet möjliggör för en snabb och effektiv reparation. Idén […]
Utvärdering av fallkonförsöket – Ändringar i bestämning av skjuvhållfasthet och konflytgräns i nya standarder
Ett antal reviderade europeiska standarder för geotekniska laboratorieförsök håller på att införas i Sverige. Utöver en översiktlig beskrivning behandlar denna artikel kommande ändringar i utvärdering av fallkonförsöket för bestämning av skjuvhållfasthet och konflytgräns. Den största ändringen gäller odränerad skjuvhållfasthet och innebär i allmänhet en 20 procentig reduktion för ”ostörda” prover och en 8 procentig ökning […]
Korrelationer mellan odränerad skjuvhållfasthet och förkonsolideringstryck i lera
Korrelationen mellan odränerad skjuvhållfasthet och förkonsolideringstryck för fallkonförsök är dålig, medan den för direkta skjuvförsök följer tidigare svenska erfarenheter. Det visar en stor mängd data från laboratorieundersökningar från kommersiella projekt som har samlats in och jämförts. Vidare visar fallkonförsöket generellt större spridning och lägre hållfastheter än direkta skjuvförsök. Skillnaderna tros till största del bero på […]
Sättningar i sulfidjord – undersökningar, fältmätningar och beräkningar
Bygg- och anläggningsbranschen behöver verktyg för att kunna prognostisera sättningar inklusive långtidssättningar i sulfidjord med rimlig tillförlitlighet. Uppkomna verkliga sättningar orsakade av en anläggning avviker ofta (väsentligt) från de på förhand förväntade, och som regel fås större men ibland också mindre sättningar. Långtidsdeformationer (krypning) kan pågå i decennier och långtidssättningar kan bli avsevärda och leda […]
Sulfidjord eller vanlig lera – dömd på förhand
Stora infrastruktursatsningar längst Norrlandskusten har lett till att mängden sulfidjord som årligen hanteras har varit stor och mängderna som hanteras under de närmaste åren kommer att öka. Med ökade mängder sulfidjord aktualiseras också hanteringsfrågan. I dagsläget deponeras en stor del av schaktmassorna som bedömts som sulfidjord. Den största volymen sulfidjord som årligen hanteras är den […]
Geofysiska undersökningsmetoder – standard i alla större infrastrukturuppdrag
Under de senaste åren har bygg- och anläggningsbranschen sett en tydlig ökning av användandet av geofysiska undersökningsmetoder som ett komplement till traditionell geoteknisk borrning. Detta syns inte minst i ett flertal stora infrastrukturprojekt som Varbergstunneln, Norrbottniabanan och Ostlänken för järnväg, Förbifart Stockholm och Förbifart Södertörn för väg, Akalla-Barkaby för tunnelbana och Sydvästlänken för kraftledning. Denna […]
Kunskap om överföring av vibrationer vid spontdrivning ger lägre skadekostnad
Problem med vibrationer orsakade av byggverksamhet ökar i dagens samhälle. I samband med vibrodrivning av spont överförs vibrationerna från drivutrustningen till sponten och från sponten vidare ut i jorden. Tidigare kunskap har inte kunnat uppskatta vibrationspåverkan och hur nära ett skadeobjekt en spont kan drivas. Nu visar resultat från Fanny Deckners doktorsarbete [1] att vibrationsöverföringen […]
Nygamla geotekniska utmaningar – i Nya Lödöse/Gamlestaden i Göteborg
Stadsdelen Gamlestaden i Göteborg är under stark utveckling. Sedan ett antal år tillbaka bedriver Göteborgs Stad flertalet projekt i syfte att förnya stadsbilden och utveckla området i form av nya bo- städer, kontor och hotell, se figur 1. Dessutom skapas en knutpunkt för resande med spårvagn, buss och regionaltåg. Parallellt med byggnationen i området pågår Västsveriges […]
Vibrationspåverkan från tågtrafik på pålgrundlagd byggnad
Det ökande behovet av bostäder och kontorslokaler i storstäder innebär att även områden nära tätt trafikerade vägar och järnvägar måste utnyttjas. Dessa utrymmen har hittills förblivit oanvända, ofta på grund av potentiella miljöproblem såsom buller eller markvibrationer. När byggnader skall grundläggas i närheten av järnvägar ställs projektören inför ofta svårbedömda frågeställningar, exempelvis om och i […]
Kontrollmätningar av vägbank med drönare
Drönare har visat sig mycket användbara vid alla typer av byggprojekt, men det är inom mätteknik som de har visat sig vara mest användbara då de ger: en helhetsbild av projektet, sparar tid och skapar en säkrare arbetsmiljö. Artikeln beskriver ett försök att mäta sättningar med drönare på en förbelastad vägbank på torv och lera. […]
Tydligare verktyg för färre brister
Bristande säkerhet, osund konkurrens, otydlig ansvarsfördelning, onödigt dyra åtgärder, är några av de brister som, om inte helt så åtminstone delvis, kan kopplas till brister i de handlingar som ligger till grund för våra byggprojekt. En åtgärd för att säkerställa att det fram- över blir färre brister i våra handlingar, är att skapa tydligare verktyg. Artikelförfattare […]
En hög byggnad grundlagd med jetpelare, ytstabiliserad jord och stålfiberarmerad betongplatta
– med användande av OM och avancerad sannolikhetsbaserad 3D FEM En 35 meter hög lagerbyggnad av hög komplexitet byggdes till Bergendahls Food i Hässleholm. För att innehålla maximal acceptabel lutningsskillnad för belastat golv användes grundförstärkning med jetpelare och ytstabilisering samt stålfiberförstärkning av betongplattan. Marken i området utgjordes av fyllning, sand, morän och torv. Avancerade numeriska […]
BIG – ger resultat att räkna med
Forskningsresultat blir vetenskapliga artiklar men även resultat för den praktiserande geoteknikern att räkna med. Genom utveckling av forskningsprogrammet BIG, branschsamverkan i grunden, har förutsättningarna för geoteknisk forskning med hög vetenskaplig kvalitet som ger tillämpbara resultat, etablerats i Sverige. Artikelförfattare är Jan Ekström, Trafikverket, Ordförande BIG, Lovisa Moritz, Trafikverket, vice ordförande BIG och Gunilla Franzén, GeoVerkstan, […]
Erfarenheter av byggmetoder på torvmark
Det finns byggmetoder som används och fungerar väl för såväl nybyggnation som förstärkning av vägar och järnvägar på torvmark. I en ny publikation 2016 vid Statens geotekniska institut, SGI, presenteras exempel på goda erfarenheter av olika byggmetoder och ges praktiska rekommendationer avseende dessa. Men de beräkningsmetoder och beräkningsmodeller som används för att dimensionera åtgärder i […]
Ostörd provtagning av lösa leror – och dess inverkan på beräkningsresultat av sättningar
Provtagning av ostörda prover för bestämning av en leras egenskaper utförs i Sverige normalt med kolvprovtagare STII. I denna artikel presenteras resultat från ett utvecklingsprojekt som utförts för att jämföra provkvaliteten för prover tagna med traditionell kolvprovtagning STII respektive med relativt ny blockprovtagare framtagen av Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim. Provtagningen har utförts inom […]
Effektiv optimering av bindemedelsblandningar för stabilisering
Stabilisering av jord med bindemedel används i en mängd olika applikationer. Den i Sverige mest kända tillämpningen är djupstabiliseringstekniken. Stabilisering har även fått ökad användning vid ytstabilisering i infrastrukturprojekt samt vid behandling av förorenad jord och förorenade muddermassor. Artikelförfattare är Per Lindh, tekn dr., Skanska Teknik och Annika Åberg, fil lic., Statens Geotekniska Institut (SGI) […]
KC-förstärkning av sulfidjord – Östra länken, etapp 4A
Luleå kommun är en växande kommun med stora utbyggnadsvisioner. 10 000 nya Luleåbor ska få plats. För att uppnå detta behövs en förbättrad och effektiviserad avlopps- och dricksvattenförsörjning. Östra länken är inte bara ett VA–projekt utan även ett projekt som siktar mot att förbättra nätet av cykel- och bilvägar, anlägga nya rekreationsområden och förbättra hela […]
Obefintlig tillsyn utarmar geoteknisk kompetens hos husbyggare
Under hösten 2015 och efterkommande vinter följde vi på nära håll de grundläggningsarbeten som Akademiska hus lät utföra för ett nytt undervisningshus på KTHs campusområde. På detta projekt utfördes en 5 m djup schakt inom spont. Vi såg tidigt att arbetsplatsen var ovanligt rörig och när schakten utfördes upptäckte vi att sponten var av typen […]
En väldig massa bergsmassa – och väldig massa kompetens
Enligt Trafikverket är projektet Förbifart Stockholm ett av Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt. Vägen binder samman de norra och södra delarna av länet, avlastar Essingeleden och innerstaden samt minskar sårbarheten i Stockholms trafiksystem. För att skona viktiga natur- och kulturvärden, kommer drygt 18 av förbifartens totalt 21 km att gå i tunnel. Projektet kommer därför […]
Förstärkning av översvämningsdrabbade vägar på torv med lättklinker
Under lång tid har det lägre trafikerade vägnätet haft problem med sättningar där undergrunden utgörs av torv. Periodvis har detta vid nederbörd och höga vattenstånd medfört att vägen helt eller delvis legat under vatten. De pågående klimatförändringarna bidrar till att vägarna svämmas över oftare och tillgängligheten minskar, även om sättningarna i torven i det närmaste […]
GeoBIM – nya metoder för riskhantering och framtagning av geomodell i 3D
BIM är här nu! Även inom geotekniken. Och det är hög tid att vi sluter den digitala kedjan – hela vägen från fält till förvaltning av geotekniska och geologiska data. Sedan en tid kallar vi konceptet GeoBIM. Vad det egentligen handlar om är att vi nu har system, rutiner och verktyg för att hålla ordning […]
Nytt sätt att förbättra inträngningsegenskaperna hos cementbaserat injekteringsbruk med momentant varierande tryck
Ett mycket viktig moment i samband med undermarksbyggande är tätning av konstruktioner för att hindra vatteninflöde eller ett eventuellt läckage av lagrade material i konstruktionen. Sedan mitten på 1980-talet har man på Kungliga tekniska högskolan (KTH) forskat kring injekteringen av sprickor i berg med varierande tryck för att förbättra inträngningsförmågan av cementbaserade bruk. I tidigare […]
Effektivare markbyggande och FoU för ett hållbart samhälle
Forskning och utveckling (FoU) inom markbyggande innebär möjligheter till stor ekonomisk besparingspotential och möjligheter till miljömässigt bättre lösningar vid byggande och underhåll. I relation till de mycket omfattande samhällssatsningarna och till de stora värden som står på spel satsas det relativt lite medel på forskning och utveckling inom markbyggande i Sverige. I denna artikel vill […]
Stålkärnepålar – erfarenheter och praxis
Stålkärnepålar har använts i Sverige sedan början av 1960-talet. Efter de första tillämpningarna har användningen av påltypen ökat kontinuerligt och stålkärnepålar är idag ofta förstahandsvalet vid kvalificerade pålgrundläggningar. Pålen är aktuell vid grundläggning av särskilt höga byggnader. Metodiken att utföra pålarna har successivt förbättrats och erfarenheter från mer än 50 år av utförda projekt har […]
BIG – små steg med stora positiva effekter
Den numera väletablerade forskningssamverkan Branschsamverkan i grunden (BIG) har under åren 2014 till 2015 visat sig ha potential att ge stora positiva effekter, för byggande och underhåll av transportsystemets infrastruktur. Artikelförfattare är Peter Lundman, Trafikverket, ordförande BIG, Lovisa Moritz, Trafikverket, vice ordförande BIG, och Gunilla Franzén, GeoVerkstan, koordinator BIG. Läs hela artikeln i Bygg & […]
Sättningar i lera med stor mäktighet
I Göteborg bebyggs idag stora områden, där lerans mäktighet är större än 60 à 70 m. Flertalet geotekniska undersökningar avbryts tyvärr på dessa djup. Undersökningar har dock utförts som visar att det kan vara upp till 120 à 130 m lera. Inom dessa områden grundläggs byggnaderna med mantelbärande pålar (kohesionspålar) med olika längder, i regel […]
Är fem myror fler än fyra elefanter?
Hade Magnus, Brasse och Eva rätt? Är fem myror fler än fyra elefanter? Svaret får vi år 2020 när nästa generation av Eurokod publicerats. Då vet vi om de fem myrorna Danmark, Island, Norge, Finland och Sverige har lyckats säkerställa att våra förutsättningar och önskemål finns med. Artikelförfattare är Gunilla Franzén, GeoVerkstan, PT-leader TC250 SC7.T2, […]
Sannolik besparing av spont
Är kvalitet en dimensioneringsparameter att räkna med? Geotekniska undersökningar utförs med varierande precision och kvalitet men den eftersöka säkerheten består… OK, viss korrigering kan vi erhålla med hjälp av η-värdet, men ger det oss tillräcklig koppling mellan kvalitén i de geotekniska undersökningarna och potentiella besparingar i byggskedet? Artikelförfattare är Anders Prästings, KTH/Tyréns AB, Stefan Larsson, […]
Geoskicklighet – grundläggningsentreprenörer tar täten och ökar kraven
Grundläggning har varit en viktig del i byggandet sedan urminnes tider och för romarrikets brokonstruktioner. I Sverige något tusen år senare utfördes en tidig variant av pålning som gjorde det möjligt att bygga en befästning i mötet mellan Mälaren och Saltsjön. En konstruktion som senare blev grundpelaren i Svea rikes huvudstad. Trots dessa historiska anor […]
Ny typ av grundläggning för vindkraftverk kan spara stora pengar
Vindkraft är en energikälla med minimal miljöpåverkan. Grön energi är attraktivt av många skäl bland annat för att det tär mindre på naturresurserna och minskar den globala uppvärmningen. Det svenska målet är att 50 procent av den totala genererade elenergin ska komma från förnybara källor fram till 2020. För att nå målet måste tusentals vindkraftverk […]
Geotekniska risker kan hanteras bättre
Alla byggprojekt innebär risker: ekonomiska risker, säkerhetsrisker, arbetsmiljörisker och många fler. I Sverige har vi varje år stora kostnader för negativa utfall av risker i geotekniska projekt. I Svenska geotekniska föreningens (SGF) riskkommitté arbetar vi därför för att synliggöra och öka användningen av de verktyg som faktiskt finns för att hantera risker på ett effektivt […]
Hantering av sulfidjord – några vanliga frågeställningar
Hantering av sulfidjord – några vanliga frågeställningar Längs Bottniska viken påverkas många vattendrag av försurning som kan härledas till sulfidoxidation när sulfidjord kommer i kontakt med syre. Landhöjning, klimatstyrd variation och dikning bidrar till oxidationen och till pH-sänkning samt utlakning av sulfater och metaller från oxiderade sulfidjordar, så kallade sulfatjordar. Vid schaktning och uppläggning av […]
Varför rasar inte våra siltslänter oftare? Kanske barnen har förklaringen!
Stabilitetsberäkningar av branta siltslänter resulterar ofta i säkerhetsfaktorer mindre än 1, det vill säga beräkningar säger att slänten är instabil och borde rasa eller skreda. Detta motsvarar dock normalt inte verkligheten, eftersom dessa slänter inte har rasat eller skredat. Vad är förklaringen till denna motsägelse? När måste stabilitetshöjande åtgärder verkligen genomföras? Ett forskningsprojekt med fokus […]
Compentency in Geotechnical Analysis (COGAN)
Compentency in Geotechnical Analysis (COGAN) är ett projekt vars huvudmål är att öka kompetensen hos användare av numeriska beräkningsprogram inom geotekniken. Projektet finansieras huvudsakligen av EU och i projektet samarbetar företag och organisationer från en handfull europeiska länder. Projektet påbörjades hösten 2013 och beräknas vara avslutat hösten 2015. Artikelförfattare är Torbjörn Edstam och Anders Kullingsjö, […]
Marksättning i Uppsala – kan man räkna på det?
Att marksättningar kan ställa till med mycket problem är ingen nyhet. Det finns idag många olika lösningar för att förebygga sättningsrelaterade skador på ett byggnadsverk. I ett nybyggt flerbostadshusområde i nordöstra Uppsala har husen huvudsakligen grundlagts med pålar ner till fast botten. Val och utformning av pålgrundläggning föregås av mer eller mindre omfattande geotekniska undersökningar […]
Branschsamverkan i Grunden (BIG) – första resultaten
Kan man sänka kostnader för byggande och underhåll av transportsystemets infrastruktur genom ett långsiktigt och systematisk utvecklingsarbete inom geoteknikområdet? Det är målsättningen med det branschgemensamma forskningsprogram som etablerades den 1 januari 2014 och som de närmaste fyra åren satsar 60 miljoner kronor på forsknings- och utvecklingsprojekt. Ett år senare kan parterna konstatera att många intressanta […]
Tio budord för säkrare fältarbete
Fältgeotekniker har många gånger ett farligt jobb. Nu har WSP utarbetat en strategi för att förebygga olyckor och tillbud i fält. Strategin lanserades i samband med en nationell fältgeoteknikerträff i Stockholm den 14 november 2014. Artikelförfattare är Petter Liljegren och Andreas Lundgren, WSP. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 1/15.
Studie visar fördelar med borrad spont med avseende på markvibrationer
Då det byggs allt tätare och i känsliga områden blir det allt vanligare att man måste ta hänsyn till markvibrationer. Anläggningsarbeten såsom packning, borrning och pål- och spontinstallationer genererar markvibrationer som kan skada intilliggande bebyggelse, påverka marken negativt samt skapa en otrivsam vistelsemiljö. I känsliga områden är det viktigt att kunna välja rätt metod som […]
GeoBIM – Optimalt utnyttjande av geotekniken i stora infrastrukturprojekt
Tänk om markytan vore genomskinlig! Tänk om alla jordlagren vore lite halvtransparenta! Tänk om vi med några magiska glasögon kunde se sprickorna i berggrunden under oss, se hur mycket vatten där finns och om berget duger till att fästa några bultar i! Och tänk om vi också kunde se några år framåt i denna underjordiska […]
Stabilitetsanalys av bankar på lera – en jämförelse mellan LEM och 2D/3DFEM
Infrastrukturprojekt med snabbt uppförda konstruktioner så som väg- och järnvägsbankar på lera innefattar bedömning av bankarnas negativa inverkan på den kortsiktiga stabiliteten. Bedömning är naturligtvis beroende av vilken analysmetod som används. Klassisk bedömning av problemet innefattar en två dimensionell jämviktsbetraktelse av stabilitetsproblemet, vilket löses hed hjälp av numeriska beräkningsprogram baserade analysmetoden LEM (Limit Equilibrium Method). […]
Nya utmaningar för Pålkommissionen
Pålkommissionen är en branschförening för frågor som rör pålgrundläggning. Medlemmar är myndigheter, entreprenörer, konsulter och tekniska högskolor. Föreningen bildades för 55 år sedan i samband med att kraftigt ökat byggande då skapade ett behov av bättre kunskaper beträffande pålning. Större delen av verksamheten under åren har gällt frågor relaterade till teknik och bärförmåga för nyinstallerade […]
Knutpunkt Geostandarder – påverkar utvecklingen
Knutpunkt Geostandarder knyter samman aktörer i grundläggningsbranschen, som har gemensamma mål för branschen; ökad kompetens, kvalitetshöjning och teknikutveckling. Samverka, komplettera och påverka är nyckelord för denna mötesplats med målsättningen att branschgemensamt arbeta med standarder och utbildning för att nå målet med en högre kvalitet och teknikutveckling. Denna artikel ger ett axplock från samverkan i Knutpunkt […]
CPTu – kan vi lita på sonderingsresultaten?
I geotekniska utredningar ingår behovet av att kunna bestämma markförhållanden och jordens egenskaper. Ett antal sonderingsmetoder har utvecklats för detta ändamål och CPTu (Cone Penetration Test med portrycksmätning) betraktas som en av de mer sofistikerade. Denna metod ställer dock höga krav på alla aktörer i processen, det vill säga fältgeotekniker, handläggande geotekniker, geokonstruktörer men även […]
En bortglömd metod: Elektroosmos, jordförstärkning med hjälp av el
Elektroosmos är en metod för att dränera och förbättra hållfasthetsegenskaperna hos finkorniga jordar. Metoden har visat sig kunna vara upp till hundra gånger snabbare än mekanisk konsolidering med hjälp av till exempel överlast, Lefebvre & Burnotte (2002). I dagens projekt är både de ekonomiska och miljömässiga aspekterna kanske viktigare än någonsin, och elektroosmos har visat […]
Efterbehandling av gruvavfall med morän/grönlutslam i tätskiktskonstruktionen: Massor med fördelar
Dagens praxis för täckning av sulfidhaltiga gråbergsrester är att täcka med morän. Det görs som ”kvalificerad täckning” genom att lägga på ett tätskikt med lerig morän som packas tätt. I ett önskescenario finns siltig/lerig morän i anslutning till området som är tillräckligt tätt och som kan användas för att anlägga tätskikt. Erfarenhet visar dock att […]
Dammars säkerhet – hur relaterar vi fältmätningar till dess stabilitet?
Dammsäkerheten hos fyllningsdammar är av stort intresse, inte bara för dammägare utan även för samhället i stort. Dammbrott kan innebära stor förödelse med stora konsekvenser i form av förlust av människoliv, miljöskador samt ekonomiska skador. I regel gör man stabilitetsanalyser av denna typ av konstruktioner för att ge dammen ett mått på säkerhet, normalt via […]
Vibrationer vid slagning av pålar och spont
Svenska Geotekniska Föreningens Markvibrationskommitté har tagit fram en skrift som beskriver olika aspekter av hur markvibrationer påverkar geoteknikerns verksamhet. Vibrationsproblem vid pålslagning behandlas i avsnitt 3, Massarsch & Wersäll (2012). Skriften kan laddas ner kostnadsfritt från SGF:s hemsida: www.sgf.net. Föreliggande artikel bygger på författarnas forskning under de senaste 20 åren inom jorddynamik-området. Ett försök görs […]
Borrteknik för minimering av marksättningar vid borrad grundläggning
Borrning av foderrör och rörpålar i dimensionerna 100 till 300 mm är en ofta tillämpad teknik vid grundläggning. Metoden är säker både ur kalkyl- och utförandesynpunkt. En av få nackdelar, jämfört med andra metoder, är att mängden upptaget jordmaterial under vissa omständigheter kan bli signifikant större än den som motsvarar den installerade rörvolymen. Detta medför […]
Nytt fältförsök visar en kraftigt minskad omgivningspåverkan närmast sponten
Byggandet i Sverige går mer och mer mot att vi bygger i redan bebyggda områden, ofta nära befintliga konstruktioner. Pål- och spontdrivning är i dagsläget en av de största källorna till vibrationer i tätbebyggda områden och kräver därför sträng kontroll av dess omgivningspåverkan. Kunskapen kring de inducerade markvibrationerna är dock fortfarande bristfällig, särskilt vad gäller […]
Ska kalkylen inkludera arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet?
Är kostnaden för arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet något vi framöver, i större utsträckning än i dag, ska inkludera i de kalkyler som upprättas för anläggnings- och byggprojekt? Finns det en reell kostnad förknippad med det arbete som görs för att säkra arbetsmiljön, säkerheten och kvaliteten? Flera källor hävdar att detta arbete snarare är en vinst […]
Bestämning av dränerad skjuvhållfasthet med laboratorieförsök
Olika metoder används i Sverige för att bestämma den dränerade skjuvhållfastheten, friktionsvinkeln, i jord. Ytterligare en metod anges som lämplig i Europastandarden. Metoderna ger dock resultat som skiljer sig sinsemellan. Artikeln beskriver hur friktionsvinklar som bestämts med olika metoder förhåller sig till varandra och ger rekommendationer för vad som bör användas. Artikelförfattare är Rolf Larsson, […]
Horisontell jordundanträngning vid pålslagning i lera
I Sverige slås årligen ett stort antal prefabricerade pålar som kan påverka omgivningen påtagligt i form av vibrationer och markrörelser. Redan slagna pålar kan utsättas för horisontalrörelser då resterande pålar i pålgruppen installeras. Pålkommissionens Rapport 95 ”Omgivningspåverkan vid pål- och spontslagning” beskriver en beräkningsmetod som bygger på empiriska tumregler, men som saknar vetenskaplig förankring. Nyligen […]
Branschsamverkan i grunden (BIG) – nytt forskningsprogram
Den 1 januari 2014 startade det nya branschgemensamma forskningsprogrammet med fokus på geoteknik för väg och järnväg – BIG – upp sin verksamhet. Målsättningen är att genom ett systematiskt utvecklingsarbete långsiktigt sänka kostnader för byggande och underhåll av väg- och järnvägsanläggningar. Artikelförfattare är Peter Lundman, Trafikverket, ordförande BIG, Yvonne Rogbeck, SGI, Lovisa Moritz, Trafikverket, Sven […]
Knutpunkten – knyter ihop grundläggningsbranschen
Knutpunkt Geostandarder knyter samman aktörer i grundläggningsbranschen som gemensamt ser till att; nya utförandestandarder anpassas till svenska förutsättningar, nationella bilagor tas fram så att beprövade fältundersökningsmetoder för svensk geologi kan tillämpas, nästa generation Eurokod förändras/förbättras utifrån våra erfarenheter, hjälpmedel som tillämpningsdokument revideras, krav på kompetens formuleras, kurser för kompetenshöjning erbjuds branschen och information görs tillgänglig […]
Markentreprenad 13 – en studie av horisontaldeformationer vid schaktning i lera
Markentreprenad 13, sträcka Agnesberg till Marieholm, initierad av Trafikverket, var ett delprojekt inom Bana-Väg-i-Väst, innefattande dubbelspårsutbyggnad för tågtrafiken mellan Göteborg och Trollhättan. Norconsult AB fick rollen som ansvarig geotekniker åt Veidekke Entreprenad AB, som stod för utförandet av projektet. Projektet avsåg byggande av nytt dubbelspår parallellt med befintligt enkelspår, vilket var i drift under nästintill […]
Optimera masshanteringen och bygg för miljarder
Vi inom byggbranschen kan bli betydligt bättre på att använda våra material: • Bättre hantering av byggmaterial ger mer pengar till bostäder, skolor och vägar. Det ger konkurrensfördelar nationellt och möjligheter till produkter och tjänster utrikes • Frågan ägs av många aktörer och vi har valt att inrikta oss på att ta fram verktyg och […]
Verifiering av geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod
Praktiska råd och rekommendationer vid projektering och kontroll Efter införandet av Eurokod i Sverige har dimensionering och verifiering av geoteknisk bärförmåga förändrats i varierande omfattning och av olika orsaker. Pålkommissionen beslutade därför i början av 2012 att utveckla ett synsätt som stöder både Eurokod och tidigare regelverk med syfte att säkerställa rätt kvalitet vid grundläggning […]
Från triax till limpa – nu kommer ett vägledande recept
Branschens behov av triaxialförsök ökar. Ökande krav via eurokoderna, ökande behov av modellering av jordrörelser för schakter i tätbebyggda områden och utredningar med omfattande skredriskkarteringar är exempel på drivkrafter. Eftersom det tidigare inte har funnits någon samlad information om triaxialförsök i Sverige, har SGF:s Laboratoriekommitté sammanställt en rapport för att ge handläggande geotekniker vägledning i […]
Geotekniker och bergmekaniker ska lära för livet – men hur ska det gå till?
Geotekniker och bergmekaniker ska ha förmågan att projektera, bygga och underhålla geokonstruktioner för det moderna samhället. Konstruktionerna måste vara både ekonomiska, säkra, estetiska och miljövänliga. Ingenjören får sin kompetens genom utbildning, träning och erfarenheter från skolan, annan fortbildning och arbete i projekten. Kraven på en bred kunskapsbas ökar alltmer, samtidigt som det krävs en betydande […]
Kontraster mellan Sverige och Norge i geoteknikerns arbete
Kan man verkligen bygga på marsansås? Det är nämligen så som norrmännen beskriver konsistensen på kvicklera som gått i brott. Detta är något som geotekniker på Sweco i Sverige arbetat med sedan en tid tillbaka då vi inlett ett samarbete med våra kollegor på andra sidan norska gränsen. Detta samarbete har givit oss många nya […]
Bättre flyt i irländsk flaskhals
2008 fick URS i uppdrag av Northern Ireland Roads Service (Nordirlands trafikverk) att utveckla trafikplatsen i York Street, Belfast. Den befintliga korsningen som är belägen norr om Belfasts stadskärna är en av Nordirlands viktigaste knutpunkter, där de tre mest trafikerade artärerna (M2- och M3-motorvägarna samt fyrfältsvägen Westlink) sammanstrålar och där det dessutom går vägar för […]
Studie av 2D/3D numerisk modellering av kalkcementpelare installerade som överlappande skivor
Djupstabilisering med kalkcementpelare är den mest använda metoden för förstärkning av lösa jordar i Sverige. Metoden har genom åren framgångsrikt använts huvudsakligen för att reducera sättningar och i viss mån förbättra stabiliteten för väg och järnvägsbanker. Metoden har i Sverige använts i liten omfattning som stödkonstruktion för temporära/permanenta schakter eller tillsammans med stödkonstruktioner för att […]
Borrteknik för minimering av marksättningar vid borrad grundläggning
Borrning av foderrör och rörpålar i dimensionerna 100 till 300 mm är en ofta tillämpad teknik vid grundläggning. Metoden är säker både ur kalkyl- och utförandesynpunkt. En av få nackdelar, jämfört med andra metoder, är att mängden upptaget jordmaterial under vissa omständigheter kan bli signifikant större än den som motsvarar den installerade rörvolymen. Detta medför […]
Vibrationer vid slagning av pålar och spont
Svenska Geotekniska Föreningens Markvibrationskommitté har tagit fram en skrift som beskriver olika aspekter av hur markvibrationer påverkar geoteknikerns verksamhet. Vibrationsproblem vid pålslagning behandlas i avsnitt 3, Massarsch & Wersäll (2012). Skriften kan laddas ner kostnadsfritt från SGF:s hemsida: http://www.sgf.net. Föreliggande artikel bygger på författarnas forskning under de senaste 20 åren inom jorddynamik-området. Ett försök görs att […]
Nyheter
Trädinspirerad vindkraft med potentiellt enorma miljöfördelar
Med träd och växters rotsystem som inspiration har svenska Stilfold utvecklat ännu en potentiellt revolutionerande användning av sin unika teknik för stålorigami. Genom projektet STIL Foundations vill de förändra och förnya fundamenten till större konstruktioner, exempelvis vindkraftverk och broar – och beräkningarna visar på stora miljövinster. I dag byggs fundament huvudsakligen av betong. Materialåtgången är […]
Lösningar för markskruvar
GroundPlug® Easy Mounting System™ lanserar sina produkter på den svenska marknaden, som kommer att vara tillgänglig för alla byggare i Sverige, oavsett om de är proffs eller gör-det-självare. Målet är att skapa en bransch där byggandet kan ske snabbt, effektivt och hållbart tack vare pålitliga stållösningar. Produktsortimentet består av flera serier med markskruvar som täcker […]
Grunden till Skandinaviens högsta byggnad
Utgrävningen för grundkonstruktionen av det 245 m höga Karlatornet mäter 90 x 90 meter med ett djup på cirka 6 meter och har försetts med stödsystemet MP250 av hydrauliska stämp. Göteborg är väl känt för sina dåliga markförhållanden. Groundforce har arbetat med flera projekt i staden de senaste åren med deras modulära stödsystem, vilket varit […]
Först i Europa med banbrytande spårningsteknik
Ramirent blir först i Europa med att märka upp maskiner med ny banbrytande LoRa-teknik. Med hjälp av en GPS-sändare kan hyreskunder få information om var maskiner befinner sig, hur de används och vilken miljöpåverkan dess användning ger. Ett återkommande problem på byggarbetsplatser är att hitta maskiner och verktyg som ligger utspridda på arbetsplatsen. Detta ihop […]
Grundläggningsdagen 2023
Grundläggningsdagen kommer hållas på Stockholmsmässan 16 mars, 2023. Nya tider För dig under 35 år! Seniora, hjälp till att lyfta fram/uppmuntra våra yngre. Som vanligt är ordet fritt! Gyllene tider Det går bra nu, Återvinning i projekt/hållbarhetstid, framtidsspaning, tillbakablick Tuffa tider När det inte blev som det var tänkt, Hur ser framtiden ut? Stora maskiner, […]
En hållbar framtid för Packhuskajen
Packhuskajen i Göteborg byggdes på 1860-talet. Efter 150 år är kajen i stort behov av att rustas upp. När kajen får ett nytt liv ställs det hårda krav på miljöpåverkan samtidigt som Göteborg behöver rustas inför en höjning av havsnivån. Packhuskajen sträcker sig från Stora Bommen vid Casino Cosmopol till Jussi Björlings plats vid Göteborgsoperan. […]
Priset Guldpålen, till Årets Grundläggare x 3
Utnämningen Årets Grundläggare är ett pris som instiftades 1997 av Pålkommissionen och dåvarande Pålentreprenörerna. Prisutdelning sker normalt på Grundläggningsdagen. På grund av inställda evenemang under pandemin delades det i maj 2022 ut totalt tre guldpålar, varav två på Påldagen på Liseberg. Priset för Årets Grundläggare 2021 tilldelades Peter Alheid! Motivering: Årets pristagare besitter en unik […]
Per Kettil blev Årets Brobyggare 2021
Per Kettil, Skanska Teknik, utmärker sig genom en unik förmåga att kombinera djup teoretisk kunskap inom byggnadsmaterial, konstruktionsteknik, geoteknik och beräkningsmekanik med stor förståelse för praktiska frågor inom produktionsteknik. Något som resulterar i hög kvalitet och stora vinster för både miljö och produktionssäkerhet. Pristagaren har dessutom verkat för ökad kunskap i branschen dels genom sin […]
Påldag 22
Onsdag 18 maj arrangeras Påldagen på Lisebergsteatern i Göteborg. En heldag med föredrag om pålar och stödkonstruktioner! Träffa kollegor och företag från branschen. Ta del av information om utmaningar och möjligheter från intressanta grundläggningsprojekt. www.paldagen.se
Pråm sparar 50 000 tunga lastbilstransporter genom stan
Den första pråmen med bergmaterial från bygget av nya tunnelbanan har gått till Norra Djurgårdsstaden. Det är ett långsiktigt samarbete mellan Stockholms stad och Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana för att återanvända det bergmaterial som genereras när den nya tunnelbanan byggs. Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden kommer att använda materialet som utfyllnad när nya gator, torg […]
Digitala detaljplaner tillgängliga för alla
I och med Lantmäteriets arbete finns nu digitala detaljplaner tillgängliga för alla genom den Nationella geodataplattformen. Hittills har 162 kommuner tecknat avtal om att tillgängliggöra sina detaljplaner i plattformen. Av dem har 22 redan levererat in data som nu är sökbara och till nytta för aktörerna i samhällsbyggnadsprocessen. Konsumenter i den Nationella geodataplattformen (NGP) kan […]
Vätgaslagret i Luleå tar form
Bygget av bergrumslagret för fossilfri vätgas i Luleå har nått halvtid och bland annat håller själva stållinern (stålskiktet) inne i Svartöberget på att monteras. Lagret, som blir en viktig del av värdekedjan för fossilfri järn- och stålframställning, är planerat att tas i drift till sommaren. Tekniken för lagring av gas i ett inklätt bergrum under […]
Rätt anpassad kompressor viktigt för miljön
Inom industrin har man under lång tid optimerat tryckluftsanvändningen. Elförbrukningen är den enskilt största kostnaden i TCO för en kompressor. Inom mobila dieseldrivna kompressorer har inte arbetet gått lika långt. Utvecklingen av miljömotorer har gått framåt och till viss del fått lägre bränsleförbrukning. CompAir är kompressortillverkaren som tagit utvecklingen steget längre. Med sin patenterade turboskruvsteknologi […]
Ny ordförande i Anläggnings- forums beredningsgrupp
Norconsults vice vd Anna-Jeanette Larnelius blir ny ordförande i Anläggningsforums beredningsgrupp. Det är första gången en konsult får ordförandeposten och hennes förhoppning är att kunna fortsätta arbetet för en attraktiv och effektiv anläggningsbransch. Anläggningsforum är ett branschsamarbete mellan Byggföretagen, Innovationsföretagen och Trafikverket med syfte att öka samverkan mellan den svenska anläggningsbranschens beställare, entreprenörer och konsulter. […]
Groundforce får arbeta i Sveriges största infrastrukturprojekt
Groundforce fortsätter att bidra till stora infrastrukturarbeten i Göteborg genom sitt senaste kontrakt – stödkonstruktion vid utgrävning av järnvägstunnel, sektion E05 Korsvägen som är en del i den 8 km långa Västlänken. Entreprenörer för sektion Korsvägen är NCC och tyska Wayass & Freytag Ingenenieurbau och inkluderar en 3,2 km lång dubbelspårig järnväg, vilken till större […]
Bästa examensarbetet inom stålbyggnad
Under en ceremoni på Stålbyggnadsdagen delades stipendiet för bästa examensarbete 2021 ut till Anton Andersson och Johannes Jonsson från Lunds Tekniska Högskola. Ur Motiveringen: Examensarbetet behandlar vibrationsdriven stålspontning. Frågeställningen är om man utifrån numerisk simulering av det dynamiska förloppet vid neddrivning av sponten kan utveckla stoppkriterier i syfte att undvika skador på sponten vid kollision […]
Världens första batteridrivna pålkran
Aarsleff Ground Engineering AB tar täten för arbetet med hållbarhet inom sitt verksamhetsområde genom att investera i världens första batteridrivna pålkran från Junttan Oy. Den nya batteridrivna pålkranen, Junttan PMx2e, är utrustad med två batteripaket om 396 kWh och en 266 kW eldriven kraftstation vilket genereraren en kontinuerlig arbetsdag på 8–10 timmar. Den nya pålkranen […]
Nytt kontor byggt på energipålar
Centrum Pile AB i Kollanda, slutförde nyligen byggnationen av sin nya kontorsbyggnad som innehåller en stor konferenssal, matsal, omklädningsrum, mötesrum och en administrativ del. Byggnaden är uppförd på 48 prefabricerade energipålar som fyller tre funktioner; en stabil grund att bygga på, uppvärmning och kylning av byggnad. Energipålarna kommer att förse byggnaden med hela dess energibehov […]
Barn får lära sig läsa om hur man bygger tunnlar i berg
Alla barn mellan 3 och 6 år får nu lära sig läsa om hur man bygger tunnlar i berg. Svenska Bergteknikföreningen hoppas nu att barn ska välja ett yrke i bergbranschen före andra yrken och ger därför alla förskolor i Sverige en gratis barnbok om bergbyggande – ”Bojan och tunnelbanan”. Det är en barnbok i […]
Skredet i Gjerdrum
Kvicklereskredet i Ask, Gjerdrum, inträffade natten till onsdag den 30 december. Några minuter innan kl. 04 kom första nödsamtalet och när man konstaterat att det inträffat ett omfattande skred mobiliserades snabbt en stor räddningsinsats. NGI, Norges Geotekniska Institut, blev uppringda redan kl. 05 för att bistå med geoteknisk expertis. NVE, Norges vassdrags- og energidirektorat som […]
Ras och skred – hur förebygger vi det vid nybyggnation och planering?
Inför nybyggnation i Sverige kräver plan- och bygglagen att man visar att marken är lämplig med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Ur geoteknisk synvinkel innebär det att man vid planläggning och bygglov ska visa att marken är säker att bebygga med hänsyn till risken för ras, skred och erosion. SGI har i […]
Medel till hållbar stabilisering av muddermassor
Muddring och hantering av muddermassor påverkar miljön. För att minska miljöpåverkan kan stabilisering vara en metod för att begränsa spridningen av föroreningar i muddermassor. De stabiliserade massorna kan sedan användas för att bygga upp ny infrastruktur. SGI får 1, 58 miljoner kronor från Trafikverket för ett projekt med syfte att ta fram en ny metodik […]
Bidrag för åtgärder mot skred längs Göta älv
Statens geotekniska institut (SGI) har beslutat att bevilja sammanlagt 92 miljoner kronor i statliga bidrag för att öka stabiliteten i Göta älvdalen. Det är kommunerna Vänersborg, Ale och Göteborg som får bidragen för fyra olika projekt. SGI beviljar i besluten 59 miljoner kronor till Vänersborgs kommun för stabilitetsförbättrande åtgärder vid Vargöns hamn. Området har inte […]
Bästa examensarbete på Grundläggningsdagen
Vinnarna av Bästa examensarbete 2019 blev Matilda Harlén och Gabriella Poplasen från Chalmers Tekniska högskola för Excavation in Soft Clay. Vinnarna utsågs med följande motivering: ”Examensarbetet är väl genomarbetat, strukturerat och visar på ett kritiskt förhållningssätt till modellering. Arbetet är till stora delar teoretiskt men kopplar an till pågående projekt, där jämförelser kunnat göras mellan […]
50 års erfarenhet inom Bergteknisk forskning
Stiftelsen Bergteknisk Forskning – BeFo är sedan 70-talet en drivande aktör som utformar en väl fungerande nationell forsknings- och innovationsmiljö inom bergbyggnads- och tunnelbranschen. BeFo finansierar forskning inom bergmekanik och bergteknik genom projekt som valts ut av stiftelsens 28 huvudmän. Ett uppdaterat Program för Forskning Utveckling och Innovation för åren 2021-2025 är framtaget och finns […]
KE gruppen byter namn till Geosigma
Nu får KE gruppen ett nytt namn. Från och med den 1 september övergår även Geosigmas bygg- och anläggningskonstruktörer till varumärket Geosigma. Bolaget byter samtidigt namn från KE gruppen AB till Geosigma Konstruktion AB. Namnbytet sker samma dag som Karina Skalmstad tillträder som ny VD. För-ändringarna är en del av en utveckling där samarbetet mellan […]
FoBe Pålar i Näsviken investerar i ny maskin
FoBe pålar i Näsviken (1,5 mil västerut från Hudiksvall) investerar i en ny stor svarv för att förbättra sin service att gänga stålkärnepålar och rörpålar. Vi har lång erfarenhet av att leverera gängade stålkärnor i materialet S355J2 och alla våra gängor är testade och godkända, säger Magnus Forsberg, kvalitetsansvarig. Som kund bestämmer man själv om […]
Ny ordförande för Geoforum Sverige
Intresseorganisationen Geoforum Sverige har valt Jenny Carlstedt till ny ordförande. Jenny är digitaliseringsstrateg på Sweco och expert inom smarta städer och samhällen. Hon är en van ledare med en god insikt i utmaningarna och möjligheterna med digitaliseringen i samhällsbyggnadssektorn – en högt prioriterad fråga för Geoforum. – Jag ser fram emot att få kliva in […]
Ny vd för Geoforum Sverige
Intresseorganisationen Geoforum Sverige har utsett Sofi Almqvist till ny vd. Hon är idag enhetschef på exploateringskontoret, Stockholms stad, och vice ordförande i Föreningen Sveriges Stadsbyggare. Geoforum Sveriges arbete för samhälls-nytta av geodata och en datadriven utveckling av ett hållbart samhälle kommer att intensifieras under Sofi Almqvists ledning som tillträder tjänsten i februari 2020. – Digitaliseringen […]
Anders Prästings är ny doktor i geoteknik
Efter 5 års arbete med sin doktorsavhandling ”Managing un-certainties in geotechnical parameters” vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm var det dags för Anders Prästings, geotekniker på Tyréns, att försvara sin avhandling. Opponent och ledare för diskussionen var professor Kok-Kwang Phoon vid National University of Singapore, världskänd inom det geotekniska området. Syftet med Anders avhandling […]
Provpålning och statisk provbelastning ger säker grundläggning
Syftet med den provpålning som Peab Grundläggning AB utförde vid ESS (European Spallation Source) var att framförallt kon-trollera om uppställda krav på bärförmåga uppfylldes, både av seende konstruktiv och geoteknisk bärförmåga. Osäkerheten vid bestämning av storleken på stålkärnepålarnas lastkapacitet upplevdes som mindre än osäkerheten vid bestämning av den geotekniska bärförmågan för de i berg mantelbärande […]
Grundläggningsdagen 2019
Grundläggningsdagen firade 40 år i branschen – alla geoteknikers årliga branschdag sedan 1978 – och ägde rum torsdagen den 14 mars 2019. Som vanligt hölls den till på Stockholmsmässan i Älvsjö med rekordantal deltagare och utställare. En efterföljande middag i stadshuset och prisutdelningar. GD 2019 hade följande fyra huvudteman: Tillbaka till framtiden – Nya metoder […]
SGFs pris för bästa examensarbete
De fyra nominerade bidrag presenterades vid SGFs föreningsstämma den 13 mars 2019. Även årets bidrag levde alla upp till hög klass både på presentation och innehåll. Vinnaren utsågs med följande motivering: Examensarbetet är väl genomarbetat och strukturerat. Utöver de teoretiska delarna har arbetet ett fokus på experimentella studier och tolkning av resultaten från dessa i […]
Guldpålen till Årets Grundläggare
Delas ut av Pålkommissionen och Svensk Grundläggning för Förtjänstfulla insatser inom svensk grundläggning med särskild betoning på pålteknik, stödkonstruktioner, branschsamverkan och -utveckling. Guldpålen 2018 tilldelas Hans Gullström med motiveringen: Årets pristagare har visat stort engagemang inom både Svensk Grundläggnings och Pål-kommissionens verksamhet, och bidrog aktivt vid bildandet av Svensk Grundläggning. Som en teknikkunnig entreprenör har han utifrån […]
Rolf Brinks pris 2019
Vartannat år utdelas Rolf Brink’s pris. Stipendiet utgörs av ett rese-stipendium för praktiserande geotekniker. Stipendiet är avsett att delas ut till en person som har vidgat geoteknikens gränser och gärna vågat göra något annorlunda. Pristagaren skall ha utökat arbetsområdet och ökat marknaden för geotekniker. Pristagare 2019 är Gunilla Franzén. Motivering: Gunilla Franzén har genom stort […]
En ny typ av RD® pålvägg
SSAB har utvecklat en helt ny typ av RD® pålvägg som främst kan ersätta spont i krävande markförhållanden där entreprenörer ofta möter allvarliga problem under installationen. Det kan till exempel finnas hårda jordlager eller ibland andra hinder i marken, som inte sponten kan gå igenom. I den nya pålväggen är hanlåset format direkt på röret. […]
Hela bergbyggnadsbranschen samlas på Bergdagarna
Bergdagarna arrangeras på München-bryggeriet i Stockholm 19–20 mars 2019– Bergmekanikdagen och Bergteknikdagen arrangeras av Svenska Bergteknikföreningen sedan 2018 (tidigare Bergsprängningskommittén). Konferensen samlar branschens aktörer inom undermarksbyggande för kunskapsutbyte genom föredrag, diskussioner och en bred och etablerad utställning. Föreningen som har ett gemensamt kansli med BeFo – Stiftelsen Bergteknisk Forskning arbetar för att bli ett forum […]
Information från SGF nummer 1-2019
SGF-Nytt Under november 2018 genomförde SGF sina traditionsenliga planeringsdagar där styrelsen, ordförandena i arbetsgrupper och lokalföreningar samt sekretariat och kursadministration deltog. På agendan stod verksamhetsplanering 2019, utvärdering av den nya organisationen och föreningens kursverksamhet – nya rutiner och arbetssätt. Viktiga delar som föreningen tar med sig in i nästa verksamhetsår är att undersöka vad medlemmarna […]
Grundläggningsdagen 40
Grundläggningsdagen (GD) arrangeras av Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) och har varit svenska geoteknikers årliga branschdag sedan 1978 – GD 2019 är den 40:e i ordningen och det vill vi fira! Grundläggningsdagen är ett arrangemang av branschen, för branschen, och ska verka för erfarenhetsåterföring inom geotekniken. Sedan starten 1978 har GD varit under ständig tillväxt. Från […]
Stödkonstruktion hanterar några av de svåraste grundförhållandena i Göteborg
Peab har använt sig av Mega Brace och MP150-moduler från Groundforce som stödkonstruktion vid utgrävning av källare bredvid ett historiskt bryggeri i Göteborg. Lyckholmsprojektet är ett nytt kommersiellt 7-våningshus där en del av det gamla bryggeriet från 1880-talet är inkluderat för att ge plats åt kontor, affärslokaler och konferensanläggning i ett nytt kreativt innovationscenter. Den […]
Information från SGF nummer 8-2018
SGF-året 2018 börjar lida mot sitt slut men arbetet i den nya organisationens skepnad pågår fortfarande för fullt. Det senaste halvåret har varit fullt av administrativt arbete, genomlysning av befintliga rutiner och framtagande av nya. Allt med fokus på att skapa en stabil plattform på vilken föreningen kan fortsätta att växa och utvecklas för medlemmarnas […]
SGF delade ut priser på Grundläggningsdagen 2018
Bästa examensarbete: Tommy Pap, Chalmers. Motivering: Examensarbetet är unikt, väl genomarbetat, strukturerat och behandlar ett område som är högst aktuellt. Arbetet bör dessutom nyttjas internationellt för att sätta svensk geoteknisk forskning på världskartan. Arbetet kommuniceras på ett pedagogiskt sätt, såväl muntligen som skriftligen. Vinnaren förklarade något som för de flesta är obegripligt på ett lättförståeligt […]