GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING

Vid renoveringen av Sturegallerian i det anrika kvarteret Sperlingsens backe på Östermalm i Stockholm användes en alternativ metod för att förstärka grunden.

Idag finns krav på klimatdeklarationer för att beräkna klimatpåverkan av nya byggnader där de flesta byggdelarna ska ingå i beräkningen.

Spetsbärande pålar dimensioneras vanligtvis efter den modell för böjknäckning med sidomotstånd med ekvivalent styvhet som redovisas i Pålkommissionens rapporter.

Just nu planeras byggandet av nya stambanor i Sverige som ska möjliggöra tågtrafik i ännu högre hastighet (250–320 km/h) än de befint­liga (200 km/h).

Med påbörjad planering och projektering av nya stambanor för järnväg i Sverige, och med en ännu större utveckling och utbyggnad av ballastfria spår världen över, är det viktigt att undersöka möjliga riskområden som kan komma att påverka exempelvis drift och underhåll.

Många är vi geotekniker som har risker att hantera i vårt dagliga arbete. En otillräcklig riskhantering kan leda till både små besvär och stora katastrofer.

Statiskt plattbelastningsförsök är en av de mest tillförlitliga metoderna för packningskontroll men styvheten som erhålls – även kallad bärighet

Geofysiska mätmetoder är värdefulla att använda i olika skeden inom infrastrukturprojekt.

Kostnads- och klimateffektiv hantering av sulfidjord hindras ofta av att det saknas möjlighet att bedöma jordens potentiellt syrabildande egenskaper i realtid.

Planmonopolet innebär att det är en kommunal angelägenhet att plan­lägga användningen av mark och vatten.

När IEG 2.0 under år 2020 etablerades av branschen, upplevdes år 2024 med en publicerad Eurokod för geoteknik (EN1997) som en avlägsen utopi.

Den engelska termen ”Transportation Geotechnics” är svår att översätta till svenska. ”Geoteknik för transportinfrastruktur” ger inte på samma sätt en bild av de mångfasetterade frågeställningar som inkluderas.

När en byggnadskonstruktion uppförs i en nedsprängd schakt så uppkommer ofta en spalt (slits) mellan sprängslänten och konstruktionen.

I Helsingborgs hamn utfördes en betonggjutning cirka 2 m under vatten­nivån. Utmaningen var att få en tät temporär schakt där gjutningen kunde utföras. Lösningen blev att man slog en spont genom fyllningsmassorna och ned i underliggande sprängsten ut i hamnbassängen.

  Artikelförfattare: Anders Kullingsjö, Skanska Sverige AB/Skanska Teknik Pålkommissionens rapport 107 ”Sponthandboken 2018” har nu fun­nits i några år och inom kort har regelverket kommit ikapp. Den nya handboken beskriver utförligare än föregångarna vilka kontroller som måste göras. Särskilt genom införandet av begreppen ”Säkerhet mot brott vid normal belastning, punkt 1” och ”Säkerheten mot brott […]

Artikelförfattare: Mats Svensson, Tyréns Geoteknikbranschen har idag en stor potential att utvecklas inom många olika delar och vi har ett gyllene tillfälle att ta vara på den globala digitaliseringsvåg som sveper fram över vårt samhälle. Det finns en stor förbättringspotential avseende undersök­ningsmetodik, hur vi utvärderar våra designvärden, masshantering, och inte minst tillgängliggörande av data och […]

Artikelförfattare: Martin Persson, Norconsult AB och Göteborgs universitet samt Elin Nyström och Andrea Hultin, Norconsult AB Övergivna, underutnyttjade och nedgångna hamnområden är ofta lockande för stadsutveckling och därigenom nyetablering av bland annat bostäder och kontor. De huvudsakliga anledningarna till detta är förstås den omedelbara närheten till vattnet och det ofta centrala läget. Flera hamn- och kajområden […]

Artikelförfattare: Anders Kullingsjö, Johannes Tornborg och Torbjörn Edstam, Skanska Sverige AB / Skanska Teknik Denna artikel behandlar nyttjande/tillgodoräknande av 3-dimensionella (3D) effekter vid temporär schakt i lös lera. Artikeln sammanfattar och hänvisar till tre SBUF-rapporter där författarna beskriver sunda konceptuella modeller för tillgodoräknande av 3D-effekter i samband med enstaka lokala schakter respektive etappvis schakt och återfyllning. […]

Artikelförfattare: Torleif Dahlin, Teknisk geologi, LTH/Lunds universitet, Peter Jonsson, Teknisk geologi, LTH/Lunds universitet och Roger Wisén, Impakt geofysik AB Bättre förundersökningar skulle kunna minska risken för problem vid byggande av tunnlar under vatten, så kallade vattenpassager. De idag underutnyttjade geofysiska undersökningsmetoderna kan, genom att ge en tidig överblick och därigenom bidra till optimerade geotekniska förundersökningsprogram, bidra till bättre geotekniska prognoser […]

  Artikelförfattare: Kenneth Viking, Trafikverket, Ordförande BIG, Carina Hultén, Trafikverket, Vice Ordförande BIG, Gunilla Franzén, BIGs sekretariat Det började med en tanke, som gemensamt bearbetades och till sist ledde till att forskningsprogrammet BIG – Branschsamverkan i Grunden etablerades i slutet av 2013. En samverkan med fokus på geoteknisk forskning, som bidrar till; minskade kostnader för transportinfrastrukturen, att målen i […]

Artikelförfattare: Mats Tidlund, Skanska, Johan Spross, KTH Jord- och bergmekanik och Stefan Larsson, KTH Jord- och bergmekanik Under de senaste årtiondena har byggbranschen sett många kostnadsöverskridanden, tidsfördröjningar och kvalitetsproblem i stora anläggningsprojekt. Många av problemen är kopplade till utfallna risker relaterade till de geotekniska förhållandena. Ett nyligen avslutat doktorandprojekt på KTH Jord- och bergmekanik, med […]

Artikelförfattare: Abbas Abbaszadeh Shahri, Tyréns, Chunling Shan, Tyréns / KTH och Stefan Larsson, KTH Rumslig fördelning av djup till berggrunden (DTB) är en viktig och utmanande fråga i många geotekniska tillämpningar. På grund av att DTB associeras med säkerhet och ekonomi i jord- och bergkonstruktioner kan generering av mer precisa modeller vara av avgörande betydelse. Med hjälp av resultat från Jb-sonderingar […]

  Artikelförfattare: Qi Jia, Roger Knutsson, Per Gunnvard och Jan Laue, LTU Bestämning av jordmaterials skjuvhållfasthet är viktigt för dimensionering av såväl geokonstruktioner som förändringar av naturliga formationer. I laboratoriemiljö används skjuvförsök för att bestämma friktionsvinkel, från vilken den dränerade skjuvhållfastheten bestäms. Direkt skjuvförsök och triaxialförsök är två vanligt förekommande typer av skjuvförsök. Ett triaxialförsök […]

Artikelförfattare: Bo Vesterberg, David Rudebeck, Fredrik Burman, Mattias Andersson och Martin Holmén SGI samt Marcus Valtonen Örnhag, Lunds Tekniska Högskola Modellförsök i laboratorium – för en bättre förståelse Kunskapen internationellt om hur torvjordar deformeras och går till brott under vägar och järnvägar är begränsad. Vidare saknas det teoretiska materialmodeller som på ett relevant sätt beskriver […]

Artikelförfattare: Göran Sällfors, Chalmers/GeoForce AB och Per-Evert Bengtsson, PEB Geoteknik AB Odränerad skjuvhållfasthet, cu, är en i många tillämpningar viktig parameter. Nu finns omfattande dokumenterat stöd för att empirin för kopplingen mellan förkonsolideringstryck och odränerad skjuvhåll­fasthet, de tre kvoterna cua/σ’c,cuDS/σ’c och cup/σ’c i de flesta fall stämmer mycket bra. Det gäller såväl för aktiv som direkt skjuvhållfasthet och passiv […]

Artikelförfattare: Oscar Ögren, och Anders Beijer Lundberg, ELU Konsult AB Grundförstärkningar har genomförts i alla tider, men det var först på 1970-talet som ett systematiskt förbättringsarbete startade, vilket gjorde att en stor del av de historiska byggnaderna i Gamla stan i Stockholm kunde grundförstärkas. En väldigt stor del av byggnaderna i de historiska stadskärnorna i […]

Artikelförfattare: Hans Gullström, Rovalin AB och Leena Haabma Hintze, Svensk Grundläggning Egentligen är det självklart. Varje produktion eller utförande som systematiseras och metodiskt upprepas och går i takt, kan revolutionera vilken bransch som helst. Kruxet är att våga ta de initiala kostnaderna, skapa de rätta förutsättningarna. Att ta risken och bryta traditionella mönster, ändra på […]

Artikelförfattare: Lovisa Moritz, Trafikverket, Ordf. IEG 2.0, Per Andersson, Transportstyrelsen, Vice Ordf. IEG 2.0 och Gunilla Franzén, GeoVerkstan, Tekn. Sekreterare IEG 2.0 Under 2020 etablerade branschen IEG 2.0, för att gemensamt använda de förväntade förändringarna med konstruktionsstandarden Eurokod till att utveckla branschen. Under 2021 har den gemensamma resan fortsatt. Året har använts till att säkerställa att vår buss kommer att ta […]

Reducerad klimatpåverkan är en konstant strävan i världen vi lever i idag. Även grundläggningsbranschen strävar efter att hitta effektivare lösningar för att direkt eller indirekt minska resursåtgång och utsläpp. Det innebär många gånger användandet av nygamla grundläggningsmetoder. En sådan metod är träpålning, som människan nyttjat sedan flera tusen år tillbaka. Städer som Venedig och Rotterdam, […]

Det pågår många bygg- och infrastrukturprojekt i stadsmiljö som kräver djupa schakter i närheten av befintliga byggnader och konstruktioner. Dessa projekt kräver i många fall stödkonstruktioner och närheten till bebyggelsen ställer krav på skonsamhet vid schaktning och spontning. Idag används vanligen vibrodriven spont som oftast är mest kostnadseffektivt. Installation genom vibrodrivning kan dock ge upphov […]

Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en vägledning för naturbaserade lösningar och länsstyrelserna ställer allt oftare krav på att erosionsskydd skall vara naturanpassade. Vad innebär detta och hur skall jag som geotekniker och projektör tänka? Historiskt har människan bosatt sig nära vatten för att nyttja vattnets möjlighet för transport när inga landbaserade vägar fanns eller […]

Borrning inom grundläggningstekniken handlar i stor utsträckning om att borra ner rör i marken, ner till bärkraftiga jordlager eller berg. Röret kan vara en påle, en del av en borrad spont, ett dragstag, eller någon annan komponent i grundläggarens verktygslåda. Behovet av att använda borrade rör för grundläggningsändamål kan dateras till att grundläggning flyttade in till urbana miljöer, där tidigare tillämpade tekniklösningar för att installera pålar, nämligen slagning, hindrades av befintliga installationer och tidigare utförda grundläggningar och utfyllnadsarbeten.

I inledningen av varje tunnelprojekt behövs en bedömning av projekttid och projektets kostnad, som är korrekt och väl avvägd. Vad vi ser i dag, både i Sverige och internationellt, är dock att en överskriden budget och förseningar snarare är regel än undantag. Vi på KTH Jord- och bergmekanik har därför initierat en serie forskningsprojekt med […]

Hur var det nu: Riskhantering är väl att hantera risker? Men vad är egentligen en risk, och framför allt, hur hanterar man den? Riskhantering är väl något för specialister och den slutar väl som en lista över risker, som man nog skall ta hänsyn till – eller räcker det att bara förvara listan i bokhyllan? […]

Statens geotekniska institut på-började 2015 en skredriskkartering av slänterna längs Ångermanälven. För detta arbete togs en metodik fram för indelning i karakteristiska jordlager och för bestämning av hållfasthetsegenskaper och portrycksförhållanden i dessa. Delar av metodiken presenteras i denna artikel. Statens geotekniska institut (SGI) har sedan 2013 i uppdrag av regeringen att genomföra skredriskkarteringar längs prioriterade […]

Det finns en avsaknad av stoppdrivnings kriterier för vibrodriven spont i befintliga regelverk och andra publikationer. Detta kan vid drivproblem försätta både beställare och entreprenör i en ofruktbar situation, även kallat tvist. En situation som vållar båda parter onödig tidsåtgång och merkostnad. Denna artikel syftar till att belysa ett problem; som i branschen är väl känt, men som det inte finns mycket publikationer om vare sig i Sverige eller internationellt.

Denna artikel beskriver utfört arbete och utvalda resultat från den första delen av ett doktorandprojekt på Chalmers tekniska högskola. Syftet med projektet är att studera hur tidsberoende effekter till följd av schaktarbeten i lera, så som konsolidering av portrycksförändringar efter schakt och visköst materialbeteende, påverkar jordtryck mot geokonstruktioner. Artikeln fokuserar på de fältmätningar av jordtryck […]

En av de mest förekommande geotekniska undersökningsmetoderna i Sverige är jord-bergsondering (Jb-sondering), vilket huvudsakligen används till en översiktlig identifiering av jordlagerföljden och för att uppskatta djupet till berg. Metoden nyttjas främst som underlag i det första projekteringsskedet, bland annat för planeringen av ytterligare geotekniska undersökningar. På KTH pågår sedan 2019 ett doktorandprojekt med huvudsyfte att […]

Framtagning och användning av geotekniska modeller i 3D blir allt vanligare i projekteringen. Det är då paradoxalt att ju mer sofistikerade de geotekniska modellerna blir – 3D, BIM mm – desto mer ifrågasatta blir de. Huvudskälet är att det i 3D och med möjlighet för mottagaren att själv på ett interaktivt sätt åka runt i […]

Dagligen används resultat från CPT-sonderingar i geotekniska utredningar. Det är en av de få metoderna vi har i vår geotekniska verktygslåda som möjliggör utvärdering av egenskaper i såväl lera som sand i fält med antagen hög tillförlitlighet. Men hur tillförlitlig är metoden? Vilka förbättringar väntar inom en snar framtid för att bättre utföra och utvärdera […]

BIG, Branschsamverkan i Grunden, är en vision om forskning inom geotekniken som ger nytta och utveckling, samt bidrar till att uppfylla FN:s globala mål. En vision som visat sig vara mer än en tanke. Det är ett koncept som genom kontinuerligt förbättringsarbete, ger en väl fungerade strategi för att skapa forskning med resultat. 2020 inleddes med en översyn av de prioriterade forskningsområdena, samt initiering av åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för samverkan och kunskapsdelning både inom BIG och med branschen.

Under 2020 etablerade branschen IEG 2.0, för att gemensamt använda de förväntade förändringarna i konstruktionsstandarden Eurokod till att utveckla branschen. Det blir troligen många väderkvarnar som byggs för att ta optimal nytta av förändringarna, men det behövs även några vindskydd för att bevara några av våra mest kära principer och metoder. Motorn har startats, men ännu finns det plats till fler. 

Byggindustrin har i många år diskuterat effekterna av konkurrens som inte sker på lika villkor och arbetar med en mängd förslag på lösningar mot svartarbete och regelfusk. Tillsynsmyndigheter, organisationer och beställare ställer allt tuffare krav men trots detta har den ekonomiska brottsligheten ökat. 

1980 tillsattes vid avdelningen för jord- och bergmekanik på KTH en adjungerad professur i ämnet ”geodynamik”. Syftet var att strukturera forskningen och undervisningen inom området. Vid denna tidpunkt var vibrationsmätningar fortfarande tids- och kostnadskrävande. Under de följande 40 åren inträffade en revolution av mät- och analystekniken, tack vare tillgången till allt kraftfullare datorutrustning. Nya möjligheter […]

För att en teknikdisciplin ska kunna jobba helt enligt BIM-metodik krävs det att alla objekt i modellen är digitala och bär information, bland annat avseende sina egna egenskaper och sin relation till andra objekt i den totala BIM-modellen. Det gäller även undermarksdisciplinerna geoteknik, berg, grundvatten och förorenad mark. En förutsättning för BIM på riktigt är […]

I kvarteret Stora Frösunda i Solna har Besab under perioden april 2018 till juni 2019 utfört grundläggningsarbeten för en ny bilhall med ovanliggande bostäder. Inom en borrad glesspont, cirka 350 krönmeter med tre till fyra hammarbandsnivåer, har upp till femton meter djupa schakter utförts i lera och flytbenägen siltig jord ned till och ibland under […]

En försöksdamm har under hösten 2019 byggts i Älvkarleby. Anläggningen ger möjligheter att, under realistiska förhållanden, studera defekter i fyllningsdammar. Syftet med projektet är att undersöka möjligheten att detektera inbyggda skador i dammen med att antal olika metoder. Arbetet kommer leda till rekommendationer för instrumentering av fyllningsdammar. Projektet är ett samarbete mellan Vattenfall Research & […]

När säkerheten för jord- och stenfyllningsdammar utvärderas är numerisk modellering ett utmärkt verktyg, till exempel i situationer när traditionella metoder baserade på kraft- och jämviktsmetoder bedöms som inte tillräckliga. För att numeriska beräkningar ska vara tillförlitliga, behövs kunskap om de ingående materialens mekaniska egenskaper. Jordmaterialen i en fyllningsdamm varierar, då de olika zonerna är dimensionerade […]

Olskroken är en knutpunkt för järnvägstrafiken i såväl Västsverige som för nationell och regional tågtrafik. Trafikverket utvecklar nu området i samarbete med Peab, Infranord och WSP genom att skapa planskilda korsningar och genom att möjliggöra högre hastigheter och anslutningar till Västlänken. För att möjliggöra detta kommer sex nya broar byggas med en total längd på […]

För att kunna optimera väg- och järnvägskonstruktioner bättre än vad som görs idag behöver vi använda materialmodeller där ingående parametrar speglar överbyggnadskonstruktionens verkliga beteende. Ekdahl-metodiken uppfyller detta kriterium. Ingenjörskonsten inom vägbyggnads- och järnvägsområdet har historiskt sett varit huvudsakligen empirisk där nya konstruktioner utvärderats genom en ”trial-and-error” metodik. Lyckligtvis har en kunskapsuppbyggnad skett inom området vilket […]

Dagens hantering av schakt- och rivningsmassor gör att enskilda byggprojekt har svårt att nå massbalans på grund av plats- och tidsbrist och en snäv planeringshorisont. En lovande uppgraderingsteknik är våtsiktning som har kapacitet att halvera klimatavtrycket för varje ton ballast samt minska mängden till deponi med 30 procent. I ett fullskaleprojekt i Malmö kommer metoden […]

I en ny forskningsrapport från RISE KIMAB redovisas resultat från upp till åtta års korrosionsprovningar av delvis ingjutna bergbultar exponerade i bergväggen i Muskötunneln och i Äspötunneln (Äspölaboratoriet). I undersökningen ingår bergbultar av obelagt kolstål, rostfritt stål (tre stålkvaliteter), varmförzinkat stål samt varmförzinkat stål med två olika epoxibeläggningar. Målet med långtidsexponeringerna har varit att ta […]

I början av november 2019 rapporterades det att färdigställandet av Förbifart Stockholm blir försenat med 4 år och att kostnaden ökar med 10 procent, det vill säga cirka 3,3 miljarder kr. Skälen till förseningar och fördyrningar av stora infrastrukturprojekt är av olika karaktär. I de allra flesta fall anges dock överraskande geotekniska förhållanden som en […]

Hur kan vi säkerställa att nästa generation av Eurokod blir den ramstandard som Sverige önskar, som möjliggör att vi kan bygga säkra, innovativa och robusta konstruktioner för framtiden utan onödig byråkrati, tidsspill och kostnad? Det var en av de tankar som genomsyrande diskussionerna under eftermiddagen den 12 november, då representanter från ett 15-tal aktörer träffades […]

BIG, Branschsamverkan i Grunden, fokuserar den pågående forskningen till tre prioriterade områden; Höghastighetsjärnväg, Hållbarhet och beständighet, samt Ökad produktivitet. I oktober 2019 höll BIG för 6:e gången sitt årliga VIP-möte (VIP = Väldigt Intressanta Projektresultat). Många kunskapshöjande och nyskapande resultat har kommit fram inom de prioriterade områdena. Exempelvis automatisk frekvensstyrning (AFC) vid packning, metod för […]

Inom byggindustrins organisationer pågår sedan flera år ett arbete kring sund konkurrens och schyssta byggen. Målet är nolltolerans mot svartarbete och regelfusk. För att lyckas behövs en bred samverkan på olika nivåer i hela byggprocessen. Svensk Grundläggning arbetar i samma anda med uppdaterade riktlinjer och säkerhetsanvisningar vid utförande av grundläggning. För Sveriges Byggindustrier är arbetet […]

Nationalmuseum i Stockholm uppfördes som Sveriges första offentliga museibyggnad för de kungliga konstsamlingarna, som år 1792 överlåtits till staten. Vid invigningen, år 1866, bedömdes byggnaden som, den näst efter Stockholms slott, dyrbaraste och bäst uppförda byggnaden i landet. Byggandet av Nationalmuseum innebar genombrottet i Sverige för modern byggnadsteknik och industriellt producerat byggnadsmaterial. Efter närmast 150 […]

– Göta älvdelegationen ska göra älvdalen tryggare för alla I ett framtida klimat räknar vi med långa och torra perioder av torka, men även nederbörd i form av skyfall i mycket större omfattning än idag. Samtidigt kommer havsnivån att stiga. Detta kommer att förändra de geotekniska förutsättningarna i Götaälvdalen och hota både liv och egendom. […]

– Verifiering av beräkningar med hjälp av provbankar I Stockholms idag expansiva bostadsutveckling finns det stora utmaningar vad gäller grundläggning. För att uppnå en ekonomisk samt tekniskt gynnsam lösning krävs kostsamma och tidskrävande geotekniska utredningar. Detta då mark med fördelaktiga förhållande redan blivit exploaterad och kvar finns områden med utmanande geotekniska förhållanden. Bromstensstaden är ett […]

Allt som byggs är grundlagt på jorden eller byggs nere i berget. Hur påverkas det dagliga geotekniska detektivarbetet av den allomfattande digitaliseringen i samhällsbyggandet? Processen från planering till färdig geomodell och kommunikation och visualisering av denna modell av den så kallade undermarksrymden är nu helt digital [1], vilket skapar nya möjligheter för effektivisering, kvalitetssäkring, och […]

Förtätning av städer och samhällets behov att bygga djupare, bredare och högre än tidigare samtidigt som det finns ökade krav med hänsyn till miljö, hållbarhet och klimat sätter grundläggningsbranschen i en svår sits. Det kräver ett tekniksprång gällande både hur vi dimensionerar, vad vi bygger med och hur vi säkerställer kvalitet utan att glömma den […]

– en fallstudie från ett vägprojekt i Stockholm Sverige investerar i runda tal 100 miljarder kronor för byggande, drift och underhåll av infrastruktur varje år. För att effektivisera investeringarna är det viktigt att tekniska lösningar, samverkan och ledarskap går hand i hand. Stora infrastrukturprojekt innebär alltid stora risker. Artikeln beskriver ett examensarbete som nyligen utförts […]

Sveriges stålproduktion släpper idag ut stora mängder växthusgaser. Med initiativet HYBRIT hoppas SSAB, LKAB och Vattenfall göra stålproduktionen fossilfri genom att använda vätgas i processen. I HYBRIT:s forskningsprogram RP1 bidrar KTH Jord- och bergmekanik med att utveckla och förfina storskalig teknik för lagring av vätgas i bergrum, se figur 1. En fossilfri stålproduktion Senast 2045 […]

Byggsektorn står idag för en betydande andel av växthusgasutsläppen i Sverige. Två stora faktorer är produktion av byggmaterial och användningen av arbetsmaskiner i produktionsskedet. Vid grundläggning av en byggnad förbrukas ofta stora mängder resurser som betong, stål, markanvändning och energi. Kunskapen om olika grundläggningsmetoders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv är idag begränsad och endast ett fåtal […]

Grundläggning är komplext och krävande. Varje metod kräver sin maskin för pålning, stödkonstruktioner eller jordförstärkning.Inom grundläggning använder vi därför många olika maskintyper. De vanligaste är olika pålkranar, spontmaskiner, borrmaskiner och olika stabiliseringsmaskiner. För alla som sett dessa mäktiga maskiner i arbete är det uppenbart att det krävs både kunskap och erfarenhet för att hantera dem. […]

Teknisk geologi vid Lunds tekniska högskola har i ett nyligen slutfört projekt, finansierat av Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo), undersökt om geofysiska mätningar med DCIP (kombinerade resistivitets- och IP-mätningar) kan ge bättre information om bergmassan i samband med planeringen av tunnlar och andra bergarbeten samt berguttag i bergtäkter. Resultaten bekräftar att DCIP i den undersökta miljön […]

Interferometric Synthetic Aperture Radar (InSAR) är en geodesiteknik för mätningen av små rörelser på stora markytor. På senare år har tekniken blivit ett viktigt verktyg i tidsseriemätningar för flera applikationer, så som övervakning av skred och ras, observation av geomorfologiska processer med mera. Inom byggsektorn är det främst markrörelser och deformationer som är av intresse. […]

Kvicklera har bidragit till att många jordskred blivit omfattande och medfört dödsfall. Det är inte möjligt att undvika bebyggelse på kvicklera men med ökad kunskap om i vilka områden kvicklera finns minskar risken för olyckor. För att minimera riskerna och för att undvika onödiga kostsamma utredningar har en ny vägledning för kartläggning av kvicklera tagits […]

BIG, Branschsamverkan i Grunden, etablerades i slutet av 2013, genom att Trafikverket, Statens geotekniska institut, Kungliga tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola samt Luleå tekniska universitet, signerade ett samverkansavtal. Arbetet har nu, efter drygt 4 år, kommit in i en fas där resultaten av ett gemensamt systematiskt utvecklingsarbete blir allt tydligare. Denna artikel visar hur BIG […]

Under de senaste femtio åren har svenska geotekniker på olika sätt bidragit till den teoretiska och praktiska utvecklingen av jordpackningstekniken. Utomlands anses Sverige vara världsledande inom till exempel ytpackningen medels vibrationsvält. Under november 2018 hölls i Wien ett internationellt symposium om ytpackning – i samarbete mellan Wiens Tekniska Universitet och KTH – till minne av […]

Finkorniga jordar är mestadels inte lämpliga som terrass under väg- eller järnvägsbankar eller andra större konstruktioner. För lerjordar är en av huvudorsakerna deras ofta mjuka konsistens med låg deformationsmodul, men för siltjordar även deras frostkänslighet. Frostkänsligheten för dessa jordar kan minskas genom stabilisering med hydrauliska bindemedel. Även andra mekaniska egenskaper av jordar kan förbättras genom […]

Grundläggningsmaskiner blir allt större och mer komplicerade. Idag utförs inom borrad grundläggning och pålning många fler typer av arbeten än tidigare. En ökad komplexitet och fler arbetsmoment har skapat ett behov av maskiner med större vridmoment och lyftkraft. För att vidmakthålla säkerheten kring tyngre maskiner och ökad belastning i stort, följer ett behov hos samtliga […]

Slussen är en central plats i Stockholm, som har dominerat stadens infrastruktur ända sedan staden grundades på senmedeltiden. I takt med att färdmedel och bebyggelse har förändrats har en lång rad ombyggnationer genomförts, och den senaste av dessa sker just nu. Eftersom Slussen, till skillnad från andra centrala färdleder som Norrbro, fortfarande är en helt […]

Det är dags att skapa ordning och reda i undermarksrymden, det vill säga bland allt som finns under markytan. Detta är tydligt när man ser alla de initiativ som just nu finns inom området. Det handlar om en förbättrad process avseende vem, hur och vad som får byggas under mark. Det handlar också om en  […]

Inom industrin, finansvärlden och vården har artificiell intelligens använts sedan många år för att lösa komplexa problem. Det finns många modeller att använda sig av men en populär grupp av modeller är artificiella neuronnät. I ett projekt har vi på KTH Jord- och Bergmekanik undersökt möjligheten att kartera skredbenägenhet över stora områden med en sådan […]

– studie av hävningsförlopp och potentiella följdeffekter Mellan år 2001-2005 utförde Skanska entreprenad J2 som en del av projektet Götatunneln i Göteborg. I beställarens kravdokument specificerades storleken på det kontakttryck mot bottenplattan som kunde orsakas av kvarstående, ”inlåst”, hävning efter pålning, schaktning samt gjutning och förankring av  bottenplattan. Detta kontakttryck benämns hädanefter svälltryck. I samband […]

Arbetsmiljörisker, påverkan på tredje man, produktionsstopp, materiella kostnader och i värsta fall olyckor med personskador eller dödsfall, är några av de effekter vi ser till följd av geotekniska brister i markundersökningar, projektering, utförande och kontroll. Nästa generation Eurokod, som nu börjar ta form, har flera förbättringar som kommer att bidra till gemensamt kravställande, rätt kvalitet […]

Att Branschsamverkan i Grunden, BIG, skapar förutsättningar för utveckling, är den slutsats som dras 4 år efter etableringen av forskningsprogrammet. Den utvärdering som genomfördes under våren 2017, ger goda skäl till slutsatsen. Artikelförfattare: Jan Ekström Trafikverket, Ordförande BIG Lovisa Moritz Trafikverket, vice ordförande BIG Gunilla Franzén GeoVerkstan, Koordinator BIG Läs hela artikeln i Bygg & […]

Den här artikelns rubrik skulle egentligen varit Grundläggningsmaskiner – vikten av arbetsplattform och andra säkerhetskontroller. Men på en skala 1 till 100, hur många projektörer och ansvariga för arbetsmiljö, djupt inne i sina beräkningar och modeller, skulle inse att det handlar om en central fråga även för dem? En ännu bättre rubrik kunde varit den […]

Alla som har jobbat med vibrerande jordpackning vet att packningsfrekvensen har en inverkan på packningseffekten. Trots detta kan de flesta vältar endast variera arbetsfrekvensen inom ett snävt område. I ett nyligen avslutat doktorandprojekt på KTH har det visats att resonans kan utnyttjas och att packning är som mest effektiv vid eller strax över resonansfrekvensen för […]

Nedbrytning av betongpålar i marina konstruktioner som ett resultat av den hårda miljön har understrukit vikten av ett kontinuerligt underhåll av dessa konstruktioner. En ny metod för att reparera dessa konstruktioner är att linda pålar med fiberförstärkt plast (FRP). FRP materialets låga vikt, höga beständighet och flexibilitet möjliggör för en snabb och effektiv reparation. Idén […]

Ett antal reviderade europeiska standarder för geotekniska laboratorieförsök håller på att införas i Sverige. Utöver en översiktlig beskrivning behandlar denna artikel kommande ändringar i utvärdering av fallkonförsöket för bestämning av skjuvhållfasthet och konflytgräns. Den största ändringen gäller  odränerad skjuvhållfasthet och innebär i allmänhet en 20 procentig reduktion för ”ostörda” prover och en 8 procentig ökning […]

Korrelationen mellan odränerad skjuvhållfasthet och förkonsolideringstryck för fallkonförsök är dålig, medan den för direkta skjuvförsök följer tidigare svenska erfarenheter. Det visar en stor mängd data från laboratorieundersökningar från kommersiella projekt som har samlats in och jämförts. Vidare visar fallkonförsöket generellt större spridning och lägre hållfastheter än direkta skjuvförsök. Skillnaderna tros till största del bero på […]

Bygg- och anläggningsbranschen behöver verktyg för att kunna prognostisera sättningar inklusive långtidssättningar i sulfidjord med rimlig tillförlitlighet. Uppkomna verkliga sättningar orsakade av en anläggning avviker ofta (väsentligt) från de på förhand förväntade, och som regel fås större men ibland också mindre sättningar. Långtidsdeformationer (krypning) kan pågå i decennier och långtidssättningar kan bli avsevärda och leda […]

Stora infrastruktursatsningar längst Norrlandskusten har lett till att mängden sulfidjord som årligen hanteras har varit stor och mängderna som hanteras under de närmaste åren kommer att öka. Med ökade mängder sulfidjord aktualiseras också hanteringsfrågan. I dagsläget deponeras en stor del av schaktmassorna som bedömts som sulfidjord. Den största volymen sulfidjord som årligen hanteras är den […]

Under de senaste åren har bygg- och anläggningsbranschen sett en tydlig ökning av användandet av geofysiska undersökningsmetoder som ett komplement till traditionell geoteknisk borrning. Detta syns inte minst i ett flertal stora infrastrukturprojekt som Varbergstunneln, Norrbottniabanan och Ostlänken för järnväg, Förbifart Stockholm och Förbifart Södertörn för väg, Akalla-Barkaby för tunnelbana och Sydvästlänken för kraftledning. Denna […]

Problem med vibrationer orsakade av byggverksamhet ökar i dagens samhälle. I samband med vibrodrivning av spont överförs vibrationerna från drivutrustningen till sponten och från sponten vidare ut i jorden. Tidigare kunskap har inte kunnat uppskatta vibrationspåverkan och hur nära ett skadeobjekt en spont kan drivas. Nu visar resultat från Fanny Deckners doktorsarbete [1] att vibrationsöverföringen […]

Stadsdelen Gamlestaden i Göteborg är under stark utveckling. Sedan ett antal år tillbaka bedriver Göteborgs Stad flertalet projekt i syfte att förnya stadsbilden och utveckla området i form av nya bo-
städer, kontor och hotell, se figur 1. 
Dessutom skapas en knutpunkt för resande med spårvagn, buss och regionaltåg. Parallellt med byggnationen i området pågår Västsveriges […]

Det ökande behovet av bostäder och kontorslokaler i storstäder innebär att även områden nära tätt trafikerade vägar och järnvägar måste utnyttjas. Dessa utrymmen har hittills förblivit oanvända, ofta på grund av potentiella miljöproblem såsom buller eller markvibrationer. När byggnader skall grundläggas i närheten av järnvägar ställs projektören inför ofta svårbedömda frågeställningar, exempelvis om och i […]

Drönare har visat sig mycket användbara vid alla typer av byggprojekt, men det är inom mätteknik som de har visat sig vara mest användbara då de ger: en helhetsbild av projektet, sparar tid och skapar en säkrare arbetsmiljö. Artikeln beskriver ett försök att mäta sättningar med drönare på en förbelastad vägbank på torv och lera. […]

Bristande säkerhet, osund konkurrens, otydlig ansvarsfördelning, onödigt dyra åtgärder, är några av de brister som, om inte helt så åtminstone delvis, kan kopplas till brister i de handlingar som ligger till grund för våra byggprojekt. En åtgärd för att säkerställa att det fram-
över blir färre brister i våra handlingar, är att skapa tydligare verktyg. Artikelförfattare […]

– med användande av OM och avancerad sannolikhetsbaserad 3D FEM En 35 meter hög lagerbyggnad av hög komplexitet byggdes till Bergendahls Food i Hässleholm. För att innehålla maximal acceptabel lutningsskillnad för belastat golv användes grundförstärkning med jetpelare och ytstabilisering samt stålfiberförstärkning av betongplattan. Marken i området utgjordes av fyllning, sand, morän och torv. Avancerade numeriska […]

Forskningsresultat blir vetenskapliga artiklar men även resultat för den praktiserande geoteknikern att räkna med. Genom utveckling av forskningsprogrammet BIG, branschsamverkan i grunden, har förutsättningarna för geoteknisk forskning med hög vetenskaplig kvalitet som ger tillämpbara resultat, etablerats i Sverige. Artikelförfattare är Jan Ekström, Trafikverket, Ordförande BIG, Lovisa Moritz, Trafikverket, vice ordförande BIG och Gunilla Franzén, GeoVerkstan, […]

Det finns byggmetoder som används och fungerar väl för såväl nybyggnation som förstärkning av vägar och järnvägar på torvmark. I en ny publikation 2016 vid Statens geotekniska institut, SGI, presenteras exempel på goda erfarenheter av olika byggmetoder och ges praktiska rekommendationer avseende dessa. Men de beräkningsmetoder och beräkningsmodeller som används för att dimensionera åtgärder i […]

Provtagning av ostörda prover för bestämning av en leras egenskaper utförs i Sverige normalt med kolvprovtagare STII. I denna artikel presenteras resultat från ett utvecklingsprojekt som utförts för att jämföra provkvaliteten för prover tagna med traditionell kolvprovtagning STII respektive med relativt ny blockprovtagare framtagen av Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim. Provtagningen har utförts inom […]

Stabilisering av jord med bindemedel används i en mängd olika applikationer. Den i Sverige mest kända tillämpningen är djupstabiliseringstekniken. Stabilisering har även fått ökad användning vid ytstabilisering i infrastrukturprojekt samt vid behandling av förorenad jord och förorenade muddermassor. Artikelförfattare är Per Lindh, tekn dr., Skanska Teknik och Annika Åberg, fil lic., Statens Geotekniska Institut (SGI) […]

Luleå kommun är en växande kommun med stora utbyggnadsvisioner. 10 000 nya Luleåbor ska få plats. För att uppnå detta behövs en förbättrad och effektiviserad avlopps- och dricksvattenförsörjning. Östra länken är inte bara ett VA–projekt utan även ett projekt som siktar mot att förbättra nätet av cykel- och bilvägar, anlägga nya rekreationsområden och förbättra hela […]

Under hösten 2015 och efterkommande vinter följde vi på nära håll de grundläggningsarbeten som Akademiska hus lät utföra för ett nytt undervisningshus på KTHs campusområde. På detta projekt utfördes en 5 m djup schakt inom spont. Vi såg tidigt att arbetsplatsen var ovanligt rörig och när schakten utfördes upptäckte vi att sponten var av typen […]

Enligt Trafikverket är projektet Förbifart Stockholm ett av Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt. Vägen binder samman de norra och södra delarna av länet, avlastar Essingeleden och innerstaden samt minskar sårbarheten i Stockholms trafiksystem. För att skona viktiga natur- och kulturvärden, kommer drygt 18 av förbifartens totalt 21 km att gå i tunnel. Projektet kommer därför […]

Under lång tid har det lägre trafikerade vägnätet haft problem med sättningar där undergrunden utgörs av torv. Periodvis har detta vid nederbörd och höga vattenstånd medfört att vägen helt eller delvis legat under vatten. De pågående klimatförändringarna bidrar till att vägarna svämmas över oftare och tillgängligheten minskar, även om sättningarna i torven i det närmaste […]

BIM är här nu! Även inom geotekniken. Och det är hög tid att vi sluter den digitala kedjan – hela vägen från fält till förvaltning av geotekniska och geologiska data. Sedan en tid kallar vi konceptet GeoBIM. Vad det egentligen handlar om är att vi nu har system, rutiner och verktyg för att hålla ordning […]

Ett mycket viktig moment i samband med undermarksbyggande är tätning av konstruktioner för att hindra vatteninflöde eller ett eventuellt läckage av lagrade material i konstruktionen. Sedan mitten på 1980-talet har man på Kungliga tekniska högskolan (KTH) forskat kring injekteringen av sprickor i berg med varierande tryck för att förbättra inträngningsförmågan av cementbaserade bruk. I tidigare […]

Forskning och utveckling (FoU) inom markbyggande innebär möjligheter till stor ekonomisk besparingspotential och möjligheter till miljömässigt bättre lösningar vid byggande och underhåll. I relation till de mycket omfattande samhällssatsningarna och till de stora värden som står på spel satsas det relativt lite medel på forskning och utveckling inom markbyggande i Sverige. I denna artikel vill […]

Stålkärnepålar har använts i Sverige sedan början av 1960-talet. Efter de första tillämpningarna har användningen av påltypen ökat kontinuerligt och stålkärnepålar är idag ofta förstahandsvalet vid kvalificerade pålgrundläggningar. Pålen är aktuell vid grundläggning av särskilt höga byggnader. Metodiken att utföra pålarna har successivt förbättrats och erfarenheter från mer än 50 år av utförda projekt har […]

Den numera väletablerade forskningssamverkan Branschsamverkan i grunden (BIG) har under åren 2014 till 2015 visat sig ha potential att ge stora positiva effekter, för byggande och underhåll av transportsystemets infrastruktur. Artikelförfattare är Peter Lundman, Trafikverket, ordförande BIG, Lovisa Moritz, Trafikverket, vice ordförande BIG, och Gunilla Franzén, GeoVerkstan, koordinator BIG. Läs hela artikeln i Bygg & […]

I Göteborg bebyggs idag stora områden, där lerans mäktighet är större än 60 à 70 m. Flertalet geotekniska undersökningar avbryts tyvärr på dessa djup. Undersökningar har dock utförts som visar att det kan vara upp till 120 à 130 m lera. Inom dessa områden grundläggs byggnaderna med mantelbärande pålar (kohesionspålar) med olika längder, i regel […]

Hade Magnus, Brasse och Eva rätt? Är fem myror fler än fyra elefanter? Svaret får vi år 2020 när nästa generation av Eurokod publicerats. Då vet vi om de fem myrorna Danmark, Island, Norge, Finland och Sverige har lyckats säkerställa att våra förutsättningar och önskemål finns med. Artikelförfattare är Gunilla Franzén, GeoVerkstan, PT-leader TC250 SC7.T2, […]

Är kvalitet en dimensioneringsparameter att räkna med? Geotekniska undersökningar utförs med varierande precision och kvalitet men den eftersöka säkerheten består… OK, viss korrigering kan vi erhålla med hjälp av η-värdet, men ger det oss tillräcklig koppling mellan kvalitén i de geotekniska undersökningarna och potentiella besparingar i byggskedet? Artikelförfattare är Anders Prästings, KTH/Tyréns AB, Stefan Larsson, […]

Grundläggning har varit en viktig del i byggandet sedan urminnes tider och för romarrikets brokonstruktioner. I Sverige något tusen år senare utfördes en tidig variant av pålning som gjorde det möjligt att bygga en befästning i mötet mellan Mälaren och Saltsjön. En konstruktion som senare blev grundpelaren i Svea rikes huvudstad. Trots dessa historiska anor […]

Vindkraft är en energikälla med minimal miljöpåverkan. Grön energi är attraktivt av många skäl bland annat för att det tär mindre på naturresurserna och minskar den globala uppvärmningen. Det svenska målet är att 50 procent av den totala genererade elenergin ska komma från förnybara källor fram till 2020. För att nå målet måste tusentals vindkraftverk […]

Alla byggprojekt innebär risker: ekonomiska risker, säkerhetsrisker, arbetsmiljörisker och många fler. I Sverige har vi varje år stora kostnader för negativa utfall av risker i geotekniska projekt. I Svenska geotekniska föreningens (SGF) riskkommitté arbetar vi därför för att synliggöra och öka användningen av de verktyg som faktiskt finns för att hantera risker på ett effektivt […]

Hantering av sulfidjord – några vanliga frågeställningar Längs Bottniska viken påverkas många vattendrag av försurning som kan härledas till sulfidoxidation när sulfidjord kommer i kontakt med syre. Landhöjning, klimatstyrd variation och dikning bidrar till oxidationen och till pH-sänkning samt utlakning av sulfater och metaller från oxiderade sulfidjordar, så kallade sulfatjordar. Vid schaktning och uppläggning av […]

Stabilitetsberäkningar av branta siltslänter resulterar ofta i säkerhetsfaktorer mindre än 1, det vill säga beräkningar säger att slänten är instabil och borde rasa eller skreda. Detta motsvarar dock normalt inte verkligheten, eftersom dessa slänter inte har rasat eller skredat. Vad är förklaringen till denna motsägelse? När måste stabilitetshöjande åtgärder verkligen genomföras? Ett forskningsprojekt med fokus […]

Compentency in Geotechnical Analysis (COGAN) är ett projekt vars huvudmål är att öka kompetensen hos användare av numeriska beräkningsprogram inom geotekniken. Projektet finansieras huvudsakligen av EU och i projektet samarbetar företag och organisationer från en handfull europeiska länder. Projektet påbörjades hösten 2013 och beräknas vara avslutat hösten 2015. Artikelförfattare är Torbjörn Edstam och Anders Kullingsjö, […]

Att marksättningar kan ställa till med mycket problem är ingen nyhet. Det finns idag många olika lösningar för att förebygga sättningsrelaterade skador på ett byggnadsverk. I ett nybyggt flerbostadshusområde i nordöstra Uppsala har husen huvudsakligen grundlagts med pålar ner till fast botten. Val och utformning av pålgrundläggning föregås av mer eller mindre omfattande geotekniska undersökningar […]

Kan man sänka kostnader för byggande och underhåll av transportsystemets infrastruktur genom ett långsiktigt och systematisk utvecklingsarbete inom geoteknikområdet? Det är målsättningen med det branschgemensamma forskningsprogram som etablerades den 1 januari 2014 och som de närmaste fyra åren satsar 60 miljoner kronor på forsk­nings- och utvecklingsprojekt. Ett år senare kan parterna konstatera att många intressanta […]

Fältgeotekniker har många gånger ett farligt jobb. Nu har WSP utarbetat en strategi för att förebygga olyckor och tillbud i fält. Strategin lanserades i samband med en nationell fältgeoteknikerträff i Stockholm den 14 november 2014. Artikelförfattare är Petter Liljegren och Andreas Lundgren, WSP. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 1/15.

Då det byggs allt tätare och i känsliga områden blir det allt vanligare att man måste ta hänsyn till mark­vibrationer. Anläggningsarbeten såsom packning, borrning och pål- och spontinstallationer genererar mark­vibrationer som kan skada intilliggande bebyggelse, påverka marken negativt samt skapa en otrivsam vistelsemiljö. I känsliga områden är det viktigt att kunna välja rätt metod som […]

Tänk om markytan vore genomskinlig! Tänk om alla jordlagren vore lite halvtransparenta! Tänk om vi med några magiska glasögon kunde se sprickorna i berggrunden under oss, se hur mycket vatten där finns och om berget duger till att fästa några bultar i! Och tänk om vi också kunde se några år framåt i denna underjordiska […]

Infrastrukturprojekt med snabbt uppförda konstruktioner så som väg- och järnvägsbankar på lera innefattar bedömning av bankarnas negativa inverkan på den kortsiktiga stabiliteten. Bedömning är naturligtvis beroende av vilken analysmetod som används. Klassisk bedömning av problemet innefattar en två dimensionell jämviktsbetraktelse av stabilitetsproblemet, vilket löses hed hjälp av numeriska beräkningsprogram baserade analysmetoden LEM (Limit Equilibrium Method). […]

Pålkommissionen är en branschförening för frågor som rör pålgrundläggning. Medlemmar är myndigheter, entreprenörer, konsulter och tekniska högskolor. Föreningen bildades för 55 år sedan i samband med att kraftigt ökat byggande då skapade ett behov av bättre kunskaper beträffande pålning. Större delen av verksamheten under åren har gällt frågor relaterade till teknik och bärförmåga för nyinstallerade […]

Knutpunkt Geostandarder knyter samman aktörer i grundläggningsbranschen, som har gemensamma mål för branschen; ökad kompetens, kvalitetshöjning och teknikutveckling. Samverka, komplettera och påverka är nyckelord för denna mötesplats med målsättningen att branschgemensamt arbeta med standarder och utbildning för att nå målet med en högre kvalitet och teknikutveckling. Denna artikel ger ett axplock från samverkan i Knutpunkt […]

I geotekniska utredningar ingår behovet av att kunna bestämma markförhållanden och jordens egenskaper. Ett antal sonderingsmetoder har utvecklats för detta ändamål och CPTu (Cone Penetration Test med portrycksmätning) betraktas som en av de mer sofistikerade. Denna metod ställer dock höga krav på alla aktörer i processen, det vill säga fältgeotekniker, handläggande geotekniker, geokonstruktörer men även […]

Elektroosmos är en metod för att dränera och förbättra hållfasthetsegenskaperna hos finkorniga jordar. Metoden har visat sig kunna vara upp till hundra gånger snabbare än mekanisk konsolidering med hjälp av till exempel överlast, Lefebvre & Burnotte (2002). I dagens projekt är både de ekonomiska och miljömässiga aspekterna kanske viktigare än någonsin, och elektroosmos har visat […]

Dagens praxis för täckning av sulfidhaltiga gråbergsrester är att täcka med morän. Det görs som ”kvalificerad täckning” genom att lägga på ett tätskikt med lerig morän som packas tätt. I ett önskescenario finns siltig/lerig morän i anslutning till området som är tillräckligt tätt och som kan användas för att anlägga tätskikt. Erfarenhet visar dock att […]

Dammsäkerheten hos fyllningsdammar är av stort intresse, inte bara för dammägare utan även för samhället i stort. Dammbrott kan innebära stor förödelse med stora konsekvenser i form av förlust av människoliv, miljöskador samt ekonomiska skador. I regel gör man stabilitetsanalyser av denna typ av konstruktioner för att ge dammen ett mått på säkerhet, normalt via […]

Svenska Geotekniska Föreningens Markvibrationskommitté har tagit fram en skrift som beskriver olika aspekter av hur markvibrationer påverkar geoteknikerns verksamhet. Vibrationsproblem vid pålslagning behandlas i avsnitt 3, Massarsch & Wersäll (2012). Skriften kan laddas ner kostnadsfritt från SGF:s hemsida: www.sgf.net. Föreliggande artikel bygger på författarnas forskning under de senaste 20 åren inom jorddynamik-området. Ett försök görs […]

Borrning av foderrör och rörpålar i dimensionerna 100 till 300 mm är en ofta tillämpad teknik vid grundläggning. Metoden är säker både ur kalkyl- och utförandesynpunkt. En av få nackdelar, jämfört med andra metoder, är att mängden upptaget jordmaterial under vissa omständigheter kan bli signifikant större än den som motsvarar den installerade rörvolymen. Detta medför […]

Byggandet i Sverige går mer och mer mot att vi bygger i redan bebyggda områden, ofta nära befintliga konstruktioner. Pål- och spontdrivning är i dagsläget en av de största källorna till vibrationer i tätbebyggda områden och kräver därför sträng kontroll av dess omgivningspåverkan. Kunskapen kring de inducerade markvibrationerna är dock fortfarande bristfällig, särskilt vad gäller […]

Är kostnaden för arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet något vi framöver, i större utsträckning än i dag, ska inkludera i de kalkyler som upprättas för anläggnings- och byggprojekt? Finns det en reell kostnad förknippad med det arbete som görs för att säkra arbetsmiljön, säkerheten och kvaliteten? Flera källor hävdar att detta arbete snarare är en vinst […]

Olika metoder används i Sverige för att bestämma den dränerade skjuvhållfastheten, friktionsvinkeln, i jord. Ytterligare en metod anges som lämplig i Europastandarden. Metoderna ger dock resultat som skiljer sig sinsemellan. Artikeln beskriver hur friktionsvinklar som bestämts med olika metoder förhåller sig till varandra och ger rekommendationer för vad som bör användas. Artikelförfattare är Rolf Larsson, […]

I Sverige slås årligen ett stort antal prefabricerade pålar som kan påverka omgivningen påtagligt i form av vibrationer och markrörelser. Redan slagna pålar kan utsättas för horisontalrörelser då resterande pålar i pålgruppen installeras. Pålkommissionens Rapport 95 ”Omgivningspåverkan vid pål- och spontslagning” beskriver en beräkningsmetod som bygger på empiriska tumregler, men som saknar vetenskaplig förankring. Nyligen […]

Den 1 januari 2014 startade det nya branschgemensamma forskningsprogrammet med fokus på geoteknik för väg och järnväg – BIG – upp sin verksamhet. Målsättningen är att genom ett systematiskt utvecklingsarbete långsiktigt sänka kostnader för byggande och underhåll av väg- och järnvägsanläggningar. Artikelförfattare är Peter Lundman, Trafikverket, ordförande BIG, Yvonne Rogbeck, SGI, Lovisa Moritz, Trafikverket, Sven […]

Knutpunkt Geostandarder knyter samman aktörer i grundläggningsbranschen som gemensamt ser till att; nya utförandestandarder anpassas till svenska förutsättningar, nationella bilagor tas fram så att beprövade fältundersökningsmetoder för svensk geologi kan tillämpas, nästa generation Eurokod föränd­ras/förbättras utifrån våra erfarenheter, hjälpmedel som tillämpningsdokument revideras, krav på kompetens formuleras, kurser för kompetenshöjning erbjuds branschen och information görs tillgänglig […]

Markentreprenad 13, sträcka Agnesberg till Marieholm, initierad av Trafikverket, var ett delprojekt inom Bana-Väg-i-Väst, innefattande dubbelspårsutbyggnad för tågtrafiken mellan Göteborg och Trollhättan. Norconsult AB fick rollen som ansvarig geotekniker åt Veidekke Entreprenad AB, som stod för utförandet av projektet. Projektet avsåg byggande av nytt dubbelspår parallellt med befintligt enkelspår, vilket var i drift under nästintill […]

Vi inom byggbranschen kan bli betydligt bättre på att använda våra material: • Bättre hantering av byggmaterial ger mer pengar till bostäder, skolor och vägar. Det ger konkurrensfördelar nationellt och möjligheter till produkter och tjänster utrikes • Frågan ägs av många aktörer och vi har valt att inrikta oss på att ta fram verktyg och […]

Praktiska råd och rekommendationer vid projektering och kontroll Efter införandet av Eurokod i Sverige har dimensionering och verifiering av geoteknisk bärförmåga förändrats i varierande omfattning och av olika orsaker. Pålkommissionen beslutade därför i början av 2012 att utveckla ett synsätt som stöder både Eurokod och tidigare regelverk med syfte att säkerställa rätt kvalitet vid grundläggning […]

Branschens behov av triaxialförsök ökar. Ökande krav via eurokoderna, ökande behov av modellering av jordrörelser för schakter i tätbebyggda områden och utredningar med omfattande skredriskkarteringar är exempel på drivkrafter. Eftersom det tidigare inte har funnits någon samlad information om triaxialförsök i Sverige, har SGF:s Laboratoriekommitté sammanställt en rapport för att ge handläggande geotekniker vägledning i […]

Geotekniker och bergmekaniker ska ha förmågan att projektera, bygga och underhålla geokonstruktioner för det moderna samhället. Konstruktionerna måste vara både ekonomiska, säkra, estetiska och miljövänliga. Ingenjören får sin kompetens genom utbildning, träning och erfarenheter från skolan, annan fortbildning och arbete i projekten. Kraven på en bred kunskapsbas ökar alltmer, samtidigt som det krävs en betydande […]

Kan man verkligen bygga på marsansås? Det är nämligen så som norrmännen beskriver konsistensen på kvicklera som gått i brott. Detta är något som geotekniker på Sweco i Sverige arbetat med sedan en tid tillbaka då vi inlett ett samarbete med våra kollegor på andra sidan norska gränsen. Detta samarbete har givit oss många nya […]

2008 fick URS i uppdrag av Northern Ireland Roads Service (Nordirlands trafikverk) att utveckla trafikplatsen i York Street, Belfast. Den befintliga korsningen som är belägen norr om Belfasts stadskärna är en av Nordirlands viktigaste knutpunkter, där de tre mest trafikerade artärerna (M2- och M3-motorvägarna samt fyrfältsvägen Westlink) sammanstrålar och där det dessutom går vägar för […]

Djupstabilisering med kalkcementpelare är den mest använda metoden för förstärkning av lösa jordar i Sverige. Metoden har genom åren framgångsrikt använts huvudsakligen för att reducera sättningar och i viss mån förbättra stabiliteten för väg och järnvägsbanker. Metoden har i Sverige använts i liten omfattning som stödkonstruktion för temporära/permanenta schakter eller tillsammans med stödkonstruktioner för att […]

Borrning av foderrör och rörpålar i dimensionerna 100 till 300 mm är en ofta tillämpad teknik vid grundläggning. Metoden är säker både ur kalkyl- och utförandesynpunkt. En av få nackdelar, jämfört med andra metoder, är att mängden upptaget jordmaterial under vissa omständigheter kan bli signifikant större än den som motsvarar den installerade rörvolymen. Detta medför […]

Svenska Geotekniska Föreningens Markvibrationskommitté har tagit fram en skrift som beskriver olika aspekter av hur markvibrationer påverkar geoteknikerns verksamhet. Vibrationsproblem vid pålslagning behandlas i avsnitt 3, Massarsch & Wersäll (2012). Skriften kan laddas ner kostnadsfritt från SGF:s hemsida: http://www.sgf.net. Föreliggande artikel bygger på författarnas forskning under de senaste 20 åren inom jorddynamik-området. Ett försök görs att […]