• ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN
    • Hur skapar man konto?

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909

  Annons
  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • GOLV OCH GRUND
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING / Grusfabriken – Från schaktmassor till ballastprodukter – Hinder och möjligheter

Grusfabriken – Från schaktmassor till ballastprodukter – Hinder och möjligheter

6 februari, 2020

Dagens hantering av schakt- och rivningsmassorDagens hantering av schakt- och rivningsmassor gör att enskilda byggprojekt har svårt att nå massbalans på grund av plats- och tidsbrist och en snäv planeringshorisont. En lovande uppgraderingsteknik är våtsiktning som har kapacitet att halvera klimatavtrycket för varje ton ballast samt minska mängden till deponi med 30 procent. I ett fullskaleprojekt i Malmö kommer metoden att testas skarpt och utvärderas.

Hantering av schaktmassor berör många aktörer i samhället som kommunala exploatörer, planerare, entreprenörer, byggherrar, konsulter, upphandlare, täktägare och miljötillsyn. Nedan ges några exempel på vanliga hinder för att återbruka en större andel material:

• överskott på restmaterial uppstår innan behovet av konstruktionsmaterial (tidsaspekt).
• brist på ytor för hantering och lagring av massorna
• etableringskostnaderna för uppgradering är höga per ton återvunnet producerat material
• låg efterfrågan och lågt förtroende för cirkulära material (både av teknisk och miljöteknisk karaktär).

Även lagstiftningen är skriven på ett sätt som gör det svårt att återanvända material i ett annat närliggande byggprojekt. Enbart i Stockholms stad hanteras ungefär 400 bygg- och anläggningsprojekt samtidigt, motsvarande cirka 21 miljoner ton massor per år. Koordination och utbyte av jord- och bergmassor mellan dessa projekt är starkt begränsad [1]. Då avstånden från byggprojekt till deponi och täkter ökar i våra större städer blir transportarbetet allt längre. Dagens hantering skapar därmed ett högt transportbehov. Jord, sten och sand utgör cirka 30 procent av den totala godsmängden i urbana miljöer i Sverige [2]. Beräkningar har visat att dessa transporter står för cirka 30 – 40 procent av CO2 från de tunga transporterna i Stockholm- respektive Oslo-området [3], [4] och [5]. Därtill kommer annan negativ påverkan såsom trafikstörningar, buller, luftföroreningar och deponering.

En stor del av de reformer som behövs för att minska avfallsmängden och öka cirkulariteten kan bara nås genom att branschen utvecklar hantering och regler för klassning av cirkulära material. Byggbranschens aktörer behöver ta detta ansvar, exempelvis har Trafikverket och de stora entreprenadbolagen som Peab, Skanska med flera satt målet att vara klimatneutrala senast 2045. Målet kan svårligen nås om cirkulär materialhantering inte utvecklas. Utmaningen är att producera konkurrenskraftigt och godkänt fyll- och dräneringsmaterial av uppgraderade schaktmassor

Cirkulär masshantering – hinder och drivkrafter

Det finns stora möjligheter att gynna hållbarhet och en mer resurseffektiv masshantering genom återbruk av berg- och schaktmassor och därmed minska uttaget av ändliga naturresurser som sand, grus och berg. Idag återvinns långt ifrån så mycket massor som skulle vara möjligt. En av huvudorsakerna är att behovet av konstruktionsmaterial är väldefinierat med tydliga kvalitetskrav på tekniska egenskaper, medan jord- och schaktmassor är ofta svårdefinierade blandmaterial. Schaktmassor måste uppgraderas till materialkvaliteter som efterfrågas för att kunna öka återanvändningen.

Cirkulära massor ska vara väldokumenterade för att nå acceptans hos branschen och tillsynsmyndigheter. Cirkulär masshantering behöver introduceras i exploaterings- och infrastrukturprojekt för att dessa ska kunna bli mer självförsörjande på fyllnadsmassor och dränerande material. Andra förändringar som behövs är längre framförhållning än idag. För att nå cirkulär masshantering krävs samverkan av flera olika samhällsaktörer.

Återbruk av massor sparar naturligtvis resurser av framförallt bergmaterial, natursand och naturgrus. De riktigt stora vinsterna med en mer resurseffektiv masshantering ligger i ett minskat transportbehov och därmed minskade klimatutsläpp. Uppgradering är visserligen energikrävande, men det är även täktuttag. Uppgradering kan dessutom baseras på eldrivna krossar, torrsikt, våtsikt, lastare och andra maskiner.

Lagkraven för hanteringen av icke förorenade jord- och schaktmassor har varit ett hinder, men kommer troligen att lättas för att undvika deponering. Idag får tillstånd endast ges till naturgrustäkter om det inte finns några alternativa material som kan användas istället. Båda dessa faktorer pekar mot mer återvinning. Storskalig produktion av högvärdiga byggprodukter med våtsikt ligger väl i linje med Agenda 2030 som styr mot förändring mot ett hållbart samhälle, jämfört med den traditionella masshanteringen.

Artikelförfattare:
Josef Mácsik, Ecoloop AB
Tobias Robinsson, Ecoloop AB
Maria Johansson, Ecoloop AB
Anna Segerborg-Fick, Ecoloop AB
Martin Walfridsson, Swerock AB
Leif Nilsson, Swerock AB

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 1/20

Teckna en prenumeration HÄR

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • Minska behovet av importerad el med effekt- och energireducerande åtgärder i småhus
    Minska behovet av importerad el med effekt- och…
  • Sverige ställer om till en cirkulär ekonomi
    Sverige ställer om till en cirkulär ekonomi
  • Ny bok som förbättrar byggbranschen
    Ny bok som förbättrar byggbranschen
  • Burkmetoden  – för fukttransportegenskaper hos betong
    Burkmetoden – för fukttransportegenskaper hos betong
  • Återhus – att bygga hus av hus
    Återhus – att bygga hus av hus
  • Peab första byggbolag med fossilfritt stål från SSAB
    Peab första byggbolag med fossilfritt stål från SSAB
  • Första metoden att klimatberäkna området mellan byggnader
    Första metoden att klimatberäkna området mellan byggnader
  • Vad händer med sexvärt krom i återvunnen betong?
    Vad händer med sexvärt krom i återvunnen betong?

Inlagd i: GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING, Ur senaste numret

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem

Sök på Bygg & teknik

Ledare

Omvärld i snabb förändring

Inför den här ledaren så tittade jag på motsvarande ledare – den sista innan sommaren – de senaste tre åren. I ledaren 2019 var det bara full fart framåt, precis som det var i större delen av världen. Ledaren handlade om klimatfrågan och hur vi ska klimatanpassa byggandet, samhället och omvärlden. Det måste till rätt stora förändringar för att nå klimatmålen, och hur ska vi kunna … [Läs hela ledaren...]

Event

Grundläggningsdagen på Stockholmsmässan

Grundläggningsdagen 2023

Grundläggningsdagen är framflyttad till 16 mars, 2023. Besök Grundläggningsdagens hemsida

Byggnytt

Batteridriven byggakustikförstärkare

Tröttnat på strul med kablage vid byggakustikmätningar? Den nya Nor282 byggakustikförstärkare kan vara lösningen på problemet. – Batteridrift upp till 90 minuter vid full effekt. – WiFi trådlös … [Läs mer...]

Digitala Heta Arbeten®

Smidigt, effektivt och – framför allt – säkert. Det är några av fördelarna som papperstillverkaren Arctic Paper Grycksbo upplever med att använda den digitala tillståndslistan för Heta Arbeten®. Nu … [Läs mer...]

Vinnaren av Nordbyggs guldmedalj

Recoma byggskivor vann Nordbyggs Guldmedalj, priset för årets mest innovativa produktnyhet 2022. Skivorna är helt tillverkade av återvunna kompositförpackningar där enbart värme och tryck används vid … [Läs mer...]

Nytt dokumentationspaket gör det enklare att bygga hållbart

Kraven på hållbart byggandet ökar. Därmed ökar även behovet att dokumentera byggmaterialens CO2-avtryck för att uppnå en Miljöbyggnads­certifiering – en uppgift som börjar hos leverantören. Nu har … [Läs mer...]

Filborna vattentorn i Helsingborg vinner Kasper Salin-priset

Under Arkitekturgalan den 7 april mottog Filborna vattentorn i Helsingborg 2021 års Kasper Salin-pris för bästa byggnad. Arkitekt är Wingårdhs med Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA) som … [Läs mer...]

Återbruk när tillfälliga Östermalmshallen blir padelhall

Nu har ett av Sveriges största återbruksprojekt öppnat. Den tillfälliga saluhallen på Östermalmstorg, som användes när den gamla Östermalmshalleni Stockholm renoverades, blir padelhall i Mölnlycke … [Läs mer...]

Ny plattform för upphandling av energiåtgärder åt fastighetsägare

Bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare har stor potential när det gäller ökad hållbarhet och energieffektivisering i sina byggnader. Många byggnader läcker energi, och därför också pengar; … [Läs mer...]

Nytt golvregelsystem speciellt anpassat för CLT/KL-trä

För att möta det stora fokus som finns för miljon och minska CO2-avtrycket än mer så har Granab Golvregelsystem tagit fram ett nytt system speciellt anpassat för CLT/KL-trä, system 8000 W. Företaget … [Läs mer...]

Svetsning av membran på platta tak

Uniroof 700 är en kompakt taksvetsmaskin utvecklad av Leister i Schweiz. Maskinen lämpar sig till svetsning av termoplastiska vattentätande membran på platta tak upp till 500m2 såväl som lutande tak … [Läs mer...]

Ny skonsam justerskruv minskar materialspillet

FAFS liknar ingen annan jus­terskruv. Lika exakt som den biter och kan skruvas i, lika enkelt och exakt kan den demonteras. Den nya justerskruven från fischer lämnar träkonstruktioner så in­takta att … [Läs mer...]

Den nya generationens takskiva

Nu presenterar Forestia ett nytt byggmaterial – den nya generationens takskiva. Ett slätt premiumtak av högsta kvalité. Slipp spackla och slipa – det är bara att limma och klicka så är det nya taket … [Läs mer...]

Förlags AB Bygg & teknik, Box 2053, 135 02 Tyresö • Telefon 08-408 861 00 © Copyright 1909 - 2019 • Alla rättigheter reserverade.