Selektiv hantering av sulfidjord

Artikelförfattare: Josef Mácsik, Ecoloop, Johannes Pettersson, Swerock, Marie Eldståhl, Swerock, Jakob Johansson, Mitta, Håkan Rosén, Mitta och Christian Maurice, Ramboll/ Luleå tekniska universitet

– metodik från planering till avsättning

Kostnads- och klimateffektiv hantering av sulfidjord hindras ofta av att det saknas möjlighet att bedöma jordens potentiellt syrabildande egenskaper i realtid. I ett FOI-projekt, finansierat av Trafikverket och SBUF testades förklassificering och selektiv schaktning med differentierad hantering av sulfidjord i full skala. Försöket utfördes på Norrbottnia­banans Dåva-sträckning, där sulfidjord sorterades utifrån försurnings­potential. Bedömningen av sulfidjorden utfördes med hjälp av ett Excel-baserat bedömningsverktyg. Syftet var att verifiera be­dömningssystemet i fält i realtid. Målet var att visa att selektiv schaktning och hantering är miljömässigt- ekonomiskt och tekniskt motiverat.

Sulfidjordar med höga ler- och silthalter är besvärliga ur geotekniskt perspektiv. Pålning, stabilisering eller schaktning och bortforsling är alternativen som ger stabil grundläggning. Schaktmassor som består av sulfidjord med försurningspotential utgör dock en miljörisk, då dessa felhanterat kan orsaka försurning av yt- och grund­vatten med förhöjda halter av aluminium med skador på vattenlevande organismer som konsekvens. Områden i Sverige där sulfidjord förekommer i markprofilen är längst kustområden från Mälardalen i söder till Haparanda i norr. På motsva­rande sätt förekommer sulfidjord längs den finska kusten av Bottenviken. 

Metoder för behandling och avsättning av schaktade sulfidjordsmassor har undersökts i syfte att mil­dra effekten av för­surningen som orsakas av oxidationen av sulfidmineralen och förbättra massor­nas geotekniska egenska­per inför användning i konstruktioner. Målet med pro­jektet är att underlätta integrerad sulfidjordhante­ring, genom att skilja av olika typer av massor beroende på försur­ningsrisken de inne­har, schakta selektivt och hålla isär dessa massor samt när be­hov föreligger, be­handla dessa för att kun­na avsätta dem på bästa sätt.  

Pilotstudie

Norrbotniabanan är ett exempel på projekt där stora volymer av sulfidjord hanteras. Järnvägssträckning, mellan Umeå och Luleå kommer att korsa områden med sulfidhaltig jord. Vissa områden behöver schaktas som följd av jordens geotekniska egenskaper. Hanteringen av sulfidjord blir därmed en viktig fråga ur både miljö- och ekonomisk synpunkt. Om all sulfidjord, för säkerhets skull, läggs på deponi leder det till att stora volymer jord deponeras i onödan med långa transporter, ökade CO2-utsläpp och en dyr hantering som resultat. Utan en snabb klassning av sul­fidjordar utifrån försurningsegenskaper saknas det ekonomisk möjlighet att utveckla anpassade och miljöriktiga hante­ringsalternativ. Hantering av sulfidjord bromsas därmed av att branschen saknar snabb, tillförlitlig och verifierad metod att sortera, selektivt schakta och förflytta olika sulfidjordar.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 1/2023.

Teckna en prenumeration HÄR