Efter tre års arbete är en ny generation av AMA Anläggning klar. Bland nyheterna finns vägledning för hantering av massor, dagvattenhantering via regnbädd och möjlighet till större andel tillsatsmaterial i cement. Nytt för AMA Anläggning 23 är ett anpassat arbetssätt, som innefattar ett antal förarbeten inom områden som regnbäddar, vägräcken och förorenade massor. Det resulterade bland annat i en separat vägledning för hantering av massor. En annan nyhet i AMA Anläggning 23 gäller … [Läs mer...]
Akustik och tunnelborrning – vilka är utmaningarna?
Artikelförfattare: Carl Lind, Tilia Consult AB, Teknikstöd till Svenska kraftnäts projekt Anneberg – Skanstull Tunnel Läs artikeln som pdf Tunnelborrning kan innebära störningar för boende och verksamheter. Men akustisk påverkan från tunnelborrning omfattar fler utmaningar än att mäta och följa upp ljudnivåer. Om tunnelborrmaskinen Tunnelborrmaskinen har namnet Elektra. Den kallas i dagligt tal för TBM, vilket står för ”tunnel boring machine.” Elektra är en mindre modell jämfört med de … [Läs mer...]
Unik grundförstärkning med jetinjektering i stadsmiljö
Artikelförfattare: Robin Tvrdek, Andrea Servetto, Ewa Karawajczyk, Sweco och Anders Fredrikson, Fredrikson Geokonsult – Kv. Sperlingens Backe Vid renoveringen av Sturegallerian i det anrika kvarteret Sperlingsens backe på Östermalm i Stockholm användes en alternativ metod för att förstärka grunden. För att minska ingrepp i befintliga stommar, som traditionella stålpålar inneburit, så tittade man på alternativa tekniker – och lösningen blev jetinjektering. tureplansområdet tillhör en av de … [Läs mer...]
Vi måste börja blicka nedåt i klimatberäkningar
Artikelförfattare: Elin Lindgren, Toofab, Maria Kaneteg, Bjerking, Stina Bergman, Sweco och Johan Fransson, Sweco Idag finns krav på klimatdeklarationer för att beräkna klimatpåverkan av nya byggnader där de flesta byggdelarna ska ingå i beräkningen. Däremot är det inget krav på att grundläggning, som exempelvis pålar, ska inkluderas. Eftersom grundläggning kan utgöra en stor del av en byggnads klimatavtryck, innebär det att uteslutning av grundläggningen i klimatberäkningar kan ge ett stort … [Läs mer...]
Dimensionering av korta pålar
Artikelförfattare: Jonas Stener, KFS Anläggningskonstruktörer AB, David Ebenhardt, AFRY, Anders Beijer Lundberg, ELU Konsult AB och Stefan Larsson, KTH – pelare eller pålar med sidomotstånd? Spetsbärande pålar dimensioneras vanligtvis efter den modell för böjknäckning med sidomotstånd med ekvivalent styvhet som redovisas i Pålkommissionens rapporter. För pålar som är kortare än den elastiska knäcklängden är dock förutsättningarna för denna beräkningsmodell inte giltig. Alternativet är då att … [Läs mer...]
Tågtrafik i ”överjordshastighet”
Artikelförfattare: Andreas Håård, WSP, Kenneth Viking, Trafikverket, Jörgen Johansson, NGI och Stefan Larsson, KTH Just nu planeras byggandet av nya stambanor i Sverige som ska möjliggöra tågtrafik i ännu högre hastighet (250–320 km/h) än de befintliga (200 km/h). Den högre hastigheten medför flera tekniska utmaningar för anläggningens utformning. Ett exempel inom geoteknikområdet är risken för det så kallade höghastighetsfenomenet, som kan orsaka mycket stora tåg- och markvibrationer. Ett … [Läs mer...]
Effektiv utformning av övergångszoner
Artikelförfattare: Karl Norberg, Sweco, Alireza Ahmadi, KTH, Carl Wersäll, KTH/Peab, Jan Dahlberg, Sweco och Stefan Larsson, KTH – mot ett minskat underhållsbehov av ballastfria spår Med påbörjad planering och projektering av nya stambanor för järnväg i Sverige, och med en ännu större utveckling och utbyggnad av ballastfria spår världen över, är det viktigt att undersöka möjliga riskområden som kan komma att påverka exempelvis drift och underhåll. Ett av dessa problemområden är övergången … [Läs mer...]
Nytt verktyg hjälper till att strukturera riskerna
Artikelförfattare: Lars Olsson, Geostatistik AB, Johan Spross, KTH och Olle Båtelsson, Trafikverket Många är vi geotekniker som har risker att hantera i vårt dagliga arbete. En otillräcklig riskhantering kan leda till både små besvär och stora katastrofer. Det viktigaste steget i detta arbete är att identifiera själva hotet och beskriva det möjliga händelseförloppet. För att underlätta detta arbete har vi utvecklat ett nytt verktyg, finansierat av SBUF, Trafikverket och SGF. Essensen i … [Läs mer...]
Är Ev2-modulen något att räkna med?
Artikelförfattare: Carl Wersäll, KTH/Peab, Sadek Baker, Kerberos Geoteknik och Peter Zackrisson, Trafikverket Statiskt plattbelastningsförsök är en av de mest tillförlitliga metoderna för packningskontroll men styvheten som erhålls – även kallad bärighet – ska ses som en empirisk parameter som inte direkt kan översättas till jordmaterialets egenskaper i driftskedet. Detta eftersom plattbelastning utförs vid en betydligt högre spänningsnivå och med en mindre belastningsyta än för de flesta … [Läs mer...]
Effektivare refraktionsseismisk mätmetod för infrastrukturprojekt
Artikelförfattare: Omid Ahmadi, Sebastian Buntin och Stefan Aronsson, Bjerking AB Geofysiska mätmetoder är värdefulla att använda i olika skeden inom infrastrukturprojekt. Genom att kombinera både geofysiska och geotekniska resultat från markundersökningar fås högre kvalité och noggrannhet. Refraktionsseismik är en av de vanligaste geofysiska mätmetoderna som används för att ta fram kontinuerliga modeller på bergnivåer och jordlagerföljder under markytan. Metoden är också effektiv vid … [Läs mer...]