Nationalmuseum i Stockholm uppfördes som Sveriges första offentliga museibyggnad för de kungliga konstsamlingarna, som år 1792 överlåtits till staten. Vid invigningen, år 1866, bedömdes byggnaden som, den näst efter Stockholms slott, dyrbaraste och bäst uppförda byggnaden i landet. Byggandet av Nationalmuseum innebar genombrottet i Sverige för modern byggnadsteknik och industriellt producerat byggnadsmaterial. Efter närmast 150 år av trogen tjänst var det dags för en omfattande renovering och … [Read more...]

– Göta älvdelegationen ska göra älvdalen tryggare för alla I ett framtida klimat räknar vi med långa och torra perioder av torka, men även nederbörd i form av skyfall i mycket större omfattning än idag. Samtidigt kommer havsnivån att stiga. Detta kommer att förändra de geotekniska förutsättningarna i Götaälvdalen och hota både liv och egendom. För att lösa svårigheterna bildades sommaren 2018 Delegationen för Göta älv som ska arbeta för att ras- och skredsäkra älvdalen. Vi minns 2018 som … [Read more...]

– Verifiering av beräkningar med hjälp av provbankar I Stockholms idag expansiva bostadsutveckling finns det stora utmaningar vad gäller grundläggning. För att uppnå en ekonomisk samt tekniskt gynnsam lösning krävs kostsamma och tidskrävande geotekniska utredningar. Detta då mark med fördelaktiga förhållande redan blivit exploaterad och kvar finns områden med utmanande geotekniska förhållanden. Bromstensstaden är ett exempel på ett sådant område. Här planeras en stor mängd … [Read more...]

Allt som byggs är grundlagt på jorden eller byggs nere i berget. Hur påverkas det dagliga geotekniska detektivarbetet av den allomfattande digitaliseringen i samhällsbyggandet? Processen från planering till färdig geomodell och kommunikation och visualisering av denna modell av den så kallade undermarksrymden är nu helt digital [1], vilket skapar nya möjligheter för effektivisering, kvalitetssäkring, och förvaltning av data och geomodeller. Det möjliggör också helt nya affärsmodeller. Men det … [Read more...]

Förtätning av städer och samhällets behov att bygga djupare, bredare och högre än tidigare samtidigt som det finns ökade krav med hänsyn till miljö, hållbarhet och klimat sätter grundläggningsbranschen i en svår sits. Det kräver ett tekniksprång gällande både hur vi dimensionerar, vad vi bygger med och hur vi säkerställer kvalitet utan att glömma den viktiga erfarenheten och kunskapen vi redan besitter. För att ny teknik ska kunna etableras på ett säkert sätt är det viktigt att tekniken bygger … [Read more...]

Sveriges stålproduktion släpper idag ut stora mängder växthusgaser. Med initiativet HYBRIT hoppas SSAB, LKAB och Vattenfall göra stålproduktionen fossilfri genom att använda vätgas i processen. I HYBRIT:s forskningsprogram RP1 bidrar KTH Jord- och bergmekanik med att utveckla och förfina storskalig teknik för lagring av vätgas i bergrum, se figur 1. En fossilfri stålproduktion Senast 2045 ska Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vara nere på noll, enligt det klimatpolitiska ramverk som … [Read more...]

Byggsektorn står idag för en betydande andel av växthusgasutsläppen i Sverige. Två stora faktorer är produktion av byggmaterial och användningen av arbetsmaskiner i produktionsskedet. Vid grundläggning av en byggnad förbrukas ofta stora mängder resurser som betong, stål, markanvändning och energi. Kunskapen om olika grundläggningsmetoders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv är idag begränsad och endast ett fåtal forskningsstudier i ämnet har utförts. En rapport från Svenska Miljöinstitutet … [Read more...]

Grundläggning är komplext och krävande. Varje metod kräver sin maskin för pålning, stödkonstruktioner eller jordförstärkning.Inom grundläggning använder vi därför många olika maskintyper. De vanligaste är olika pålkranar, spontmaskiner, borrmaskiner och olika stabiliseringsmaskiner. För alla som sett dessa mäktiga maskiner i arbete är det uppenbart att det krävs både kunskap och erfarenhet för att hantera dem. Historiskt fanns det ingen egen utbildningsväg, branschen var även relativt liten … [Read more...]

Teknisk geologi vid Lunds tekniska högskola har i ett nyligen slutfört projekt, finansierat av Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo), undersökt om geofysiska mätningar med DCIP (kombinerade resistivitets- och IP-mätningar) kan ge bättre information om bergmassan i samband med planeringen av tunnlar och andra bergarbeten samt berguttag i bergtäkter. Resultaten bekräftar att DCIP i den undersökta miljön kan användas för att indikera lervittrade zoner, svaghetsstrukturer och uppkrossade zoner. … [Read more...]