Artikelförfattare: Freddie Theland, Sweco Sverige och Ylva Stafström, Sweco Sverige Sveriges järnvägar är på många håll under utbyggnad, där nya spår anläggs i nära anslutning till befintliga. För många av de befintliga sträckorna innebär de nya spåren en uppgradering av största tillåten hastighet för persontåg. Vid projektering av järnvägssträckor där marken består av löst lagrade jordarter behöver därför risken för höghastighetsfenomen och inverkan av eventuella förstärkningsåtgärder … [Läs mer...] om Stämmer modellen? – mätmetod för höghastighetsutredning vid utbyggnad av befintlig järnväg
GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
Prognosticering av spårnedbrytning – En ny 3D-modell för övergångszoner
Artikelförfattare: Alireza Ahmadi, Kungliga Tekniska Högskolan, Kourosh Nasrollahi, Chalmers tekniska högskola, Carl Wersäll, Kerberos Geoteknik och Stefan Larsson, Kungliga Tekniska Högskolan Övergångszoner mellan ballasterat spår och styva konstruktioner såsom broar är en av järnvägens största underhållsutmaningar. I ett genomfört forskningsprojekt vid KTH har Alireza Ahmadi i sin doktorsavhandling tagit fram en avancerad 3D-modell som visar hur sättningar och stötbelastningar uppstår och … [Läs mer...] om Prognosticering av spårnedbrytning – En ny 3D-modell för övergångszoner
Fem år av forskning – lärdomar från testdammen i Älvkarleby
Artikelförfattare: Johan Lagerlund, Vattenfall R&D, Jasmina Toromanovic, Luleå tekniska universitet och Peter Viklander HydroResearch AB En fyra meter hög testdamm byggdes 2019 vid Vattenfallslaboratoriet i Älvkarleby för att under verkliga förhållanden studera inre erosion och möjligheten att detektera inbyggda defekter med geofysiska metoder. Under fem års drift har dammen gett unik kunskap om fyllningsdammars beteende, materialegenskaper och hur olika mätmetoder fungerar och … [Läs mer...] om Fem år av forskning – lärdomar från testdammen i Älvkarleby
Dimensionering av jetinjekterad stödkonstruktion
– hantering av osäkra materialegenskaper genom probabilistiska metoder Artikelförfattare: Daniel Skoglund och Anders Beijer-Lundberg ELU Konsult AB samt Conrad Hansson och Stefan Larsson, KTH En av de största utmaningarna vid dimensionering av jetinjekterade konstruktioner är den betydande osäkerhet som råder kring deras bärförmåga. Till skillnad från material som stål, betong och trä – där tillverkningsprocessen ger kontrollerade och relativt förutsägbara egenskaper – formas … [Läs mer...] om Dimensionering av jetinjekterad stödkonstruktion
Härledning av odränerad skjuvhållfasthet för lera – en ny, alternativ metodik
Artikelförfattare: Rasmus Müller, Tyréns Sverige AB och Göran Sällfors, Chalmers tekniska högskola/Geoforce AB Teknisk design, och inte minst geoteknisk design, baseras mycket på ingenjörskunskap och erfarenhet. Det finns risk att försiktiga val av parametervärden och säkerhetsfaktorer i olika led kan ge en design som är överdrivet konservativ. När det gäller Eurocode och materialen stål, betong och trä, där marginalkostnaden för ökad säkerhet är ganska liten, kan det vara motiverat med lite … [Läs mer...] om Härledning av odränerad skjuvhållfasthet för lera – en ny, alternativ metodik
Behov av stoppdrivningskriterier för vibrodrivning av sponter
Artikelförfattare: Thaleb Abdallah, Lunds universitet, Kenneth Viking, Trafikverket, Anders Beijer-Lundgren ELU och Erika Tudisco, Lunds universitet Det saknas idag råd och riktlinjer för hur installationsfasen av vibrodrivna stålsponter ska hanteras. Avsaknaden av till exempel stopp-drivningskriterier innebär att drivproblem – såsom när spontfoten träffar oeftergivlig sten, block eller bottenmorän – riskerar att uppstå. Drivproblem som i sin tur riskerar förorsaka betydande tidsförluster … [Läs mer...] om Behov av stoppdrivningskriterier för vibrodrivning av sponter
Egenskapsförändringar i lös lera efter 60 års belastning (del 2)
Artikelförfattare: Mattias Andersson, Karin Lundström och Bo Vesterberg, Statens geotekniska institut samt Björn Dehlbom, Dehlbom Geo I över 60 år har Statens geotekniska institut (SGI) och andra organisationer utfört geotekniska undersökningar vid provfältet Skå-Edeby, knappt 20 km väster om Stockholm. På 1950-talet utreddes möjligheten att på platsen bygga en ny flygplats. I syfte att utreda jordlagrens sättningskänslighet och förändringar av egenskaper på grund av kommande belastningar, … [Läs mer...] om Egenskapsförändringar i lös lera efter 60 års belastning (del 2)
BIG – Gemensam forskning för hållbara geokonstruktioner
Artikelförfattare: Kenneth Viking, Trafikverket, Ordförande BIG, Gunilla Franzén, GeoVerkstan, BIGs sekretariat och Tomas Björnehall, Trafikverket, vice ordförande Att geotekniker ska bidra till en hållbar framtid är säkert en självklarhet för de flesta av er som läser denna artikel. Men hur lyckas vi geotekniker i praktiken? Vilka möjligheter finns? Beställare vill gärna bidra till hållbara tekniska lösningar, ja, åtminstone så länge det inte kostar extra, inte tar omotiverat lång tid och … [Läs mer...] om BIG – Gemensam forskning för hållbara geokonstruktioner
IEG 2.0 – Nu tar vi beslut som påverkar
Artikelförfattare: Bengt Hansson, Ordförande IEG 2.0 och Gunilla Franzen, Teknisk sekreterare IEG 2.0, GeoVerkstan IEG¹ bussen är snart framme vid stationen där resultatet ska lämnas över till våra förskrivande myndigheter och er i branschen. Det har varit en resa med både uppförsbackar, kringelikrokar och några nedförsbackar. Det är en viss stress i bussen. Vi har haft många diskussioner, analyser ha gjorts och ifrågasatts, preliminära resultat summerats i arbetsrapporter, men det är nu det … [Läs mer...] om IEG 2.0 – Nu tar vi beslut som påverkar
Klimatdpåverkan från alternativa och innovativa grundläggningar för trähus
Artikelförfattare: Irina Martynyuk, RISE, Anders Ejlertsson, IVL och Viktor Norbäck, RISE Det finns ett behov och engagemang hos industrier i att minska CO2 utsläpp vid uppförande av nya grunder för trähus. Trä är ett förhållandevis lätt byggmaterial och grunden i trähusen är ofta överdimensionerad för den lätta överbyggnaden. Då grundens konstruktionsmaterial inte nyttjas till fullo finns det utrymme att minska materialåtgång eller använda material med andra tekniska egenskaper och lägre … [Läs mer...] om Klimatdpåverkan från alternativa och innovativa grundläggningar för trähus










