Artikelförfattare: Dr. Amardeep Amavasai, Senior Geotechnical Engineer, Ramboll Sverige AB och Dr. Tara Wood, Specialist Director, Ramboll Sverige AB
Det ständigt växande behovet av hållbar infrastruktur kräver innovativa grepp i själva centret för svensk civilingenjörsvetenskap. I takt med att infrastrukturen åldras och utsätts för miljöns ständigt föränderliga dynamik blir vår utmaning att säkerställa dess uthållighet och hållbarhet under det pågående klimatnödläget. Därmed blir behovet av effektiv övervakning och effektivt underhåll alltmer avgörande. Även om denna vetenskap på många sätt har gjort betydande framsteg har kopplingen mellan data och beslutssupport varit i princip oförändrad i flera decennier. Med tanke på att nuvarande praxis är långt ifrån tillfredsställande finns ett tydligt behov av en genomgående omvandling av beslutsfattandeprocesserna inom anläggningsbyggnad. I detta hänseende framstår konceptet med dataassimilering som ett kraftfullt verktyg som revolutionerar vår hantering och optimering av civila infrastrukturer. Denna artikel avser att förklara konceptet och illustrera hur yrkesutövande ingenjörer kan utnyttja dataassimilering för att möjliggöra ett mer välinformerat beslutsfattande i sina projekt.
Vad är dataassimilering?
Dataassimilering är i grund och botten vetenskapen om hur data kombineras med numeriska modeller för att förfina prognoserna och öka noggrannheten. Inom ramen för civila infrastrukturer fungerar denna metodik som en kraftfull lins som ger en tydligare och mer omfattande bild av strukturellt beteende, miljöpåverkan och övergripande prestanda.
En av dataassimileringens styrkor är dess förmåga att integrera olika slags datakällor. Till exempel kan lokala mätningar och historiska uppgifter på ett smidigt sätt förenas för att skapa en helhetsförståelse av ett system. Denna integration gör det möjligt för ingenjörer att fatta välinformerade beslut, optimera underhållsstrategierna och öka livslängden för kritiska strukturer. Det är emellertid allmänt känt att observationer i samband med anläggningsbyggnad är sällsynta och att de utgör ofullständiga versioner av verkligheten. Å andra sidan kan en modellprognos skilja sig mycket från verkligheten på grund av approximationer i modelleringen, osäkra parametrar, osäkra initiala förhållanden och så vidare. Dataassimileringen kombinerar observationer och modeller på ett sätt som tar hänsyn till osäkerheten hos båda dessa element. Mer allmänt kan dataassimileringen beräkna sannolikhetstätheten för att specificera antalet möjliga tillstånd och sannolikheten för att de representerar verkligheten.
Utvecklingen av dataassimileringen (DA) är nära kopplad till meteorologin, där den främst användes för att göra numeriska väderprognoser. I dag används tekniken inom flera olika områden, och civilingenjörerna har mycket att vinna på att anta denna teknik. Dessa tekniker, som utvecklades för att hantera ofullständiga och osäkra verklighetsobservationer, kan ge ingenjörer större möjlighet att utnyttja övervakningsdata och generera mer exakta uppskattningar av osäkerheten i modellprognoser.
Dela på: