Artikelförfattare: Fanny Deckner, Ordförande Svenska Geotekniska Föreningen, Bengt Hansson, Ordförande Implementeringskommisionen för Europastandarder inom Geoteknik, Leena Haabma Hintze, Kanslichef Svensk Grundläggning och Olle Båtelson, Ordförande Pålkommissionen Pålkommissionen, IEG (Implementeringskommission för Europastandarder inom Geoteknik), SGF (Svenska Geotekniska Föreningen) och Svensk Grundläggning arbetar med underlag, handböcker och publikationer som ska stödja byggprocessen … [Läs mer...] om En Säker Geoprocess – och framtidens kompetensutveckling
Ur senaste numret 2
Byggmästarbildad bostadsrättsförening – styrelseledamöternas skadeståndsansvar
Artikelförfattare: Anna Sundblad, Advokatfirman Victor, Göteborg Vid uppförande av nya bostadsrätter är det inte ovanligt att samma personer som företräder entreprenören samtidigt sitter i bostadsrättsföreningens interimsstyrelse och även direkt eller indirekt äger fastigheten där bostäderna ska uppföras. Innan de nybyggda bostadsrätterna är upplåtna till de boende är det alltså samma personer som sitter på båda sidor om förhandlingsbordet. Förutsättningarna för entreprenören (E) att … [Läs mer...] om Byggmästarbildad bostadsrättsförening – styrelseledamöternas skadeståndsansvar
Beständighet hos betong med ballast återvunnen ur schaktmassor och rivningsmaterial
Artikelförfattare: Elisabeth Helsing, RISE, Linus Brander, RISE och Peter Martinsson, Swerock Som ett led i strävan mot ett mer hållbart utnyttjande av naturresurser har det påvisats, till exempel i EU-projektet RE4 (www.re4.eu), att det går att få till gjutbar betong som uppfyller ställda krav när en del av ballasten utgörs av återvunna material. Återvunnen ballast används dock i mycket begränsad omfattning i Sverige, delvis beroende på att det finns stora osäkerheter kring dess påverkan på … [Läs mer...] om Beständighet hos betong med ballast återvunnen ur schaktmassor och rivningsmaterial
Återvinning av cement från betong
Artikelförfattare: Andrzej Cwirzen, Byggmaterial, Luleå tekniska universitet Den svenska byggindustrin genomgår en grön omställning, där företag söker sätt att förbättra hållbarheten. Trots att koldioxidutsläppen kommer från många olika källor är betong en betydande bidragsgivare till koldioxidutsläppen på grund av de stora volymer som används. Huvudbindemedlet i betong är Portlandcement, som har ett högt koldioxidavtryck. Ett av de enklaste sätten att göra betong mer miljövänlig är att … [Läs mer...] om Återvinning av cement från betong
Fem år med Brand-BIM – lärdomar och framtidsspaningar
Artikelförfattare: Erik Almgren, Bengt Dahlgren Brand & Risk AB I en tid där digitaliseringens möjligheter står i fokus, påverkas även byggbranschen av den pågående utvecklingen. Brand-BIM representerar en potentiell nyckelkomponent i denna omställning, med kapacitet att integreras i byggprocesser för att främja en positiv förändring. Under de senaste fem åren har Bengt Dahlgren satsat på att driva utvecklingen och implementeringen av Brand-BIM, och den här artikeln syftar till att dela … [Läs mer...] om Fem år med Brand-BIM – lärdomar och framtidsspaningar
Brandspridning i brännbara innerhörn på fasader – ett illustrativt experiment
Artikelförfattare: Robert McNamee och Alar Just, RISE Under BIV-dagarna 2024 utfördes ett demonstrationstest för att illustrera skillnaden mellan vertikal brandspridning på en plan yta och ett innerhörn vilket illustrerar grundläggande brandfysik. Försöket och ett kompletterande förförsök visar tydligt att innerhörn leder till en betydligt högre risk för brandspridning jämfört med en plan yta. Den 13-14 mars 2024 anordnade föreningen för Brandteknisk IngenjörsVetenskap (BIV) sin årliga … [Läs mer...] om Brandspridning i brännbara innerhörn på fasader – ett illustrativt experiment
Utvärdering av dynamiska egenskaper hos tre byggnader uppförda i KL-trä
Artikelförfattare: Carl Larsson, Skanska och Michael Dorn, Linnéuniversitetet Högre byggnader i KL-trä kräver ett ökat fokus på dynamiska egenskaper så att brukaren inte upplever obehag vid hög vindlast. Utvärderingar har gjorts på tre byggnader där resultaten stämmer in på befintlig forskning: akustikisolering placerad under väggar i KL-trä reducerar den horisontella skjuvstyvheten och kan leda till signifikanta minskningar av egenfrekvenserna. Effekten bör beaktas vid framtagning av … [Läs mer...] om Utvärdering av dynamiska egenskaper hos tre byggnader uppförda i KL-trä
Ramhörnförband av björk-plywood för träkonstruktioner
Artikelförfattare: Tianxiang Wang, Yue Wang, Mattia Debertolis, Magnus Wålinder och Roberto Crocetti, KTH samt Lars Blomqvist, Rise Ett stort antal byggnader har byggts med ramar i limträ som konstruktionssystem. Detta system är särskilt lämpligt när det finns ett behov av stora öppna och flexibla invändiga utrymmen. Ramarnas träkomponenter består vanligtvis av ramben och -balk i limträ, men även konstruktionsvirke kan användas. Flera lager av träkomponenterna kan också kombineras beroende på … [Läs mer...] om Ramhörnförband av björk-plywood för träkonstruktioner
Nya kunskaper och konstruktionsregler mot sprödbrott i träförband
Förband i träkonstruktioner bör normalt utformas på ett sådant sätt att duktilt brott, till exempel genom att dymlingen deformeras eller att tryckning av träet, uppstår om den lastbärande kapaciteten överskrids. För att kunna garantera detta måste dock risken för spröda brott utvärderas. I förband som belastas parallellt med fiberriktningen omfattar dessa spröda brottformer sprickbildning, radskjuvning, plug/blockskjuvning och dragbrott. För att säkerställa en fördelaktig strukturell prestanda … [Läs mer...] om Nya kunskaper och konstruktionsregler mot sprödbrott i träförband
Byggfrågan – Lektor Öman frågar 4/24… – Temperaturer
Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Universitet i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Fråga (6 p) a) Det finns många olika temperaturer som handlar om termiskt inneklimat och termisk komfort. Vad heter den temperatur som beror på en sammanvägd inverkan av lufttemperatur, medelstrålningstemperatur och lufthastighet? b) Förklara vad temperaturen som efterfrågas i a) handlar om. Använd också ett tänkt exempel för ett rum med siffervärden för … [Läs mer...] om Byggfrågan – Lektor Öman frågar 4/24… – Temperaturer










