Artikelförfattare: Felicia Bergenram och Per Kettil, Skanska Beslut kring den strukturella utformningen av betongbroar kan idag härledas till ekonomiska incitament. För optimerade lösningar tvingas därmed de reducerade materialkostnaderna att ställas i kontrast till de ökade arbetskostnaderna som slimmade konstruktioner ofta medför, till följd av nedsatt byggbarhet. I dagens läge resulterar materialeffektiva lösningar ofta i högre totalkostnader, men framtiden vittnar om ökade materialpriser … [Läs mer...]
Kunskap om vatten är nyckeln till att använda klimatförbättrad betong
Artikelförfattare: Liming Huang, Chalmers Tekniska Högskola, Luping Tang, Chalmers Tekniska Högskola, Ingemar Löfgren, Chalmers Tekniska Högskola, Thomas Concrete Group AB och Nilla Olsson, NCC Sverige AB Alternativa bindemedel (”supplementary cementitious materials”, SCMs) erbjuder en hållbar lösning för att minska koldioxidutsläppen från produktionen av cement och betong. Denna studie utforskar påverkan av SCMs och relaterade tillsatser på hydratiseringsprocessen hos cementbaserade material, … [Läs mer...]
Nyheter inom brandforskning
Artikelförfattare: Mattias Delin, Brandforsk Sedan förra brandnumret av Bygg & teknik har en rad forskningsprojekt färdigställts inom brandskyddsområdet, som finansierats via Brandforsk (se faktaruta), och Brandforsk har också lanserat sin nya podcast Det Brinner!. Här presenteras en översikt av ny kunskap med fokus på byggsektorns behov. Brandforsk har inriktat all sin verksamhet mot hållbar utveckling och Agenda 2030 och ett av årets projekt har fokus just på hur vi kan skapa … [Läs mer...]
Brandskydd vid Trygghetspunkter
Artikelförfattare: Jan Ottosson och Rebecka Lind, WSP En trygghetspunkt kan upprättas för att ge stöd till drabbade invånare under en samhällsstörning, till exempel ett omfattande elavbrott. De har även en viktig funktion vid höjd beredskap genom storskalig utrymning, inkvartering och andra delar i skyddet av civilbefolkningen. Det finns ingen entydig beskrivning av hur en trygghetspunkt ska utformas, vad som ska finnas tillgängligt på trygghetspunkten eller var denna ska lokaliseras. På en … [Läs mer...]
Större konkurrenskraft för KL-träbaserade byggsystem
Artikelförfattare: Thomas K. Bader, Anders Olsson, Michael Schweigler, Michael Dorn, Ambrose Dodoo och Jan Oscarsson, Linnéuniversitetet Vid Linnéuniversitetet i Växjö pågår sedan fyra år projektet Större konkurrenskraft för KL-träbaserade byggsystem genom effektiv konstruktion och reducerat kolavtryck. Projektet ger svar på frågor om hur utformning, dimensionering och underhåll av KL-träbaserade byggsystem kan förbättras för att öka deras konkurrenskraft och bidra till en grön omställning av … [Läs mer...]
Holistisk utformning av träbyggnader med fokus på robusthet
Artikelförfattare: Robert Jockwer och Vera Öberg, Chalmers Tekniska Högskola Konstruktionen av högre träbyggnader bör utföras med intensivt samarbete mellan konstruktionsteamen. Det är viktigt att ta itu med högre flervåningsbyggnader i trä ur ett samarbets- och tvärvetenskapligt perspektiv, där statiska, dynamiska, brandtekniska, akustiska, hälsorelaterade och andra aspekter beaktas parallellt och inte isolerat. Endast genom tvärvetenskaplig analys och interaktion kan en uppsättning … [Läs mer...]
Nya ljudkrav för vårdlokaler, undervisningslokaler, kontor, hotell och restauranger – Hur ska de nya ljudkraven tillämpas i byggprocessen?
Artikelförfattare: Magnus Löfdahl, Tyréns AB, Niklas Jakobsson, Akustikbyrån T4p AB, Jonas Christensson, Gyproc och Bo Gärdhagen, PE Teknik & Arkitektur AB 2023-04-03 publicerades en ny version av ljudkravsstandarden, SS25268:2023, som omfattar vårdlokaler, undervisningslokaler, förskolor och fritidshem, kontor, hotell och restauranger. Då ljudkravsstandarden innebär ett nytt sätt att hantera projekteringen av akustik, kommer flera aktörer i byggprocessen att påverkas när nya … [Läs mer...]
Hur skall ”möjligheternas byggregler” tolkas vad gäller ljud?
Artikelförfattare: Klas Hagberg, Acouwood. 2024 förväntas nya byggregler träda i kraft i Sverige, möjligheternas byggregler! Det skall enligt Boverket främja innovationer och öppna för nytänkande. Trots att reglerna är tänkta att medge innovation och nytänkande så ser det ut att bli tvingande strikta akustiska kravnivåer för bostäder. Vi skall därmed dimensionera byggnader mot ett strikt krav med hjälp av ganska undermåliga dimensioneringsmetoder, särskilt för vissa träkonstruktioner. Samtidigt … [Läs mer...]
Byggfrågan – Lektor Öman frågar 2/23…
Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Fråga (6 p) Vad heter följande på engelska? a) Fukt. b) Radon. c) Köldbrygga. Vad heter följande på svenska? d) Thermals. e) Building services engineering f) Sewage. Svaret hittar du HÄR … [Läs mer...]
Fasadsystem UPA (utan projekteringsansvar) marknadsförs
Artikelförfattare: Folke Björk, KTH och Gösta Gustavsson, Sveriges Allmännytta – hur kan vi få en förändring? Leverantörerna av systemlösningar av tilläggsisolering av ytterväggar har ett stort ansvar i detta sammanhang. Dessa leverantörer lämnar varken funktion- eller konstruktionsansvar för sina systemlösningar samtidigt visar de i sin marknadsföring resultat som sällan uppfylls efter utförda åtgärder. Effekten blir att landets fastighetsägare lappar och lagar på sina fasader i stället för … [Läs mer...]