Alldeles nyligen röstades ett nytt standardförslag igenom och kommer utges i form av en internationell standard av ISO, International Standards Organization. Standarden är ISO 22955 med namnet Acoustics - Acoustical quality of open office spaces, [1] vilket under beredningsarbetet på svenska har översatts med Akustik - Akustisk kvalitet i öppna kontorsytor, och kommer alltså att ges ut som en första utgåva 2021 (vilket innebär att den fullständiga beteckningen blir ISO 22955:2021). Det finns … [Läs mer...]
Utvärderingar av mätparametrar för taluppfattbarhet
I lokaler avsedda för talkommunikation som till exempel undervisningslokaler, kontor och konferensrum, är rumsakustiken en viktig faktor för att underlätta tal och talförståelse. En god rumsakustik ger talaren stöd i sitt framförande samt underlättar åhörarnas förståelse. I genomförd studie har ett antal vanligt förkommande mätparametrar för talluppfattbarhet utvärderats och jämförs mot subjektiva lyssningstester. I en undervisningssal förmedlas tal från föreläsare till student genom en … [Läs mer...]
Takras i Kiruna visar behovet av sidostabilisering
Bakgrunden till ett ras av en idrottshall i Kiruna förra vintern beskrivs här. Orsaken var instabilitet i det bärande taksystemet, vilket även var en viktig orsak till många takras i Sverige under vintrarna kring 2010. Byggbranschen behöver dra lärdomar från sådana fall för att undvika liknande problem i framtiden. Tarfalahallen i Kiruna var en inomhushall för idrott som invigdes i mitten av 2015. Drygt halva taket på hallbyggnaden kollapsade plötsligt en lördagskväll 7 mars 2020. Vid raset … [Läs mer...]
Stabilisering av hallbyggnader med skivverkan i taket
Skivverkan i tak med profilerad plåt tillämpas i nästan alla typer av hallbyggnader som byggs i Sverige. Eftersom metoden är en del av byggnadens totala stabilisering finns det anledning att titta närmare på hur metoden fungerar rent tekniskt och vilka kritiska punkter och arbetsmoment som är viktiga att ta speciell hänsyn till, och hur går egentligen byggprocessen till för att säkerställa den här viktiga funktionen? I Sverige konstrueras stålstommar till hallbyggnader till övervägande del med … [Läs mer...]
Byggfrågan – Lektor Öman frågar 1/21…
Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Frågans poäng framgår, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas, där till exempel 1 p kan motsvara bara ett namn medan till exempel 10 p motsvarar en fråga som kräver ett ganska långt svar. Fråga (4 p) En kall vinterdag är utetemperaturen –14 °C och den relativa luftfuktigheten ute är 93 %. a) I ett småhus är innetemperaturen 21 °C och den … [Läs mer...]
Naturbaserade lösningar mot stranderosion
Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en vägledning för naturbaserade lösningar och länsstyrelserna ställer allt oftare krav på att erosionsskydd skall vara naturanpassade. Vad innebär detta och hur skall jag som geotekniker och projektör tänka? Historiskt har människan bosatt sig nära vatten för att nyttja vattnets möjlighet för transport när inga landbaserade vägar fanns eller var outbyggda. Närheten till vatten har alltid tilltalat människor och det är i närheten av stränder som många … [Läs mer...]
Brottmekanismer och bärförmåga för sprutbetong utsatt för blocklast
Vilka brottmekanismer är det som styr bärförmågan för en bultförankrad sprutbetongförstärkning och hur påverkas förstärkningens bärförmåga av att enskilda prover ej uppfyller ställda krav avseende tjocklek eller vidhäftningshållfasthet? Dessa frågor har studerats och besvarats i ett nyligen avslutat doktorandprojekt [1] genomfört på avdelningen för Betongbyggnad på Kungliga Tekniska Högskolan. Ett ramverk för numeriska simuleringarna har utvecklats för att studera sprutbetongens bärförmåga och … [Läs mer...]
Betongens mest förrädiska skador
Betong är ett av vårt vanligaste byggnadsmaterial och används ofta i svåra miljöer där andra material inte hade fungerat eller varit kostnadseffektiva. Det gör att betong generellt betraktas som ett beständigt material med lång livslängd. Bland allmänheten förknippas betong till och med många gånger som ett material med en nästan oändligt lång livslängd, utan behov av kontroller och reparationer över tid. Bland de som arbetar med byggfrågor och förvaltar betongkonstruktioner är det dock sedan … [Läs mer...]
Anlagd brand – ett återkommande problem i svenska skolor och förskolor
Anlagda skolbränder har varit ett problem i Sverige under flera decennier, och tyvärr har det åter blivit tydligt under våren 2020 då flera omfattande skolbränder inträffat. En skolbrand innebär ofta stora kostnader för samhället både ekonomiskt och emotionellt. Antalet bränder varierar dock över tid. I slutet av 00-talet såg vi en kraftig ökning av skolbränder och flera av dessa orsakade stor skada och var mycket kostsamma. Därefter gick antalet ner för att sedan öka kraftigt igen i mitten av … [Läs mer...]
Har vi råd att inte digitalisera brandskydd?
Artikelförfattare: Filippa Wieselgren och Michael Strömgren, Briab Det är ingen hemlighet att byggbranschen lämnar mycket att önska när det kommer till innovation, förnyelse och effektivisering. Digitaliseringen rör sig långsamt och på många sätt arbetar vi som vi alltid har gjort. Efter Grenfellbranden satsar Storbritannien på att kravställa digital nyckeldata för brandskydd, data som är grundläggande för att kunna garantera trygghet för de boende. Sämst i klassen är brandskyddssektorn där vi … [Läs mer...]