LCA inom geoteknik, är vi redo?

Figur 1: Grundläggningskonstruktioner.

Byggsektorn står idag för en betydande andel av växthusgasutsläppen i Sverige. Två stora faktorer är produktion av byggmaterial och användningen av arbetsmaskiner i produktionsskedet. Vid grundläggning av en byggnad förbrukas ofta stora mängder resurser som betong, stål, markanvändning och energi. Kunskapen om olika grundläggningsmetoders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv är idag begränsad och endast ett fåtal forskningsstudier i ämnet har utförts. En rapport från Svenska Miljöinstitutet [1], där klimatpåverkan från ett flerbostadshus i trä beräknas, visar att markarbeten och grundläggning inte är en försumbar post. Betongen i grund, garage och källare är det byggmaterial som har störst klimatpåverkan och användning av arbetsmaskiner för markarbeten står för en stor del av byggproduktionens miljöpåverkan. I en annan rapport av Misra och Basu [2] framgår det att design och konstruktion inom geoteknik är en mycket resurskrävande disciplin inom hus- och anläggningsbyggandet.

I examensarbetet ”Livscykelanalys för grundläggning av byggnader – an-vändningen idag och hur metoden kan tillämpas i praktiken”, vid Luleå Tekniska Universitet 2018, undersöks vilka faktorer som styr valet av grundläggningsmetod idag. Där undersöks även, hur livscykelanalys (LCA) används inom grundläggning i konsult- och entreprenadbranschen och hur metoden kan användas i praktiken för att jämföra grundläggningsalternativ ur ett klimatperspektiv. Syftet med examensarbetet var att öka kunskapen om hur grundläggningsmetoder kan utvärderas ur ett miljöperspektiv ge-nom livscykelanalys samt att ge en nulägesbeskrivning av metodens användning i branschen. Under examensarbetets gång har författaren utfört intervjuer med konsulter och entreprenörer inom grundläggning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar valet av grundläggningsmetod samt hur livscykelanalys används idag vid grundläggning av byggnader. En jämförande livscykelanalys har sedan utförts för att undersöka hur livscykelanalys kan användas i praktiken. Examensarbetet har utförts i samarbete med Sweco Civil AB i Stockholm och livscykelanalysen baseras på ett avslutat projekt.

Val av grundläggningsmetod idag
Intervjuerna visar att valet av grundläggningsmetod inom entreprenad- och konsultbranschen sker utifrån omständigheterna för respektive fastighet men även att ekonomiska aspekter, geografisk- och historisk tradition styr valet av grundläggningsmetod.
Sex representanter från konsult och entreprenadföretag fick svara på frågan:
”Vilka faktorer styr valet av grundläggningsmetod?” En av entreprenörerna säger ”Vi försöker alltid vid anbud vrida till det så att det blir så ekonomiskt fördelaktigt för beställaren som möjligt”. och en av konsulterna säger ”Man börjar med det billigaste och försöker räkna hem det”. Ekonomi verkar vara en av de faktorer som påverkar både konsulter och entreprenörer när de står inför ett val av grundläggningsmetod.
Förutom den ekonomiska faktorn säger flera av respondenterna att man traditionellt använder betongpålar vid djupgrundläggning. En av konsulterna säger att detta kan bero på att många stora entreprenadföretag i Sverige har egna pålfabriker och att man traditionellt tänker ”slagna betongpålar”. Detta bekräftas av statistik från Pålkommissionen, som visar att över hälften av alla pålmeter som installerades år 2016 var just slagna betongpålar [3]. Tradition varierar dock runtom i landet. En av konsulterna berättar att konsulter i Göteborg är vana att påla i lera, och i Stockholm har man mer erfarenhet av att slå till berg.
Förutom tradition spelar även personlig erfarenhet in. Vad har man gjort i tidigare projekt? Vad fungerar? En konsult berättar att projektören eller konstruktören ofta väljer den grundläggningsmetod som är dennes personliga favorit och att detta speciellt gäller personer med mer erfarenhet. Denne berättar vidare att yngre och oerfarna personer är mer öppna för att leta efter andra metoder än de traditionella. ”Det är väldigt svårt att använda nya metoder med tanke på att det saknas erfarenheter och då krävs det lite mer utrymme i en tidsplan att hantera osäkerheter” säger en konsult. Att använda kända metoder och metoder som man personligen har arbetat med tidigare innebär även en riskminimering vilket minskar risken för eventuella ekonomiska påföljder.
Många paralleller kan göras till den ekonomiska aspekten. Att välja grundläggningsmetoder utifrån personliga erfarenheter eller ur ett traditionellt perspektiv gör att man snabbare hittar en lösning som fungerar. Det finns inte tid att undersöka om det finns andra metoder, utöver de traditionella och de personliga favoriterna, som fungerar för det specifika projektet. Genom att spara tid sparar man också pengar. Konsulten kan använda den tiden till ett annat projekt, och entreprenören och beställaren får en snabb och mer prisvärd lösning.

Artikelförfattare:
Stina Bergman, Sweco Civil AB
Johan Fransson, Sweco Civil AB
Susanna Vass, Sveco Civil AB

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 1/19