Figur 1: Återbrukat tegel har använts vid renovering i Varvsstaden i Malmö.
Artikelförfattare: Filip Ericsson (f.d. Simonsson), Rise och LTH, Vincent Bannura, LTH och Kristina Mjörnell, Rise och LTH
I en byggbransch som alltmer pressas till att sänka sin klimatpåverkan är det viktigt att fokusera på rätt åtgärder. En åtgärd som har bevisat sig fungera är återbruk av byggmaterial, men det är viktigt att fokusera på rätt material då insatserna är stora och kostsamma i resurser för inventering, demontering, rekonditionering, kvalitetssäkring och logistik men även föratt utbilda, skapa nya roller och ansvarsområden som kräver att organisationer ställer om. Ett material med stor återbrukspotential är tegel.
I byggbranschen som genererar ungefär 40 procent av Sveriges avfall [1] och 22 procent av våra nationella växthusgasutsläpp [2] krävs det en ökad takt i den cirkulära omställningen och en åtgärd är ökat återbruk av byggmaterial. Tegel som är en enkel och beständig produkt har visat sig fungera väl att återbruka och är idag ett av de första byggnadsmaterialen som börjat återbrukas i större skala, figur 1. Tegel präglar det svenska byggnadsbeståndet och har använts i olika format och kvaliteter. Murtegel i icke bärande ytterväggar byggs det med än idag i stor utsträckning i Sverige.
I strävan efter en cirkulär byggbransch med slutna materialcykler måste teglets återbrukspotential maximeras och de redan tillverkade tegelstenarna återbrukas i högre grad än idag. Med avstamp i detta genomfördes under våren 2024 studien Potential för återbruk av murtegel från olika tidsepoker med syfte att undersöka hur murtegels återbrukspotential påverkas av byggnadstyp och byggnadsår [3].
