Svävande spont i lera – kräver mer eftertanke än du tror
Figur 1: Exempel på schakt inom svävande spont i lera. Schakt för Hisingsbrons landfäste vid Nils Erikssonterminalen.
Artikelförfattare: Anders Kullingsjö, Skanska Sverige AB/Skanska Teknik
Pålkommissionens rapport 107 ”Sponthandboken 2018” har nu funnits i några år och inom kort har regelverket kommit ikapp. Den nya handboken beskriver utförligare än föregångarna vilka kontroller som måste göras. Särskilt genom införandet av begreppen ”Säkerhet mot brott vid normal belastning, punkt 1” och ”Säkerheten mot brott vid stora deformationer, punkt 2”. Utöver dessa brottgränskontroller skall krav avseende omgivningspåverkan uppfyllas. Kraven gäller för såväl AJB som FEA vilket får stora konsekvenser och väcker frågor som -Hur stor säkerhetsmarginal skall vi ha? – Det har ju fungerat tidigare varför krävs det mer stål nu?
Finansierat av såväl Pålkommissionen som SBUF har några typschakter studerats för svävande spont i lera, vilket saknats i Sponthandboken 2018. Vid dessa jämförelser konstateras en stor skillnad mellan dimensionerande lasteffekt i punkt 1 och punkt 2 samt mellan AJB och FEA vilket tydligt pekar på behovet av att utföra dubbla kontroller oavsett analysmetod, där FEA bör nyttjas vid komplexa sponter.
Allt fler sponter dimensioneras enligt ”Sponthandboken 2018” [1] utgiven av Pålkommissionen. Sponthandboken 2018
kräver fler och utförligare kontroller än dagens formella regelverk. Den nya handboken beskriver mer utförligt än föregångarna vilka kontroller som måste göras. Särskilt genom införandet av begreppen ”Säkerhet mot brott vid normal belastning, punkt 1” och ”Säkerheten mot brott vid stora deformationer, punkt 2”, se figur 2. Utöver dessa brottgränskontroller skall krav avseende omgivningspåverkan uppfyllas. Handboken ger även rekommendationer när handberäkningar (Analytiska jämviktsbetraktelser, AJB) eller samverkansberäkningar som exempelvis Finita element analyser, FEA, bör nyttjas.
