Under sommaren har Boverkets förslag på nya byggregler varit ute på remiss. För dessa ”Möjligheternas byggregler” har en helt ny regelmodell och stora ändringar har gjorts på flera områden, inte minst gällande brandskydd. En av dessa större ändringar är att de tidigare allmänna råden om analytisk dimensionering av brandskydd dras tillbaka och ersätts istället av ett antal nya (och gamla) standarder. Men hur stor skillnad är det här egentligen mot dagens regler? Det ska vi försöka kort redogöra för i den här artikeln.
Vi tar det från början. Analytisk dimensionering av brandskydd har varit en viktig del av byggreglerna sedan införandet av Boverkets byggregler 1994. Då frångicks tidigare principer med detaljkrav och i stället blev principen att basera regelverket på funktionskrav (i form av föreskrifter) och vägledning/exempel på lösningar (allmänna råd). Syftet var att möjliggöra mer utveckling och innovativa lösningar, utan att äventyra brandsäkerheten.
Under åren 1994 till 2011 var analytisk dimensionering av brandskydd inte reglerat på något sätt utom i vägledningar som Boverkets rapport ”Utrymningsdimensionering” [1] och olika handböcker på området. Utförande, dimensionerande scenarier och även acceptanskriterier för olika lösningar varierade därför kraftigt inom branschen. Detta sågs som ett problem inom branschen och av Boverket som svarade med att tydligare reglera analytisk dimensionering i och med övergången till BBR 19, 2012 [2]. I och med övergången strukturerades även byggreglerna om något, då man inte längre fick avvika från föreskrifterna och med ett nytt krav på att analytisk dimensionering måste tillämpas om inte de allmänna råden kunde uppfyllas (förenklad dimensionering). Syftet med detta var att skapa en sundare konkurrens och tydliggöra kravnivåerna i byggreglerna för att främja en enhetligare tillämpning och att säkerställa att minimikraven från samhället efterlevs.
En problematik med före skrifterna från införandet av BBR 19 till idag har varit att de inte alltid betraktas som ”verifierbara”. Detta har inneburit att de allmänna råden indirekt har blivit styrande, på ett sätt som inte varit avsikten från början. Denna problematik uppmärksammades bland annat av kommittén för modernare byggregler i deras betänkande till regeringen om behovet av ett reformerat byggregelverk [3].
