Artikelförfattare: Björn Hedskog, Brandskyddslaget

Att vi alla måste hjälpas åt för att minska klimatpåverkan är idag en sanning som de allra flesta kan ställa sig bakom. För att göra detta krävs förändring genom att vi både som enskilda individer och samhälle i stort förändrar våra sätt att utnyttja jordens resurser. Vi måste gå från en ”slit och släng”-mentalitet till ett förhållningssätt där vi tänker smart, minskar nyanvändandet av naturresurser och hittar smarta lösningar kring produktion och konsumtion av energi. Ett sätt att minska mate­rialförbrukningen är att tillämpa återbruk och här pågår idag flera olika
initiativ i byggbranschen. Få av dessa beaktar dock återbruk av brand­skydd och här tycker vi på Brandskyddslaget att det är viktigt att vara med och utveckla.

Om vi ska börja med lite fakta så kan vi konstatera att i Sverige står fastighets- och byggsektorn för:

• mer än en femtedel av Sveriges kol­dioxidutsläpp [1]
• cirka en tredjedel av det totala avfallet inom landet [1]
• cirka 30-40 procent av den totala ener­gianvändningen i landet [2]

Samtidigt materialåtervinns eller återbru­kas en försvinnande liten del av det avfall som uppstår, framför allt i samband med rivning, ombyggnad och ändring. Bygg­branschen är därför en viktig spelare i kampen om att ställa om mot ett mer cirkulärt samhälle. Om vi bara kan hitta strukturer och processer för att återbruka och åter­använda avfallet i stor skala bör vi se på byggavfallet som en potentiell guldgruva.

Vad är då återbruk? Det finns flera olika definitioner men i enkelhet kan det sammanfattas som att befintliga kompo­nenter och byggnadsdelar monteras ned varpå dessa, eller delar av dessa, används igen istället för att slängas eller för att gå till materialåtervinning. Därmed behövs mindre, eller inga, jungfruliga material användas och energiåtgången minskas eftersom nya material inte behöver tillverkas, se även under rubriken byggdels­bevarande i figur 2. 

Återbruk av komponenter och bygg­nadsdelar på vilka det ställs brandtekniska krav förekommer i begränsad omfattning idag. En anledning är att det finns be­gränsad erfarenhet inom området och en annan är att det idag saknas tydliga strukturer, processer och regelverk för att förenkla återbruk av olika komponenter. Situationen är dock på väg att förändras då flera olika initiativ pågår som får effekt även mot området byggnadstekniskt brandskydd. Utöver det uppdrag som Boverket fått att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn [4] har det nyligen genomförts ett specifikt Brandforskprojekt på ämnet och fler ini­tiativ inom ramen för just Brandforsk är att vänta.

I rapporten som presenterar arbetet från nämnda Brandforskprojekt, ”Hållbar hantering av byggavfall, återbruk av brandklassade produkter” [5], har en omfattande litteraturstudie gjorts över rapporter och artiklar kopplat till återbruk och möjligheterna att återbruka olika byggnadsmaterial och komponenter. Rapporten konstaterar att brandskyddsaspekterna hittills inte beaktas i någon större om­fattning och i de fall brandskyddsaspekten omnämns är det framför allt i termer som att det är något som ska beaktas, men det omnämns inga tankar eller förslag om hur detta ska göras. 

Under det senaste året har Brands­kyddslaget i samarbete med White Arki­tekter arbetat med ett egenfinansierat utvecklingsprojekt med fokus på återbruk. Målet har där varit att försöka hitta en möjlig bedömningsmodell av återbruksförmå­gan hos olika brandskyddskomponenter samt testa denna på branddörrar. Dörrar valdes då dessa normalt har en relativt lång livslängd, är möjliga att demontera och återmontera på ett tillförlitligt sätt samt att det bedömdes att det finns en potentiellt stor klimat- och ekonomisk besparing att göra.

Förutsättningar för återbruk

I grund och botten är det den nu gäl­lande bygglagstiftningen som sätter ramarna för möjligheten att återbruka brand­skyddstekniska komponenter, även om det finns ytterligare aspekter som påverkar såsom slitage och åldrande av material. Dagens byggregler bygger på att erfor­der­lig nivå för det byggnadstekniska brandskyddet påvisas genom att de allmänna råden tillämpas (förenklad dimensione­ring) eller att utformningen verifieras ge­nom så kallad analytisk dimensionering (ex. kvalitativ bedömning eller beräk­ningar). Vid tillämpning av förenklad di­mensionering krävs att komponenter som används uppfyller angivna standarder eller att det finns ett typgodkännande som styrker de brandtekniska egenskaperna. Något som kan vara en utmaning vid återbruk då dokumentation kring äldre komponenter kan vara svår eller omöjlig att få tag i.

Samtidigt föreskrivs nya standarder och provningsmetoder allt eftersom nya rön och innovationer för branschen framåt. En situation som medför att installationer och komponenter provade enligt äldre standarder, ej per automatik är godkända att använda i nybyggnationer utifrån gäl­lande regelverk. Vid återbruk kan det därför komma att krävas en omfattande veri­fiering för att påvisa att dagens regelverk efterlevs. 

En annan aspekt som givetvis måste beaktas är att komponenter slits vilket innebär att det inte går att säkerställa att de upprätthåller samma brandskydd över tid. Så oberoende av om komponenten uppfyller en standard eller ej måste även därför komponentens status eller skick ingå i bedömningen.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 2/2022.