Figur 1: IEGs medlemmar tar plats och nu börjar färden.
Artikelförfattare: Lovisa Moritz, Trafikverket, Ordförande IEG 2.0, Per Andersson, Transportstyrelsen, Vice ordförande IEG 2.0 och Gunilla Franzén, Teknisk sekreterare IEG 2.0
Under 2020 etablerade branschen IEG 2.0, för att gemensamt använda de förväntade förändringarna i konstruktionsstandarden Eurokod till att utveckla branschen. Det blir troligen många väderkvarnar som byggs för att ta optimal nytta av förändringarna, men det behövs även några vindskydd för att bevara några av våra mest kära principer och metoder. Motorn har startats, men ännu finns det plats till fler.
Den 11 mars, 2020 beslutade branschen att konceptet med IEG, Implementerings-kommissionen för Europastandarder in-om Geotekniken, skulle etableras igen. Den nyvalda styrelsen fick uppdraget att säkerställa en funktionell förening, väl förbered för de utmaningar som väntar. Artikeln ger ett axplock ur det förberedande arbete som genomförts under 2020 för att starta upp IEGs arbete, så att det under 2021 fullt ut kan rulla vidare. Att starta föreningen har varit lite som att starta en buss som varit avställd, det gäller att både titta bakåt och framåt, registrera bussen hos Skatteverket samt göra nödvändiga uppdateringar för att säkerställa en komfortabel resa framåt för passagerarna.
Figur 2: Lärdom från IEG 1.0 överförs till IEG 2.0. Foto från uppstart av 1.0 respektive 2.0.
Först kontroll i höger backspegel
IEG 1.0 har ett gott renommé i branschen och framtagna tillämpningsdokument har haft den önskade effekten att underlätta implementeringen av Eurokod för geoteknik. Styrelsen tog därför ett naturligt första steg, genom att titta i höger backspegel, för att se vilka var framgångsfaktorerna för IEG 1.0 och finns det några lärdomar att ta med sig in i planeringen av IEG 2.0?
Ett utvärderingsarbete genomfördes under våren och sommaren 2020. I första hand som intervjuer av personer som medverkade i IEG 1.0, i andra hand ge-nom diskussioner i styrelsen. Resultatet finns sammanställt i arbetsrapport [1].
Utvärderingen ledde fram till att bland annat följande framgångsfaktorer lyftes fram:
− En bred och relativt stor styrelse skapade förutsättningar för förankring i branschen.
− Personer som medverkade i projekten hade hög kompetens och gott renommé i branschen.
− Medlemmarnas delaktighet i IEG:s arbete, där företagen upplevde att erlagd avgift gav positiva effekter för det egna företaget.
− Enskilda medarbetare hos företagen fick medverka i projekten och därmed höja sin egen kunskapsnivå (på betald arbetstid). Medarbetarna blev en stomme i företagens implementering av Eurokod.
− Ett fungerande kurskoncept gav en god bas för att sprida kunskapen om tillämpning av EN 1997 i branschen.
− Underlaget för de nationella valen togs gemensamt fram i branschen, vilket gav en samsyn avseende konsekvenser och valens betydelse. Olika perspektiv beaktades i analyserna så att konsekvenserna kunde hanteras och de nationella valen förankrades i branschen.
− Tillämpningsdokumenten med en gemensam branschtolkning har underlättat för den enskilde projektören men även i branschen för att få en gemensam nivå att förhålla sig till.
På listan över lärdomar så fanns bland annat följande:
− Styrelsen hade ett omfattande arbetsområde, vilket ledde till tidskrävande arbetsinsats från alla ledamöter.
− Styrelsen upplevde att det blev upprepande diskussioner, då motsvarande fråga återkom i projekt efter projekt.
− Ordförande har en nyckelfunktion för styrelsen, både genom förmåga att leda mötena och att styra de tekniska diskussionerna.
− Säkerställ att det etableras en gemensam tolkning avseende de grundläggande begreppen i EN 1990 och EN 1997, innan detaljerade studier görs av enskilda geokonstruktioner.
− Det krävs en tidplan för hantering av de olika nationella valen, så att tillräcklig kunskapsbas finns tillgänglig.
− Säkerställ kompetens hos projektdeltagarna. Inte enbart avseende den enskilda tillämpningen, utan även teoretisk bakgrund och förståelse för grundläggande begrepp i Eurokod.
− Viktigt med tydliga ramar för projekten både avseende innehåll, frågeställningar att hantera, finansiell ram samt ambitionsnivå.
− Sammansättningen av projektgrupperna, inklusive uppdelning av ansvaret inom gruppen har stor betydelse för i vilken grad projektet kommer leverera förväntade resultat inom utsatt tid.
− Rätt använd är projektgruppen en plats för utveckling både av teknik och de medverkande.
− Undvik att skapa ”stuprörseffekter”, dels mellan olika geokonstruktioner, dels mellan jord och berg.
− Begränsad tillgänglighet för IEG:s slutrapporter minskar användningen.
− Delaktighet skapas genom tillgänglighet. Viktigt med en genomtänkt kommunikation som når rätt personer.
− Tillämpningsdokumenten ses som ”styrande” så det är viktigt hur de formuleras.
− IEG fokus var på medlemmarna, vilket begränsade spridningen av information om IEG och kunskap från projekten till aktörer utanför IEG.
Framgångsfaktorer och lärdomar blev en bas för styrelsens planering för IEG 2.0.
Kontroll i vänster backspegel
Det är trots allt runt 10 år sedan IEG 1.0 avslutades. Vad har hänt sedan dess? Vilken syn har branschen idag på Eurokod och IEGs tillämpningsdokument? För att få en bredare input på denna fråga så genomfördes en enkät, som blev allmänt öppen för branschen att svara på.
Ett av huvudmålen med Eurokod är att underlätta för en öppen europeisk marknad. På frågan om man tycker att det är bra med en gemensam konstruktionsstandard, med få nationella val, som säkerställer en sund nationell och europeisk konkurrens, så är branschen svagt positiv till detta [+1, på skalan -3 till 3]. Huruvida Eurokod lyckas med ambitionen att ställa tydliga krav så att anbuden blir entydiga, är dock mer tveksamt enligt enkätresultatet. Kanske är det som en kommentar till enkäten anger, att det viktigaste är det gemensamma språket som standarden definierar. Vi får en bas att diskutera utifrån där vi kan förstå varandra och skapa gemensamma spelregler.
På frågan om hur ofta man bläddrar i relevanta delar av Eurokod, så svarar cirka 30 procent att det sker ofta eller till och med varje vecka. För IEGs tilllämpningsdokument blir motsvarande siffra drygt 60 procent. Det innebär att även 10 år senare är tillämpningsdokumenten ett dokument som används i branschen och underlättar för den enskild projektören. Det ger även en indikation på vikten av att kommande tillämpningsdokument formuleras med eftertanke, för att spegla branschens gemensamma tolkning av tillämpningen.
Enkäten visar även att den omfattande och bitvis långa diskussionen runt en del frågeställningar inom IEG 1.0, trots allt har landat i en bra tolkning som 10 år senare upplevs som positiv. Ett sådant exempel är MUR (markteknisk undersökningsrapport), som kraftigt ifrågasattes både som namn, omfattning och innehåll. Idag upplevs det som en faktabas man har nytta av, dock lyfter flera i kommentarerna att även för Projekterings PM borde en tydligare grundstruktur för innehållet tas fram. Det finns även ett generellt behov av kvalitetshöjning av innehållet.
Om någon tvekar på nyttan med GK3-granskning (oberoende granskning), så visar enkäten att branschen ser ett tydligt behov av denna funktion som är samhällets ögon i byggprocessen, [+2, på skalan -3 till +3]. Däremot är nuvarande Eurokod och tillämpning inte tydlig hur klassningen i Geoteknisk kategori ska göras och vem som är ansvarig. Fler resultat från enkäten finns sammanställda i en arbetsrapport från IEG [4].
Dags att titta framåt
Vad är det då för utmaningar som ligger framför IEG 2.0? För att skapa en första bild, genomfördes en inventering av vilka de förväntade förändringarna är när 2:a generationen av Eurokod tar form. En kod som förväntas bli mer användarvänlig, vara mer harmoniserad genom att innehålla färre nationella val, samt uppdaterad med ny kunskap. Inventeringen resulterade i en rapport över förväntade förändringar [2]. I den enkät som genomfördes under hösten, fick branschen möjlighet tycka till om några av de förväntade förändringarna.
Det finns flera förändringar som branschen uppfattar som positiva, inte minst att berg inkluderas på ett tydligare sätt och att Eurokod även skapar förutsättningar för att hantera geoteknik för dammar. För IEG 2.0 innebär denna förändring att det är ett större teknikområde som ska omfattas med fler aktörer som är berörda.
Det är redan i nuvarande Eurokod möjligt att tillämpa Observationsmetoden och hävdvunna regler. Enkätresultaten visar att branschen ser positivt på möjligheten att använda dessa metoder för att verifiera säkerhet och brukbarhet samt att de tydligare blir ett alternativ till partialkoefficientmetoden.
En del förändringar är positiva, även om det är svårt att säga att det egentligen är en förändring, utan mer att det som är självklart att göra blir ett formulerat krav. ”Ground model” det vi lite slarvigt i Sverige kallar geomodell/jordlagerprofil blir ett krav. Det innebär att något som för många är självklart, att någon bild av hur det ser ut måste man skapa sig, blir ett krav. Fast kanske finns det fördelar med att det blir ett krav och att IEG 2.0 kan hitta gemensamma sätt att presentera/hantera informationen.
2:a generationen av Eurokod lyfter fram fler perspektiv på verifiering av en konstruktion. Perspektiv som tidigare kanske inte var självklara att det var projektörens ansvar att beakta. Det är perspektiv såsom robusthet, beständighet,miljöpåverkan, klimateffekter, hållbarhet och omgivningspåverkan. I enkäten ställdes frågan om detta är någon som bör beaktas i dimensionering och utförande. Alla perspektiven markerades av runt 50 procent av de som svarade, för-
utom omgivningspåverkan där närmare 80procent anser att det bör beaktas. Fler resultat från enkäten finns sammanställda i en arbetsrapport från IEG [4].
Uppdatering av växellådan för den starkare motorn
En del som tydligt påverkade motorn för IEG 1.0 och resulterade i energitapp och lägre hastighet var otydligheter, dubbeltydigheter och omtolkningar av termer och begrepp. Otaliga timmar lades på att en bit in i processen försöka komma överens. Därför har IEG 2.0 som målsättning att tidigt sätta ett gemensamt språkbruk, både avseende tolkningen av termerna och hur termenerna översätts till svenska. Detta inte minst utifrån att det är en betydligt starkare motor i 2:a generationens Eurokod, med många termer med specifik betydelse. Termer som kräver en eftertänkt översättning och förklaring.
För att starta processen så togs under 2020 en första arbetsrapport [3] fram där termerna som återfinns i EN 1990 analyserades. Förutom att göra en strikt översättning av termen, gjordes jämförelse av termens definition med olika referenser. Några av referenserna var TNC Plan och Byggtermer, Rikstermsbank, TDOK 2013:0067, SS-EN 1990 (svensk översättning) och AMA Anläggning 20. Varje term klassificerades utifrån tydlighet och acceptans. Tydlighet är en bedömning av om den engelska termens definition är entydiga med motsvarande svenska term, eller om den är motstridig. Acceptansen, handlar om branschens acceptans av termens innebörd och tolkning.
Analysen visade att även mellan olika svenska referenser finns det flera termer som inte har entydiga definitioner, vilket i sig skapar en otydlighet. Vilken referens är ”branschpraxis”? Jämförelsen av Eurokod termer, visade därefter på flertalet termer, där det finns behov av förtydliganden av termerna. Detta för att säkerställa att den svenska tillämpningen överensstämmer med intentionen i Eurokod.
Ett klassiskt problemord för en geotekniker är ”ground”, som ska översättas med ”mark”. En översättning där varken den som arbetar med jord eller berg, känner sig helt inkluderad. Mark är för många något som markprojektören arbetar med. De två olika definitionerna som återfinns i TNC och EN 1990 är snarlika, men nyanser finns som kan ha betydelse. TNC anger att mark är jordskorpans yttersta skikt, bestående av berg eller jord, som direkt påverkas av klimat, vegetation och organismer. EN 1990 anger att mark är jord, berg eller fyllning på plats innan uppförandet av byggnadsverket.
”Gross human error” hur ska detta översättas? Grovt mänskligt misstag eller försummelse. Det senare kanske är mer i linje med intentionen i Eurokod, men kan ha en tyngre avtalsmässig betydelse. Ett gemensamt överenskommet språkbruk är inte enbart viktigt för IEG 2.0, utan minst lika viktigt för genomförandet av framtida projekt.
Det finns även de termer där den engelska termen om den snabbt översätts blir något annat än den korrekta. Ett exempel är ”structure” som lätt översätts med konstruktion, men korrekt term är bärverk. En annan är ”construction work” som lätt översätts med konstruktionsarbete, men korrekt term är byggnadsverk.
Figur 3: Färdplan finns framme.
Viktig kontroll i mittspegeln
Mittspegeln i en buss ger inte mycket information om omvärlden, men är ovärderlig för att säkerställa att passagerarna är på plats. En snabb blick när denna artikel skrivs visar att 33 av platserna i bussen är upptagna av förväntasfulla IEG medlemmar, se figur 1. Medlemmar som har bestämt sig för att gemensamt anta utmaningen att använda kommande förändringar till att skapa utveckling i branschen. Styrelsen har under 2020 tagit fram en färdplan för att ta IEG 2.0, se figur 3. Den visar hur bussen ska komma från identifiering, via analyser till implementering av Eurokod. Planen är klar och lämpliga kandidater börjar ta plats i de olika rollerna som krävs för att genomföra arbetet.
En snabb blick i mittspegeln igen. Det är en stor bredd på frågorna som kommer hanteras och resultaten kommer påverka många framöver. Olika kompetenser krävs för att gemensamt identifiera hur förändringarna ska tillämpas. Saknas det inte ett antal aktörer och kompetenser i bussen? Är du en av dom som saknas?
Välkommen ombord – Nu kör vi mot första etappmålet
Under 2021 ligger mycket fokus på de tre grundläggande delområdena som identifierats, då de ska sätta ramverket för kommande delområden och projekt. De tre områdena är: grundläggande principer, verifiering av konstruktion och hantering av data.
Förhoppningen är att i slutet av 2021 ha nått etappmål 1, ett gemensamt utkast till bas för hur Eurokod ska tilllämpas för jord, berg, dammar och vatten. Under kommande år kommer den förädlas och konkret tillämpas för specifika situationer/konstruktioner, samt vara en bas för utveckling av en effektivare byggprocess.
Under färden kommer en blick i mittspegelen att göras med jämna mellanrum, för att säkerställa att alla passagerar mår bra, trots att färden går på en kurvig väg där ett och annat gupp ska passeras.
[1] IEG AR 1:2020 Erfarenheter från IEG 1.0 – analys av tidigare utfört arbete [2] IEG AR 2:2020 Förväntade förändringar i andra generationen av Eurokod – Ur ett geotekniskt perspektiv. [3] IEG AR 3:2020 Terminologi – över-sättning och definitioner [förhandskopia]
[4] IEG AR 4:2020 2:a generationen av Eurokod
Arbetsrapporter är fritt tillgängliga för IEGs medlemmar.
