• ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning

Annons
  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • GOLV OCH GRUND
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING / IEG 2.0 har startat motorn – dags att kliva ombord

IEG 2.0 har startat motorn – dags att kliva ombord

2 februari, 2021

IEG 2.0 har startat motorn

Figur 1: IEGs medlemmar tar plats och nu börjar färden.

Artikelförfattare: Lovisa Moritz, Trafikverket, Ordförande IEG 2.0, Per Andersson, Transportstyrelsen, Vice ordförande IEG 2.0 och Gunilla Franzén, Teknisk sekreterare IEG 2.0

Under 2020 etablerade branschen IEG 2.0, för att gemensamt använda de förväntade förändringarna i konstruktionsstandarden Eurokod till att utveckla branschen. Det blir troligen många väderkvarnar som byggs för att ta optimal nytta av förändringarna, men det behövs även några vindskydd för att bevara några av våra mest kära principer och metoder. Motorn har startats, men ännu finns det plats till fler. 

Den 11 mars, 2020 beslutade branschen att konceptet med IEG, Implementerings-kommissionen för Europastandarder in-om Geotekniken, skulle etableras igen. Den nyvalda styrelsen fick uppdraget att säkerställa en funktionell förening, väl förbered för de utmaningar som väntar. Artikeln ger ett axplock ur det förberedande arbete som genomförts under 2020 för att starta upp IEGs arbete, så att det under 2021 fullt ut kan rulla vidare. Att starta föreningen har varit lite som att starta en buss som varit avställd, det gäller att både titta bakåt och framåt, registrera bussen hos Skatteverket samt göra nödvändiga uppdateringar för att säkerställa en komfortabel resa framåt för passagerarna.

IEG 2.0 har startat motorn

Figur 2: Lärdom från IEG 1.0 överförs till IEG 2.0. Foto från uppstart av 1.0 respektive 2.0.

Först kontroll i höger backspegel

IEG 1.0 har ett gott renommé i branschen och framtagna tillämpningsdokument har haft den önskade effekten att underlätta implementeringen av Eurokod för geoteknik. Styrelsen tog därför ett naturligt första steg, genom att titta i höger backspegel, för att se vilka var framgångsfaktorerna för IEG 1.0 och finns det några lärdomar att ta med sig in i planeringen av IEG 2.0?

Ett utvärderingsarbete genomfördes under våren och sommaren 2020. I första hand som intervjuer av personer som medverkade i IEG 1.0, i andra hand ge-nom diskussioner i styrelsen. Resultatet finns sammanställt i arbetsrapport [1]. 

Utvärderingen ledde fram till att bland annat följande framgångsfaktorer lyftes fram:
− En bred och relativt stor styrelse skapade förutsättningar för förankring i branschen.
− Personer som medverkade i projekten hade hög kompetens och gott renommé i branschen.
− Medlemmarnas delaktighet i IEG:s arbete, där företagen upplevde att erlagd avgift gav positiva effekter för det egna företaget.
− Enskilda medarbetare hos företagen fick medverka i projekten och därmed höja sin egen kunskapsnivå (på betald arbetstid). Medarbetarna blev en stomme i företagens implementering av Eurokod.
− Ett fungerande kurskoncept gav en god bas för att sprida kunskapen om tillämpning av EN 1997 i branschen.
− Underlaget för de nationella valen togs gemensamt fram i branschen, vilket gav en samsyn avseende konsekvenser och valens betydelse. Olika perspektiv beaktades i analyserna så att konsekvenserna kunde hanteras och de nationella valen förankrades i branschen.
− Tillämpningsdokumenten med en gemensam branschtolkning har underlättat för den enskilde projektören men även i branschen för att få en gemensam nivå att förhålla sig till.

På listan över lärdomar så fanns bland annat följande:
− Styrelsen hade ett omfattande arbetsområde, vilket ledde till tidskrävande arbetsinsats från alla ledamöter.
− Styrelsen upplevde att det blev upprepande diskussioner, då motsvarande fråga återkom i projekt efter projekt.
− Ordförande har en nyckelfunktion för styrelsen, både genom förmåga att leda mötena och att styra de tekniska diskussionerna.
− Säkerställ att det etableras en gemensam tolkning avseende de grundläggande begreppen i EN 1990 och EN 1997, innan detaljerade studier görs av enskilda geokonstruktioner.
− Det krävs en tidplan för hantering av de olika nationella valen, så att tillräcklig kunskapsbas finns tillgänglig.
− Säkerställ kompetens hos projektdeltagarna. Inte enbart avseende den enskilda tillämpningen, utan även teoretisk bakgrund och förståelse för grundläggande begrepp i Eurokod.

− Viktigt med tydliga ramar för projekten både avseende innehåll, frågeställningar att hantera, finansiell ram samt ambitionsnivå.
− Sammansättningen av projektgrupperna, inklusive uppdelning av ansvaret inom gruppen har stor betydelse för i vilken grad projektet kommer leverera förväntade resultat inom utsatt tid.
− Rätt använd är projektgruppen en plats för utveckling både av teknik och de medverkande.
− Undvik att skapa ”stuprörseffekter”, dels mellan olika geokonstruktioner, dels mellan jord och berg.
− Begränsad tillgänglighet för IEG:s slutrapporter minskar användningen.
− Delaktighet skapas genom tillgänglighet. Viktigt med en genomtänkt kommunikation som når rätt personer.
− Tillämpningsdokumenten ses som ”styrande” så det är viktigt hur de formuleras.
− IEG fokus var på medlemmarna, vilket begränsade spridningen av information om IEG och kunskap från projekten till aktörer utanför IEG.

Framgångsfaktorer och lärdomar blev en bas för styrelsens planering för IEG 2.0.

Kontroll i vänster backspegel

Det är trots allt runt 10 år sedan IEG 1.0 avslutades. Vad har hänt sedan dess? Vilken syn har branschen idag på Eurokod och IEGs tillämpningsdokument? För att få en bredare input på denna fråga så genomfördes en enkät, som blev allmänt öppen för branschen att svara på. 

Ett av huvudmålen med Eurokod är att underlätta för en öppen europeisk marknad. På frågan om man tycker att det är bra med en gemensam konstruktionsstandard, med få nationella val, som säkerställer en sund nationell och europeisk konkurrens, så är branschen svagt positiv till detta [+1, på skalan -3 till 3]. Huruvida Eurokod lyckas med ambitionen att ställa tydliga krav så att anbuden blir entydiga, är dock mer tveksamt enligt enkätresultatet. Kanske är det som en kommentar till enkäten anger, att det viktigaste är det gemensamma språket som standarden definierar. Vi får en bas att diskutera utifrån där vi kan förstå varandra och skapa gemensamma spelregler.

På frågan om hur ofta man bläddrar i relevanta delar av Eurokod, så svarar cirka 30 procent att det sker ofta eller till och med varje vecka. För IEGs tilllämpningsdokument blir motsvarande siffra drygt 60 procent. Det innebär att även 10 år senare är tillämpningsdokumenten ett dokument som används i branschen och underlättar för den enskild projektören. Det ger även en indikation på vikten av att kommande tillämpningsdokument formuleras med eftertanke, för att spegla branschens gemensamma tolkning av tillämpningen.

Enkäten visar även att den omfattande och bitvis långa diskussionen runt en del frågeställningar inom IEG 1.0, trots allt har landat i en bra tolkning som 10 år senare upplevs som positiv. Ett sådant exempel är MUR (markteknisk undersökningsrapport), som kraftigt ifrågasattes både som namn, omfattning och innehåll. Idag upplevs det som en faktabas man har nytta av, dock lyfter flera i kommentarerna att även för Projekterings PM borde en tydligare grundstruktur för innehållet tas fram. Det finns även ett generellt behov av kvalitetshöjning av innehållet.

Om någon tvekar på nyttan med GK3-granskning (oberoende granskning), så visar enkäten att branschen ser ett tydligt behov av denna funktion som är samhällets ögon i byggprocessen, [+2, på skalan -3 till +3]. Däremot är nuvarande Eurokod och tillämpning inte tydlig hur klassningen i Geoteknisk kategori ska göras och vem som är ansvarig. Fler resultat från enkäten finns sammanställda i en arbetsrapport från IEG [4]. 

Dags att titta framåt

Vad är det då för utmaningar som ligger framför IEG 2.0? För att skapa en första bild, genomfördes en inventering av vilka de förväntade förändringarna är när 2:a generationen av Eurokod tar form. En kod som förväntas bli mer användarvänlig, vara mer harmoniserad genom att innehålla färre nationella val, samt uppdaterad med ny kunskap. Inventeringen resulterade i en rapport över förväntade förändringar [2]. I den enkät som genomfördes under hösten, fick branschen möjlighet tycka till om några av de förväntade förändringarna. 

Det finns flera förändringar som branschen uppfattar som positiva, inte minst att berg inkluderas på ett tydligare sätt och att Eurokod även skapar förutsättningar för att hantera geoteknik för dammar. För IEG 2.0 innebär denna förändring att det är ett större teknikområde som ska omfattas med fler aktörer som är berörda.

Det är redan i nuvarande Eurokod möjligt att tillämpa Observationsmetoden och hävdvunna regler. Enkätresultaten visar att branschen ser positivt på möjligheten att använda dessa metoder för att verifiera säkerhet och brukbarhet samt att de tydligare blir ett alternativ till partialkoefficientmetoden. 

En del förändringar är positiva, även om det är svårt att säga att det egentligen är en förändring, utan mer att det som är självklart att göra blir ett formulerat krav. ”Ground model” det vi lite slarvigt i Sverige kallar geomodell/jordlagerprofil blir ett krav. Det innebär att något som för många är självklart, att någon bild av hur det ser ut måste man skapa sig, blir ett krav. Fast kanske finns det fördelar med att det blir ett krav och att IEG 2.0 kan hitta gemensamma sätt att presentera/hantera informationen.  

2:a generationen av Eurokod lyfter fram fler perspektiv på verifiering av en konstruktion. Perspektiv som tidigare kanske inte var självklara att det var projektörens ansvar att beakta. Det är perspektiv såsom robusthet, beständighet,  miljöpåverkan, klimateffekter, hållbarhet och omgivningspåverkan. I enkäten ställdes frågan om detta är någon som bör beaktas i dimensionering och utförande. Alla perspektiven markerades av runt 50 procent av de som svarade, för-
utom omgivningspåverkan där närmare 80procent anser att det bör beaktas. Fler resultat från enkäten finns sammanställda i en arbetsrapport från IEG [4]. 

Uppdatering av växellådan för den starkare motorn

En del som tydligt påverkade motorn för IEG 1.0 och resulterade i energitapp och lägre hastighet var otydligheter, dubbeltydigheter och omtolkningar av termer och begrepp. Otaliga timmar lades på att en bit in i processen försöka komma överens. Därför har IEG 2.0 som målsättning att tidigt sätta ett gemensamt språkbruk, både avseende tolkningen av termerna och hur termenerna översätts till svenska. Detta inte minst utifrån att det är en betydligt starkare motor i 2:a generationens Eurokod, med många termer med specifik betydelse. Termer som kräver en eftertänkt översättning och förklaring.

För att starta processen så togs under 2020 en första arbetsrapport [3] fram där termerna som återfinns i EN 1990 analyserades. Förutom att göra en strikt översättning av termen, gjordes jämförelse av termens definition med olika referenser. Några av referenserna var TNC Plan och Byggtermer, Rikstermsbank, TDOK 2013:0067, SS-EN 1990 (svensk översättning) och AMA Anläggning 20. Varje term klassificerades utifrån tydlighet och acceptans. Tydlighet är en bedömning av om den engelska termens definition är entydiga med motsvarande svenska term, eller om den är motstridig. Acceptansen, handlar om branschens acceptans av termens innebörd och tolkning. 

Analysen visade att även mellan olika svenska referenser finns det flera termer som inte har entydiga definitioner, vilket i sig skapar en otydlighet. Vilken referens är ”branschpraxis”? Jämförelsen av Eurokod termer, visade därefter på flertalet termer, där det finns behov av förtydliganden av termerna. Detta för att säkerställa att den svenska tillämpningen överensstämmer med intentionen i Eurokod. 

Ett klassiskt problemord för en geotekniker är ”ground”, som ska översättas med ”mark”. En översättning där varken den som arbetar med jord eller berg, känner sig helt inkluderad. Mark är för många något som markprojektören arbetar med. De två olika definitionerna som återfinns i TNC och EN 1990 är snarlika, men nyanser finns som kan ha betydelse. TNC anger att mark är jordskorpans yttersta skikt, bestående av berg eller jord, som direkt påverkas av klimat, vegetation och organismer. EN 1990 anger att mark är jord, berg eller fyllning på plats innan uppförandet av byggnadsverket. 

”Gross human error” hur ska detta översättas? Grovt mänskligt misstag eller försummelse. Det senare kanske är mer i linje med intentionen i Eurokod, men kan ha en tyngre avtalsmässig betydelse. Ett gemensamt överenskommet språkbruk är inte enbart viktigt för IEG 2.0, utan minst lika viktigt för genomförandet av framtida projekt.

Det finns även de termer där den engelska termen om den snabbt översätts blir något annat än den korrekta. Ett exempel är ”structure” som lätt översätts med konstruktion, men korrekt term är bärverk. En annan är ”construction work” som lätt översätts med konstruktionsarbete, men korrekt term är byggnadsverk. 

IEG 2.0 har startat motorn

Figur 3: Färdplan finns framme.

Viktig kontroll i mittspegeln

Mittspegeln i en buss ger inte mycket information om omvärlden, men är ovärderlig för att säkerställa att passagerarna är på plats. En snabb blick när denna artikel skrivs visar att 33 av platserna i bussen är upptagna av förväntasfulla IEG medlemmar, se figur 1. Medlemmar som har bestämt sig för att gemensamt anta utmaningen att använda kommande förändringar till att skapa utveckling i branschen. Styrelsen har under 2020 tagit fram en färdplan för att ta IEG 2.0, se figur 3. Den visar hur bussen ska komma från identifiering, via analyser till implementering av Eurokod. Planen är klar och lämpliga kandidater börjar ta plats i de olika rollerna som krävs för att genomföra arbetet. 

En snabb blick i mittspegeln igen. Det är en stor bredd på frågorna som kommer hanteras och resultaten kommer påverka många framöver. Olika kompetenser krävs för att gemensamt identifiera hur förändringarna ska tillämpas. Saknas det inte ett antal aktörer och kompetenser i bussen? Är du en av dom som saknas?

Välkommen ombord – Nu kör vi mot första etappmålet

Under 2021 ligger mycket fokus på de tre grundläggande delområdena som identifierats, då de ska sätta ramverket för kommande delområden och projekt. De tre områdena är: grundläggande principer, verifiering av konstruktion och hantering av data. 

Förhoppningen är att i slutet av 2021 ha nått etappmål 1, ett gemensamt utkast till bas för hur Eurokod ska tilllämpas för jord, berg, dammar och vatten. Under kommande år kommer den förädlas och konkret tillämpas för specifika situationer/konstruktioner, samt vara en bas för utveckling av en effektivare byggprocess. 

Under färden kommer en blick i mittspegelen att göras med jämna mellanrum, för att säkerställa att alla passagerar mår bra, trots att färden går på en kurvig väg där ett och annat gupp ska passeras.  

Läs mer: www.ieg.nu 

Referenser

[1] IEG AR 1:2020 Erfarenheter från IEG 1.0 – analys av tidigare utfört arbete
[2] IEG AR 2:2020 Förväntade förändringar i andra generationen av Eurokod – Ur ett geotekniskt perspektiv.
[3] IEG AR 3:2020 Terminologi – över-sättning och definitioner [förhandskopia]
[4] IEG AR 4:2020 2:a generationen av Eurokod

Arbetsrapporter är fritt tillgängliga för IEGs medlemmar.

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik nr 1/2021.

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • Ny ordförande för Geoforum Sverige
    Ny ordförande för Geoforum Sverige
  • Grundläggningsdagen 2020
    Grundläggningsdagen 2020
  • Ny ordförande i Innovationsföretagen
    Ny ordförande i Innovationsföretagen
  • Rolf Brinks pris 2019
    Rolf Brinks pris 2019
  • Grundläggningsdagen 2019
    Grundläggningsdagen 2019
  • Anders Freyschuss  blir SBUF:s nya vd
    Anders Freyschuss blir SBUF:s nya vd
  • Grundläggningsdagen
    Grundläggningsdagen
  • Ny vd för Geoforum Sverige
    Ny vd för Geoforum Sverige

Inlagd i: GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING, Ur senaste numret 4

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem

Sök på Bygg & teknik

Ledare

Nu lämnar vi, kliver in och siktar framåt!

Så har vi lämnat 2020 och klivit in i 2021, men det flesta har siktet mot 2022 redan. Vi har ett spännande och intressant år framför oss där vi måste anpassa oss efter nya utmaningar nästa år. Letar man i Byggnytt-sidorna hittar man på sid 10 en notis om att Regeringen har lagt fram ett lagförslag om klimatdeklarationer för byggnader. Det föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. En … [Läs hela ledaren...]

Event

Grundläggningsdagen på Stockholmsmässan

Grundläggningsdagen 2021

7 oktober, 2021 på Stockholm är det äntligen dags för en ny Grundläggningsdag. Bygg & teknik är som vanligt på plats och delar ut ett fullproppat temanummer om Geoteknik och grundläggning. GD 2021 kommer ha fyra huvudteman: – Nya tider (För dig under 35 år! Seniora, hjälp till att lyfta fram/uppmuntra våra yngre. Som vanligt är ordet […]

Nordbygg framflyttat till 2022

Besök oss på Nordbygg! 26-29 april 2022. OBS! NYTT DATUM. Bygg & teknik har ställt ut på samtliga Nordbygg sedan mässan startade. 2022 är inget undantag. Välkommen förbi vår monter C05:04 (första till vänster i C-hallen från huvudentrén). Där kan du hämta ditt eget exemplar av Bygg & teknik. Välkommen!

Byggnytt

Skredet i Gjerdrum

Kvicklereskredet i Ask, Gjerdrum, inträffade natten till onsdag den 30 december. Några minuter innan kl. 04 kom första nödsamtalet och när man konstaterat att det inträffat ett omfattande skred … [Läs mer...]

Ras och skred – hur förebygger vi det vid nybyggnation och planering?

Inför nybyggnation i Sverige kräver plan- och bygglagen att man visar att marken är lämplig med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Ur geo­teknisk syn­vinkel innebär det att man … [Läs mer...]

Medel till hållbar stabilisering av muddermassor

Muddring och hantering av muddermassor påverkar miljön. För att minska miljöpåverkan kan stabilisering vara en metod för att begränsa spridningen av föroreningar i muddermassor. De stabiliserade … [Läs mer...]

Bidrag för åtgärder mot skred längs Göta älv

Statens geotekniska institut (SGI) har beslutat att bevilja sammanlagt 92 miljoner kronor i statliga bidrag för att öka stabiliteten i Göta älvdalen. Det är kommunerna Vä­nersborg, Ale och Göteborg … [Läs mer...]

Kajsa Hessel blir vd för AB Svensk Byggtjänst

Kajsa Hessel har utsetts till ny vd för AB Svensk Byggtjänst. Kajsa kommer närmast från tjänsten som regionchef hos Sweco. Hon tillträder den nya tjänsten den 1 april och efterträder Urban Månsson som … [Läs mer...]

Ny vd för Byggmaterialindustrierna

Anna Ryberg Ågren blir den 1 februari ny vd för Byggmaterialindustrierna och kom mer närmast från en tjänst som hållbar hetschef för den familjeägda trähusindustrin Derome, med verksamhet ”från skog … [Läs mer...]

Årets Byggchef 2020

Årets Byggchef 2020 heter Liselott Bergkvist och arbetar på Peab Bygg Bostad Väst som regionchef. I sin roll som regionchef ansvarar Liselott Bergkvist för 220 yrkesarbetare och tjänstemän. Största … [Läs mer...]

Se Boverkets PBL-dagar 2020 i efterhand

Den 25–26 november 2020 genomförde Boverket en konferens online med föreläsningar och dis­kussionsseminarier om aktuella PBL-frågor. Konfe­rensen vände sig till alla som arbetar professionellt med … [Läs mer...]

masonite_flexibla_byggsystem

LCA-rapport om klimatavtryck för flerbostadshus

I en livscykelanalys utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet framgår det att Masonite Flexibla Byggsystem lämnar klart minst klimatavtryck för flerbostadshus – av de sex byggsystem som hittills har … [Läs mer...]

Stor takmonterad solcellsanläggning

Brandimpregneringsföretaget Woodsafe anlitar solenergiföretaget El av Sol Nordic för att bygga Västman­lands största takmonterade solenergi­anläggning på deras fabriker. Anlägg­ningen kommer att ha en … [Läs mer...]

Bästa examensarbete på Grundläggningsdagen

Bästa examensarbete på Grundläggningsdagen

Vinnarna av Bästa examensarbete 2019 blev Matilda Harlén och Gabriella Poplasen från Chalmers Tekniska högskola för Excavation in Soft Clay. Vinnarna utsågs med följande motivering: ”Examensarbetet är … [Läs mer...]

Återbruksidé ledde till seger i casetävling

I rekordhög konkurrens står Emilia Bylund Månsson och Ella Erkman från Linköpings Universitet som segrare i WSPs årliga innovationstävling 100H. Med sin affärsidé ”Planera med Projektkompis” har de … [Läs mer...]

Vinnarna i Årets Fasad 2020

Under Fasadforum som i år sändes digitalt utdelades priset för Årets Fasad! Vinarna är: Kategorin Renovering/restaurering – Residenset i Kristianstad: Kulturhistoria väl värd att bevara. Landet är … [Läs mer...]

2020 års guldmedaljör – Ingemar Löfgren!

Svenska Betongföreningens guldmedalj delades ut under Betongdagen den 19 november till professor Ingemar Löfgren. Sedan 2009 är Ingemar FoU chef på Thomas Concrete Group. Han är teknisk doktor och … [Läs mer...]

Klimatdeklaration ska minska byggnaders klimatpåverkan

Regeringen har överlämnat en lagråds­remiss med förslag på att införa en ny lag om klimatdeklaration för byggnader och en ändring i plan- och bygglagen. Syftet med den nya lagen är att minska … [Läs mer...]

Avancerad fjärrmätning har aldrig varit enklare

Många av dagens fjärrmätningssystem som används i byggbranschen för att hålla koll på temperatur och fukt kräver en hel del av sina användare. Med Celsicom Easy Connect introduceras en ny standard för … [Läs mer...]

Ny utfackningsvägg

Tätt hus snabbt, skräddarsydda lösningar för varje projekt, samt dessutom klimateffektivt och levererat ”just-in-time” tillsammans med övriga leveranser till bygget. Skandinaviska Byggelement lanserar … [Läs mer...]

Nya designmöjligheter med enkel installation

Solo Matrix är det senaste tillskottet i Ecophons frihäng­ande Solo-sortiment. Ljudabsorbenten finns i flera storlekar, ett breddat kulörutbud och klick­as enkelt på plats i Connect-bärverket i taket. … [Läs mer...]

Branschens första fossilfria byggfolie

Som ett led i att minska sin miljöpåverkan har T-Emballage Bygg utvecklat en byggfolie baserad på grön bioplast. Byggfolien T-Tät Standard BIO består till 90% procent av fossilfritt material och … [Läs mer...]

Klimatförbättrad prefabbetong

Peab Byggsystem gör en storsatsning på klimatförbättrad prefabbetong och lanserar två nya produkter: ECO-Pre­fab och ECO-Stomme. Produkterna reducerar koldioxidutsläppen med 35 procent jämfört med … [Läs mer...]

Förlags AB Bygg & teknik, Box 2053, 135 02 Tyresö • Telefon 08-408 861 00 © Copyright 1909 - 2019 • Alla rättigheter reserverade.