Figur 1: När kan dessa material klassificeras som byggmaterial?
Artikelförfattare: Kenneth Viking, Trafikverket, Ordförande BIG,Gunilla Franzén, GeoVerkstan, BIGs sekretariat och Carina Hultén, Trafikverket, vice ordförande BIG
Varje år investerar Trafikverket miljontals kronor i geotekniska undersökningar med intentionen att skapa en relevant geomodell som ska bidra till att rätt teknisk lösning projekteras och byggs. Rätt teknisk lösning? Ja, en teknisk lösning som löser det aktuella problemet och skapar en säker och funktionell geokonstruktion utan onödiga extra kostnader. Men undersöker vi rätt egenskap med rätt metod? Använder vi relevanta samband när vi utvärderar? Har vi förmågan att förstå vad egenskaperna innebär i vårt aktuella projekt? Kanske kan vi svara ja på frågorna om vi befinner oss i områden med homogen lera, men hur är det om området består av silt, morän, torv eller sulfidjord?
BIG breddar kunskapen om olika jordars egenskaper
BIG har metodiskt under flera år arbetat med att öka kunskapen runt jords egenskaper. För homogen lera och sand, finns omfattande kunskap om vilka undersökningsmetoder som bör användas samt en förståelse för hur erhållna egenskaper bör påverka valet av teknisk lösning. För andra jordar såsom silt, sulfidjord, torv och morän såsom lermorän, siltmorän, sandmorän och grövre moräner finns en mer begränsad kunskapsbas. BIG har därför under senare år genomfört ett flertal projekt för att öka kunskapen och förståelsen för dessa jordar. I denna artikel ges en översikt av delar av projektresultaten, samt en blick framåt vad som behövs för att på sikt skapa förutsättningar för mer optimala geokonstruktioner.
Geomodellen en konceptuell modell – ett verktyg för projektering och utförande
En geomodell är ett verktyg som de flesta geotekniker använder sig av. Dock varierar formatet kraftigt, allt från en tankebild i någons hjärna till en avancerad 3D-modell. Det är inte alltid vi benämner det med namnet geomodell, men det är bild av verkligheten, ett verktyg för att identifiera frågeställningar och lösningar på platsen där geokonstruktionen ska byggas. För att det ska bli ett verktyg måste vi både säkerställa att den beskriver verkligheten och samtidigt kunna tolka informationen – vad visar den för dig som projektör?
Lager med torv i geomodellen – är det dags att föreslå urgrävning?
Torv är ett material som många helst undviker, eller om det återfinns i geomodellen så föreslås att materialet grävs bort och ersätts med ”bra” massor som transporteras dit. Men hur hållbar är den lösningen? Kan vi i stället låta torven ligga kvar och bygga utifrån torvens egenskaper?
SGI har inom ramen för BIG genomfört flertalet projekt med fokus på att öka kunskapen om Torv som byggmaterial. Arbetet initierades med BIG projektet Erfarenheter från byggmetoder med torv (A2015-24), där det konstaterades att det finns flertalet byggmetoder som gör det möjligt att bygga på torven även om den har låg bärförmåga. Projektet identifierade tydliga behov av ökad kunskap avseende undersökningsmetoder och egenskapernas variation med typ av torv. Projektet Deformationer och brottmekanismer i torv (B2015-24) ger en ökad förståelse för torvens beteende genom att beskriva en konceptuell modell för torvens brottmekanismer stansbrott, lokala brott (punkt/zon) samt skillnaderna vid dränerat och odränerat brott. Basen för modellen är utvecklingen av utrustning för blockprovtagning i fält och modellförsök i laboratorium av blockproverna. Inom ramen för projektet Torv – Hållfasthetsegenskaper (A2020-05) har kunskapen om hållfasthetsegenskaperna för fibrig torv (låg- och mellanförmultnad) ökats, bland annat genom fält- och laboratorieundersökningar. Resultatet är metodik för hur torvs hållfasthetsegenskaper ska ansättas, samt en ny sonderingsmetod i fält CYPT.
Vi byggde järnväg på torv för 100 år sedan, så vi borde kunna göra samma idag, eller? Den frågan ställdes vid ett BIG webbinarium. Det konstaterades att torvs egenskaper varierar mer än man tror. Resultaten från BIG-projekten visar dock att en systematisk kunskapsuppbyggnad och utveckling av verktyg, skapar förutsättningar för att projektera och bygga ekonomiska, säkra och hållbara vägar och järnvägar på torv.
