Figur 1: Missa inte mini-bussen där du har chans att påverka svensk tolkning!
Artikelförfattare: Bengt Hansson, Ordförande IEG 2.0 och Gunilla Franzén, Teknisk sekreterare IEG 2.0
IEG¹ bussen rullar vidare på en tidvis skumpig resa. Det är många termer och begrepp som har formulerats, uttalats, förfinats och slutligen definierats. Detta för att den gemensamma europeiska bussen under början av år 2025 ska nå slutdestinationen – att alla tre delarna av Eurokod 7 Geoteknik är publicerade. Nu ska de nationella mini-bussarna ta vid, för att säkerställa en gemensam tolkning som fungerar i varje by runt om i Europa. Den engelska texten må vara tydlig och koncis, men varje ingenjör läser den utifrån sin uppfattning om geoteknik och praxis. Det engelska mångfasetterade språket, rikt på nyanser, ska översättas till en tydlig ordfattig svenska. Under år 2025 kommer debatten i IEG bussen kanske nå kokpunkten. Detta när medlemmarna ska enas om valda ORD och landa i en svensk tillämpning (tolkning) av Eurokod 7.
Europeisk engelska eller brittisk korrekt engelska?
Alla diskussioner, arbete med utkast och möten för att utveckla andra generationen av Eurokod har skett på engelska. I samband med att slutliga utkastet till formell omröstning av EN 1997-1 färdigställdes, blev det dock mycket tydligt att engelska inte bara är engelska. Vi svenskar är ju experter på svengelska. På samma sätt finns runt om i Europa franskengelska, polskengelska, rumänskengelska, italienskengelska och så vidare. För britterna är detta ”bad-English” eftersom den ”engelskan” inte följer regler för brittisk engelska och då helst Oxfordengelska.
Det blev därför en het diskussion när engelsmännen krävde att det slutliga utkastet skulle korrigeras till korrekt engelska. Det låter rimligt, alla vill ju ha ett korrekt språk i huvudtexten. Men blir det samma text för den som talar ”bad-English”, om britterna tar fram Oxford engelskan? När ”the” ibland läggs till, kommatecken läggs till/dras bort, andra synonymer används, ovanliga ord (för alla som inte är britter) tillkommer. Det blev mycket diplomati och extra arbete innan texterna i EN 1997 inför formell omröstning landade.
Kompromissvilja beror på nationell tillämpning
Det har tidvis varit fascinerande att se hur länder reagerat över ibland till synes bagateller och argumenterat i de oändliga för att det åtminstone ska läggas till en förtydligande fotnot. En förklaring till att vissa länder har lättare att kompromissa kan vara hur Eurokod implementeras. Ett par exempel som kan belysa skillnaderna redovisas i tabell 1. Det är naturligt att kompromissviljan ökar om du nationellt kan ge ut förtydligande nationella standarder som kompletterar Eurokod, samt om det finns ett visst mått av frivillighet i tillämpningen. Exempelvis har Frankrike tidvis upplevts som mer kompromissvillig än Storbritannien, vilket möjligen kan förklaras av ländernas olika sätt att implementera Eurokod.
