• ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning

Annons
  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • GOLV OCH GRUND
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING / IEG 2.0 – en snöboll i rullning

IEG 2.0 – en snöboll i rullning

6 februari, 2020

IEG 2.0 – en snöboll i rullning

Figur 1: Grundläggning av bro, konsekvensklass 4 i framtiden? Foto: GeoVerkstan

Hur kan vi säkerställa att nästa generation av Eurokod blir den ramstandard som Sverige önskar, som möjliggör att vi kan bygga säkra, innovativa och robusta konstruktioner för framtiden utan onödig byråkrati, tidsspill och kostnad? Det var en av de tankar som genomsyrande diskussionerna under eftermiddagen den 12 november, då representanter från ett 15-tal aktörer träffades i Stockholm för att diskutera implementering av nästa generation Eurokod.

Resultat av mötet blev att branschen under 2020 kommer att återetablera ett beprövat koncept, IEG (Implementeringskommissionen för Europastandarder inom Geoteknik). Exakt form och innehåll kommer att arbetas fram under första delen av 2020, men att det finns frågor som bäst löses genom en bred gemensam dialog var alla eniga om. Läs mer i slutet av artikeln om du vill bidra i dialogen.

Eurokod – vilka påverkas?

Svaret på frågan om vilka som påverkas, av att en ny version av vår gemensamma europeiska konstruktionsstandard är under framtagande, är oftast – konstruktörer och geotekniker. Men då räknar man enbart de personer som i sitt dagliga arbete med att projektera konstruktioner ska använda nya regler.

Om man istället lyfter blicken och ställer frågan: -Vilka påverkas av de krav och val som görs i Eurokod, då är svaret – alla. För det är Eurokod som sätter ramen som bestämmer hur risken för fel ska begränsas samt hur det ska verifieras att byggnader och infrastruktur är säkra, tillräckligt tillförlitliga, funktionella och robusta. Det innebär att gemene man dagligen bara genom att bo, arbeta och förflytta sig, tvingas leva med effekterna av de val och krav som en begränsad grupp av personer nu gör.

Styr verkligen Eurokod?

EU:s och EFTA:s medlemsländer har kommit överens om att Eurokod ska vara ett referensdokument. Det innebär att dokumentet ska användas för att verifiera att de konstruktioner som byggs uppfyller kraven på säkerhet, brukbarhet och robusthet. Medlemsländerna är tvungna att acceptera konstruktioner dimensionerade enligt Eurokod och måste dra tillbaka alla motstridiga nationella standarder.

Bakom initiativet med Eurokod ligger inte bara en förhoppning om att få en mer enhetlig säkerhetsnivå för byggnader och andra byggnadsverk i Europa, utan även att underlätta handeln genom att öppna för konkurrens. Plan- och bygglagen samt Plan- och byggförordningen styr planering och byggprocessen i Sverige. Till detta kopplas Boverkets och Transportstyrelsens föreskrifter som redovisar de svenska valen som tillåts enligt Eurokod.

IEG 2.0 – en snöboll i rullning

Figur 2: Konsekvens klass = 1? Det är ju bara turister som berörs. Foto: GeoVerkstan

Tillförlitliga konstruktioner

Ingen konstruktion är den andra lik och det är därför inte heller rimligt att ställa samma krav på tillförlitlighet för alla konstruktioner. Konsekvensen av att ett garage till en enfamiljsvilla kollapsar är betydligt mindre än om ett 10-våningshus rasar. Eurokod anger därför att kraven och reglerna som formuleras ska vara relevanta i förhållande till konsekvensen av brott.

Eurokod formulerar dels krav på säkerhetsnivåer (i termer av sannolikhet för brott), dels krav på hur man ska begränsa fel i byggprocessen. Detta relateras till fem olika konsekvensklasser. Skalan går från extrem till mycket låg konsekvens avseende personlig skada/människoliv och från enorm till obetydlig avseende ekonomiska, sociala och ekonomiska konsekvenser.

Nationellt krävs att vi skapar en gemensam tolkning av när olika konstruktioner bör hanteras i respektive konsekvensklass. Att planera, bygga och underhålla konstruktioner i en högre konsekvensklass har en prislapp, som måste kunna motiveras utifrån konsekvensen. Det är ett val som berör samhället och den enskilde medborgaren. Därför kan det inte läggas på den enskilde byggherren, entreprenören eller konsulten att enbart välja ur ett mer företagsmässigt kortsiktigt perspektiv.

Tillförlitliga konstruktioner – undvika fel

Eurokod är tydlig med att det inte räcker med att dimensioner konstruktionen för en högre säkerhet (i princip använda grövre dimensioner i konstruktionen), utan det är lika viktigt att undvika fel i byggprocessen. För geotekniker som arbetar med jord, berg och vatten finns det en komplikation till, moder jord, en medspelare som ibland är nyckfull att hantera. På ytan grönskande och vacker, men under mosstäcket döljer sig ofta överraskningar. I EN 1997 (Eurokod för geoteknik) införs därför ett begrepp Geoteknisk komplexitetsklass. Övre delen av skalan omfattar platser eller situationer då vi antingen har låg kunskap om vad som döljer sig under ytan eller så har vi kunskapen men vet att den aktuella geologin ställer stora krav på konstruktionerna och byggprocessen. I den andra ändan av skalan hittar vi platser/situationer där vi har god kunskap om vad som döljer sig under ytan och vet att det är hanterbart.

För grundläggning av byggnader, vägar och andra anläggningar så kommer geoteknisk kategori (kombinationen av geoteknisk komplexitet och konsekvens) att styra vilka krav som ställs på;

− Omfattning och kvalitet på undersökningar av platsen för byggnation,
− krav på verifiering av beräkningsmodeller,
− krav på kontroll och oberoende granskning såväl av projekteringen, under bygget som vid drift, samt
− krav på kompetens hos den som utför arbetet.

Det finns redan flertalet andra dokument och processer som anger krav och praxis. Kommunernas hantering av bygglov, Trafikverkets byggherrekrav samt tilllämpning av Anläggnings AMA i byggprocessen är några exempel. Det behövs därför en analys som säkerställer att kraven och praxis inte är motstridiga. Möjligen är det även dags att ta ett helhetsgrepp från idé till drift av byggnad och andra anläggningar, där vi skapar en effektiv process, så att det byggs vidare på det som tas fram i tidigare skeden.

Robusthet samt ett förändrat klimat

De olika delarna i Eurokodpaketet (10 huvuddelar med flertalet deldokument) kommer att börja gälla från ca 2023 och framåt. Det innebär att de krav och regler som skrivs idag måste ta höjd för de utmaningar vi står inför, så att standarden går att använda långt efter 2030.

Ett förändrat klimat är därmed en parameter som måste beaktas. I de regler som formuleras tydliggörs kravet på att beakta klimatlaster i form av snö, vind, temperatur och vatten. Då klimatlaster ofta är lokalt betingade så krävs det en gemensam nationell syn på vilka förändringar av klimatlasterna som ska beaktas för olika typer av byggnader och anläggningar. För geokonstruktioner är det troligen främst uttorkning, förändrade vattennivåer och intensiv nederbörd som byggherren vill skapa extra marginal för, genom att ställa krav i projekteringen.

Eurokod lyfter även fram att konstruktionerna ska dimensioneras med en viss robusthet. Det innebär att man i processen planerar för åtgärder som minskar oproportionerliga konsekvenser av en oväntad händelse eller minskar sannolikheten för att den oväntade händelsen inträffar. Att dimensionera för robustare konstruktioner som till exempel klarar en oväntad översvämning har en prislapp. Då den som drabbas av konsekvensen är den enskilda medborgaren, så krävs en nationell samsyn om vad som är att betrakta som en rimlig åtgärd för att uppnå robusta konstruktioner.

Effektiv implementering

Ur ett grundläggningsperspektiv innebär nästa generation av Eurokod signifikanta förändringar som branschen måste hantera. Bland förändringarna noteras bland annat omfattande revideringar och nya regler för:

− pålar, stödkonstruktioner, förankringar,
− jordförstärkning (KC, jetpelare) och armerade geokonstruktioner,
− berg,
− metodiken för partialkoefficienter.

Det är en utmaning för den enskilda geoteknikern att på egen hand tolka regelverket. Därför är branschen överens om att starta upp IEG 2.0, för att på motsvarande sätt som vid implementeringen av den nuvarande EN 1997 låta de främsta experterna inom respektive område ta fram hjälpmedel som underlättar implementeringen av de nya reglerna för alla typer av företag. Detta arbetssätt visade sig förra gången skapa en kompetenshöjning hos de medverkande organisationerna och samtidigt spara tid i de enskilda byggprojekten.

IEG 2.0 – en snöboll i rullning

Figur 3: IEG – en snöboll som leder vart?

Konkurrens utifrån kompetens, ja tack

I det pågående revideringsarbetet på Europanivå så arbetar Sverige tillsammans med våra nordiska kolleger enträget för att nästa generation av Eurokod ska bli en ramstandard. Det vill säga en standard som sätter tydliga ramar (regler) som alla ska följa, men lämnar tavlan (detaljerna) till de kompetenta företagen som genom sin kunskap och innovation kan skapa morgondagens byggnader och infrastruktur. Det är med kunskap och innovation vi vill konkurrera, inte genom att tulla på gemensamma regler och säkerhet. Det är detta arbete, med en tydlig ramstandard, som branschen genom ett gemensamt arbete i IEG 2.0 vill implementera och säkerställa på nationell nivå.

IEG 2.0 – en snöboll i rullning

Vi vet idag inte den exakta omfattningen av arbetet. Det är lite som när du formar en snöboll som du sedan sätter i rullning ner för en slänt. Den kan bli stor, men det kan också vara så att flera frågor löses enklare än vi tror, så att snöbollen löses upp innan den når slutet av slänten. Mycket beror på vilka möjligheter vi som bransch och samhället ser i att låta Eurokod vara en ram för ett förnyat arbetssätt i grundläggningssektorn.

Vill du veta mer om IEG 2.0?

Hör av dig till någon av artikelförfattarna. Eller anmäl ditt intresse på www.knutpunktgeo.se

Artikelförfattare:
Per Andersson, Transportstyrelsen
Björn Mattsson, Boverket
Pia Lins, Trafikverket
Gunilla Franzén, SGF Standarder
Olle Båtelsson, Pålkommissionen
Håkan Eriksson, Svensk Grundläggning

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik 1/20

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • Bron på Getingmidjan byts ut
    Bron på Getingmidjan byts ut
  • IEG 2.0 har startat motorn – dags att kliva ombord
    IEG 2.0 har startat motorn – dags att kliva ombord
  • Information från SGF 6-2020
    Information från SGF 6-2020
  • Brandskydd 2019
    Brandskydd 2019
  • Information från SGF nummer 3-2018
    Information från SGF nummer 3-2018
  • Hon leder jakten på ny generation stålbroar
    Hon leder jakten på ny generation stålbroar
  • Nordiskt samverkansavtal om BIM
    Nordiskt samverkansavtal om BIM
  • Ny ordförande för Geoforum Sverige
    Ny ordförande för Geoforum Sverige

Inlagd i: GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING, Ur senaste numret

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem

Sök på Bygg & teknik

Ledare

Nu lämnar vi, kliver in och siktar framåt!

Så har vi lämnat 2020 och klivit in i 2021, men det flesta har siktet mot 2022 redan. Vi har ett spännande och intressant år framför oss där vi måste anpassa oss efter nya utmaningar nästa år. Letar man i Byggnytt-sidorna hittar man på sid 10 en notis om att Regeringen har lagt fram ett lagförslag om klimatdeklarationer för byggnader. Det föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. En … [Läs hela ledaren...]

Event

Grundläggningsdagen på Stockholmsmässan

Grundläggningsdagen 2021

7 oktober, 2021 på Stockholm är det äntligen dags för en ny Grundläggningsdag. Bygg & teknik är som vanligt på plats och delar ut ett fullproppat temanummer om Geoteknik och grundläggning. GD 2021 kommer ha fyra huvudteman: – Nya tider (För dig under 35 år! Seniora, hjälp till att lyfta fram/uppmuntra våra yngre. Som vanligt är ordet […]

Nordbygg framflyttat till 2022

Besök oss på Nordbygg! 26-29 april 2022. OBS! NYTT DATUM. Bygg & teknik har ställt ut på samtliga Nordbygg sedan mässan startade. 2022 är inget undantag. Välkommen förbi vår monter C05:04 (första till vänster i C-hallen från huvudentrén). Där kan du hämta ditt eget exemplar av Bygg & teknik. Välkommen!

Byggnytt

Skredet i Gjerdrum

Kvicklereskredet i Ask, Gjerdrum, inträffade natten till onsdag den 30 december. Några minuter innan kl. 04 kom första nödsamtalet och när man konstaterat att det inträffat ett omfattande skred … [Läs mer...]

Ras och skred – hur förebygger vi det vid nybyggnation och planering?

Inför nybyggnation i Sverige kräver plan- och bygglagen att man visar att marken är lämplig med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Ur geo­teknisk syn­vinkel innebär det att man … [Läs mer...]

Medel till hållbar stabilisering av muddermassor

Muddring och hantering av muddermassor påverkar miljön. För att minska miljöpåverkan kan stabilisering vara en metod för att begränsa spridningen av föroreningar i muddermassor. De stabiliserade … [Läs mer...]

Bidrag för åtgärder mot skred längs Göta älv

Statens geotekniska institut (SGI) har beslutat att bevilja sammanlagt 92 miljoner kronor i statliga bidrag för att öka stabiliteten i Göta älvdalen. Det är kommunerna Vä­nersborg, Ale och Göteborg … [Läs mer...]

Kajsa Hessel blir vd för AB Svensk Byggtjänst

Kajsa Hessel har utsetts till ny vd för AB Svensk Byggtjänst. Kajsa kommer närmast från tjänsten som regionchef hos Sweco. Hon tillträder den nya tjänsten den 1 april och efterträder Urban Månsson som … [Läs mer...]

Ny vd för Byggmaterialindustrierna

Anna Ryberg Ågren blir den 1 februari ny vd för Byggmaterialindustrierna och kom mer närmast från en tjänst som hållbar hetschef för den familjeägda trähusindustrin Derome, med verksamhet ”från skog … [Läs mer...]

Årets Byggchef 2020

Årets Byggchef 2020 heter Liselott Bergkvist och arbetar på Peab Bygg Bostad Väst som regionchef. I sin roll som regionchef ansvarar Liselott Bergkvist för 220 yrkesarbetare och tjänstemän. Största … [Läs mer...]

Se Boverkets PBL-dagar 2020 i efterhand

Den 25–26 november 2020 genomförde Boverket en konferens online med föreläsningar och dis­kussionsseminarier om aktuella PBL-frågor. Konfe­rensen vände sig till alla som arbetar professionellt med … [Läs mer...]

masonite_flexibla_byggsystem

LCA-rapport om klimatavtryck för flerbostadshus

I en livscykelanalys utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet framgår det att Masonite Flexibla Byggsystem lämnar klart minst klimatavtryck för flerbostadshus – av de sex byggsystem som hittills har … [Läs mer...]

Stor takmonterad solcellsanläggning

Brandimpregneringsföretaget Woodsafe anlitar solenergiföretaget El av Sol Nordic för att bygga Västman­lands största takmonterade solenergi­anläggning på deras fabriker. Anlägg­ningen kommer att ha en … [Läs mer...]

Bästa examensarbete på Grundläggningsdagen

Bästa examensarbete på Grundläggningsdagen

Vinnarna av Bästa examensarbete 2019 blev Matilda Harlén och Gabriella Poplasen från Chalmers Tekniska högskola för Excavation in Soft Clay. Vinnarna utsågs med följande motivering: ”Examensarbetet är … [Läs mer...]

Återbruksidé ledde till seger i casetävling

I rekordhög konkurrens står Emilia Bylund Månsson och Ella Erkman från Linköpings Universitet som segrare i WSPs årliga innovationstävling 100H. Med sin affärsidé ”Planera med Projektkompis” har de … [Läs mer...]

Vinnarna i Årets Fasad 2020

Under Fasadforum som i år sändes digitalt utdelades priset för Årets Fasad! Vinarna är: Kategorin Renovering/restaurering – Residenset i Kristianstad: Kulturhistoria väl värd att bevara. Landet är … [Läs mer...]

2020 års guldmedaljör – Ingemar Löfgren!

Svenska Betongföreningens guldmedalj delades ut under Betongdagen den 19 november till professor Ingemar Löfgren. Sedan 2009 är Ingemar FoU chef på Thomas Concrete Group. Han är teknisk doktor och … [Läs mer...]

Klimatdeklaration ska minska byggnaders klimatpåverkan

Regeringen har överlämnat en lagråds­remiss med förslag på att införa en ny lag om klimatdeklaration för byggnader och en ändring i plan- och bygglagen. Syftet med den nya lagen är att minska … [Läs mer...]

Avancerad fjärrmätning har aldrig varit enklare

Många av dagens fjärrmätningssystem som används i byggbranschen för att hålla koll på temperatur och fukt kräver en hel del av sina användare. Med Celsicom Easy Connect introduceras en ny standard för … [Läs mer...]

Ny utfackningsvägg

Tätt hus snabbt, skräddarsydda lösningar för varje projekt, samt dessutom klimateffektivt och levererat ”just-in-time” tillsammans med övriga leveranser till bygget. Skandinaviska Byggelement lanserar … [Läs mer...]

Nya designmöjligheter med enkel installation

Solo Matrix är det senaste tillskottet i Ecophons frihäng­ande Solo-sortiment. Ljudabsorbenten finns i flera storlekar, ett breddat kulörutbud och klick­as enkelt på plats i Connect-bärverket i taket. … [Läs mer...]

Branschens första fossilfria byggfolie

Som ett led i att minska sin miljöpåverkan har T-Emballage Bygg utvecklat en byggfolie baserad på grön bioplast. Byggfolien T-Tät Standard BIO består till 90% procent av fossilfritt material och … [Läs mer...]

Klimatförbättrad prefabbetong

Peab Byggsystem gör en storsatsning på klimatförbättrad prefabbetong och lanserar två nya produkter: ECO-Pre­fab och ECO-Stomme. Produkterna reducerar koldioxidutsläppen med 35 procent jämfört med … [Läs mer...]

Förlags AB Bygg & teknik, Box 2053, 135 02 Tyresö • Telefon 08-408 861 00 © Copyright 1909 - 2019 • Alla rättigheter reserverade.