Artikelförfattare: Elin Lindgren, Toofab, Maria Kaneteg, Bjerking, Stina Bergman, Sweco och Johan Fransson, Sweco
Idag finns krav på klimatdeklarationer för att beräkna klimatpåverkan av nya byggnader där de flesta byggdelarna ska ingå i beräkningen. Däremot är det inget krav på att grundläggning, som exempelvis pålar, ska inkluderas. Eftersom grundläggning kan utgöra en stor del av en byggnads klimatavtryck, innebär det att uteslutning av grundläggningen i klimatberäkningar kan ge ett stort mörkertal av vad den totala klimatpåverkan faktiskt är. Att miljöcertifiera, få ner koldioxidutsläpp och bygga resurseffektivt är väldigt hett för investerare, köpare samt beställare och gör ofta att projekt blir billigare – antingen i längden eller redan i produktionsskedet. Frågan är varför man inte inkluderar grundläggningen?
Generiska klimatdata för betongpålar är ett examensarbete där, som titeln antyder, generiska klimatdata tagits fram för betongpålar som går att använda i klimatberäkningar. Arbetet är inspirerat av de krav på klimatdeklarationer, som infördes 1 januari 2022, och även Boverkets klimatdatabas som innehåller generiska klimatdata för diverse byggprodukter, dock inte grundläggningar. Examensarbetet skrevs våren 2022 och utfördes på KTH:s Institution för Jord- och Bergmekanik tillsammans med Sweco geoteknik Stockholm.
Eftersom det i dagsläget finns ett begränsat utbud av generiska klimatdata för grundläggningar skapades därmed generiska klimatdata för betongpålar som kan användas och anpassas för olika projekt [1]. Förutom att öka tillgängligheten av allmänna klimatdata för grundläggningar var syftet med examensarbetet även att visa byggbranschen hur växthusgasutsläppen från grundläggning kan variera beroende på olika indata.
