Återbruk – en viktig komponent i hållbart byggande

Byggnadsmaterial lagrad för återbruk. Foto: Hilda Weges.

Artikelförfattare: Margaret McNamee, Lunds universitet, Cecilia Wetterqvist och Karolina Lund, Bengt Dahlgren Brand & Risk AB, Per Blomqvist och Susanne Blomqvist, Rise samt Therese Göras, Skanska

Samhällsbyggnadssektorn är av stor betydelse för Sverige och den svenska ekonomin. Dess klimatpåverkan är dock betydande, vilket upp­märksammats under senare tid. Sektorn står idag för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning och genererar en betydande del av de totala materialflödena och avfallsmängderna i samhället. Samtidigt som byggsektorn orsakar stor klimatpåverkan finns stora möjligheter att, genom förändring och modernisering, bidra positivt till att minska hela samhällets klimatpåverkan. Återbruk av material och produkter har stor potential att minska byggsektorns klimatpåverkan. Denna artikel gör en djupdykning i möjligheter och hindren kopplade till återbruk av just produkter med tillhörande brandtekniska krav. Ett nyligen avslutat forskningsprojekt kring återbruk av brandklassade produkter visar att möjligheter finns men utnyttjas inte idag. Projektet finansierades av SBUF och Brandforsk.

Traditionellt har byggnadssektorn arbetat med en i huvudsak linjär ekonomi, där flödet går från utvinning av råvara, pro­duktion, distribution, konsumtion och slutligen till avfall. Det finns en ökande för­ståelse för att vi behöver göra dessa flöden mera cirkulära för att minska miljö­påverkan från sektorn, och också för att stödja cirkulär ekonomi. Här medför återbruk att material eller produkter återan­vänds flera gånger genom att låta dem starta om sin livscykel efter slutanvändning i ett sammanhang. Det finns flera pågående initiativ för att öka denna typ av flöde, till exempel Återbruk i väst (som leds av IVL Svenska miljöinstitutet) och ReSource (som leds av RISE Research Institutes of Sweden), men dessa har inte haft sitt fokus på brandklassade produkter [1]. 

År 2016 publicerade Förenta nationerna (FN) Agenda 2030 med 17 mål till stöd för hållbar utveckling [2] flera av dessa har betydelse för byggsektorn. Inom den byggda miljön manar särskilt mål 11 – Hållbara städer och samhällen, och mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion, till ändrat beteende inom byggsektorn för att minska dess klimatpåverkan, se figur 1. 

Till 2030 har EU som mål att 70 pro­cent av allt avfall ska återbrukas, mate­rialåtervinnas eller nyttjas på annat sätt. Återvinning av material i byggsektorn uppskattas av Boverket till cirka 50 pro­cent, även om dataunderlaget är ganska osäkert. Men detta räcker inte. Att nå målet om minskad miljöpåverkan av byggsektorn kräver förändring på många sätt [3]. Under 2017 konstaterade Sveriges regering att trots att det pågår många bra initiativ angående resurshantering i Sve­rige måste aktivitetstakten öka om vi ska lyckas uppnå uppställda mål [4]. Bygg­sektorn stod för mer än en tredjedel av allt avfall som genererades inom Sverige 2018, och mängden ser ut att öka stadigt. Det är därför viktigt att byggsektorn arbetar aktivt med hantering av detta avfall.

Livscykelanalys (LCA) har blivit ett viktigt verktyg för att uppskatta miljöpåverkan vid uppförande av byggnader. Med en sådan analys kan miljöpåverkan beräknas under en produkts hela livs­cykel. För återbrukade produkter finns möjlighet att minska den miljöpåverkan av byggnationen som är kopplad till rå­varuförsörjning, transport och tillverkning. Införandet av krav på klimatdeklarationer, vilket gjordes av Boverket från 1:a januari 2022, synliggör dessa delar av LCA:n och har ökat industrins intresse för återbruk. Kravet innebär att beräkningar av kol­dioxidemissioner lämnas som en del av bygglovsansökan avseende byggnadens klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar för nästan alla dagens nybyggnationer [5]. På sikt kan kraven förväntas omfatta ytterligare delar i en bygg­nad, som till exempel installationer, och flera aktörer väljer att titta på detta redan idag. Att använda en återbrukad produkt medför att produktens koldioxidavtryck blir väldigt lågt, vilket ger positiv inverkan för byggnadens totala koldioxidavtryck i klimatdeklarationen. 

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 5/2022.