– Erfarenheter från Kv. Kungsörnen i Helsingborg

Vi kan redan idag minska klimatpåverkan från byggproduktion väldigt mycket. Ett bra initiativ togs av Helsingborgshem då de bestämde sig för att genomföra ett pilotprojekt för klimatsmart byggande. De förutsättningar som gavs i anbudsskedet resulterade i att kostnadseffektiva lösningar med begränsad klimatpåverkan kunde väljas av NCC och Betongindustri. Vi behöver kraftsamla för att accelerera omställningen mot klimatneutralt byggande och öka kunskapen om både kravställande och klimatsmarta lösningar i byggproduktion. Kv. Kungsörnen är ett mycket bra exempel på hur det kan göras.

Bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av koldioxidutsläppen. Enligt Wallhagen m fl [1] utgör utsläppen från byggande ungefär en femtedel av  dock idag stora möjligheter till minskad klimat­påverkan och det är klargjort att vi kan och behöver implementera dessa snarast för att nå klimatmålen [2]. Intresset för klimatfrågan ökar, men det finns fortfarande många projekt utan krav på begränsad klimatpåverkan. Ett sätt att komma framåt är att sprida kunskap om goda exempel och bygga vidare utifrån dem. 

Byggherrens förutsättningar i Kv. Kungsörnen

Under 2019 gick Helsingborgshem ut med en förfrågan om uppförande av två åttavåningshus och två tvåvåningshus i
stadsdelen Högasten i Helsingborg. För att få den bästa möjliga lösningen ur ett klimatperspektiv valde man att inkludera klimatpåverkan i förfrågnings­underlaget. Priset utgjorde 80 procent av bedömningen medan klimatpåverkan stod för resterande 20 procent. Man valde även att inte detaljstyra upphandlingen utan gav anbudslämnarna i stort sett fria händer att själva ta fram kostnadseffektiva lösningar med så låg klimatpåverkan som möjligt, inom ramarna för ställda funktionskrav. För att maximera möjligheterna valde man även att inte fastställa specifikt slut­datum i underlaget.

Klimatpåverkan avgränsades i det aktu­ella projektet till att omfatta stomme, husunderbyggnad, fasader och yttertak. Be­räkningarna inkluderade steg A1-A5.1 enligt SS-EN 15978 [3].

NCC vann med en platsgjuten betong­stomme, en lösning som visade sig vara mest kostnadseffektiv samtidigt som den också hade lägst klimatpåverkan av an­buden. Resultatet baserades på ett flertal klimatsmarta val och åtgärder, där det största bidraget till klimatreduktionen var kopplad till optimering av betongkon­struktionerna. Fokus i artikeln ligger främst på dessa åtgärder.

Optimering av betongkonstruktionen för minskad klimatpåverkan

Det finns flera delar att arbeta med för att minska klimatpåverkan från betong­konstruktioner, vilket tas upp i olika publikationer till exempel Favier et al [4] som diskuterar den europeiska betong­branschen och skriften ’Klimatförbättrad betong’ från Svensk Betong [5]. I Kv Kungsörnen har man arbetat noggrant och uthålligt med optimering av de steg som beskrivs i till exempel ovan nämnda referenser; resurseffektiv kon­struktion, rätt betong på rätt plats och klimatförbättrad betong. 

Den främsta åtgärden som vidtogs inom området resurseffektiv konstruktion var att projektera stommen med slankare lägenhetsskiljande väggar och bjälklag än vad som traditionellt tillämpas vid platsgjutet byggande. Istället för 200 och 250 mm, som är brukligt, valdes vägg- och bjälklagstjocklek på 150 respektive 200 mm.

En annan viktig åtgärd för minskad klimatpåverkan var att sträva efter ”rätt betong på rätt plats”. Här var en viktig förutsättning att beställaren hade öppnat upp för flexibilitet i tidplanen. Därmed kunde bärighet och beständighet styra betongval och inte uttorkningskrav. Detta medförde att betong med lägre hållfast­hetsklass än vad som är normalt kunde användas i bjälklagen. Ur ett klimatper­spektiv är detta fördelaktigt eftersom betongens påverkan minskar med avtag­ande hållfasthetsklass. Ett exempel på hur klimatpåverkan förändras mellan olika hållfasthetsklasser visas i figur 1.

Det är även viktigt att undvika krav i handlingarna som begränsar möjligheten att tillämpa klimatsmarta lösningar. För betong kan det exempelvis vara föreskriven hållfasthetsklass som är högre än vad som krävs för konstruktionens bärighet alternativt lägre vattencementtal och/eller högre exponeringsklass än vad aktuell miljö kräver.  

I Kv Kungsörnen valde man också att i så stor ut­sträckning som möjligt arbeta med klimatförbättrad betong. Till bjälklag och inner­väggar valdes betong med 40 procent lägre klimatpåverkan än motsvarande branschreferens, det vill säga steg 3 enligt Svensk Betong [5]. 

Även under själva produktionsfasen vidtogs åtgärder för begränsad klimat­påverkan. Bland annat strävade man efter att begränsa mängden betongspill till ett minimum. Man valde även att tillvarata den spillbetong som trots detta uppkom till att gjuta ”legoklossar” på plats. Åtgärden resulterade visserligen inte till att projektets klimatpåverkan sänktes, men däremot kunde klossarna komma till nytta i andra projekt [6]. 

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/2021.

Artikelförfattare:
Jonas Carlswärd, Betongindustri AB
Nilla Olsson, NCC AB