– Erfarenheter från Kv. Kungsörnen i Helsingborg
Vi kan redan idag minska klimatpåverkan från byggproduktion väldigt mycket. Ett bra initiativ togs av Helsingborgshem då de bestämde sig för att genomföra ett pilotprojekt för klimatsmart byggande. De förutsättningar som gavs i anbudsskedet resulterade i att kostnadseffektiva lösningar med begränsad klimatpåverkan kunde väljas av NCC och Betongindustri. Vi behöver kraftsamla för att accelerera omställningen mot klimatneutralt byggande och öka kunskapen om både kravställande och klimatsmarta lösningar i byggproduktion. Kv. Kungsörnen är ett mycket bra exempel på hur det kan göras.
Bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av koldioxidutsläppen. Enligt Wallhagen m fl [1] utgör utsläppen från byggande ungefär en femtedel av dock idag stora möjligheter till minskad klimatpåverkan och det är klargjort att vi kan och behöver implementera dessa snarast för att nå klimatmålen [2]. Intresset för klimatfrågan ökar, men det finns fortfarande många projekt utan krav på begränsad klimatpåverkan. Ett sätt att komma framåt är att sprida kunskap om goda exempel och bygga vidare utifrån dem.
Byggherrens förutsättningar i Kv. Kungsörnen
Under 2019 gick Helsingborgshem ut med en förfrågan om uppförande av två åttavåningshus och två tvåvåningshus i
stadsdelen Högasten i Helsingborg. För att få den bästa möjliga lösningen ur ett klimatperspektiv valde man att inkludera klimatpåverkan i förfrågningsunderlaget. Priset utgjorde 80 procent av bedömningen medan klimatpåverkan stod för resterande 20 procent. Man valde även att inte detaljstyra upphandlingen utan gav anbudslämnarna i stort sett fria händer att själva ta fram kostnadseffektiva lösningar med så låg klimatpåverkan som möjligt, inom ramarna för ställda funktionskrav. För att maximera möjligheterna valde man även att inte fastställa specifikt slutdatum i underlaget.
Klimatpåverkan avgränsades i det aktuella projektet till att omfatta stomme, husunderbyggnad, fasader och yttertak. Beräkningarna inkluderade steg A1-A5.1 enligt SS-EN 15978 [3].
NCC vann med en platsgjuten betongstomme, en lösning som visade sig vara mest kostnadseffektiv samtidigt som den också hade lägst klimatpåverkan av anbuden. Resultatet baserades på ett flertal klimatsmarta val och åtgärder, där det största bidraget till klimatreduktionen var kopplad till optimering av betongkonstruktionerna. Fokus i artikeln ligger främst på dessa åtgärder.
Optimering av betongkonstruktionen för minskad klimatpåverkan
Det finns flera delar att arbeta med för att minska klimatpåverkan från betongkonstruktioner, vilket tas upp i olika publikationer till exempel Favier et al [4] som diskuterar den europeiska betongbranschen och skriften ’Klimatförbättrad betong’ från Svensk Betong [5]. I Kv Kungsörnen har man arbetat noggrant och uthålligt med optimering av de steg som beskrivs i till exempel ovan nämnda referenser; resurseffektiv konstruktion, rätt betong på rätt plats och klimatförbättrad betong.
Den främsta åtgärden som vidtogs inom området resurseffektiv konstruktion var att projektera stommen med slankare lägenhetsskiljande väggar och bjälklag än vad som traditionellt tillämpas vid platsgjutet byggande. Istället för 200 och 250 mm, som är brukligt, valdes vägg- och bjälklagstjocklek på 150 respektive 200 mm.
En annan viktig åtgärd för minskad klimatpåverkan var att sträva efter ”rätt betong på rätt plats”. Här var en viktig förutsättning att beställaren hade öppnat upp för flexibilitet i tidplanen. Därmed kunde bärighet och beständighet styra betongval och inte uttorkningskrav. Detta medförde att betong med lägre hållfasthetsklass än vad som är normalt kunde användas i bjälklagen. Ur ett klimatperspektiv är detta fördelaktigt eftersom betongens påverkan minskar med avtagande hållfasthetsklass. Ett exempel på hur klimatpåverkan förändras mellan olika hållfasthetsklasser visas i figur 1.
Det är även viktigt att undvika krav i handlingarna som begränsar möjligheten att tillämpa klimatsmarta lösningar. För betong kan det exempelvis vara föreskriven hållfasthetsklass som är högre än vad som krävs för konstruktionens bärighet alternativt lägre vattencementtal och/eller högre exponeringsklass än vad aktuell miljö kräver.
I Kv Kungsörnen valde man också att i så stor utsträckning som möjligt arbeta med klimatförbättrad betong. Till bjälklag och innerväggar valdes betong med 40 procent lägre klimatpåverkan än motsvarande branschreferens, det vill säga steg 3 enligt Svensk Betong [5].
Även under själva produktionsfasen vidtogs åtgärder för begränsad klimatpåverkan. Bland annat strävade man efter att begränsa mängden betongspill till ett minimum. Man valde även att tillvarata den spillbetong som trots detta uppkom till att gjuta ”legoklossar” på plats. Åtgärden resulterade visserligen inte till att projektets klimatpåverkan sänktes, men däremot kunde klossarna komma till nytta i andra projekt [6].
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/2021.
Artikelförfattare:
Jonas Carlswärd, Betongindustri AB
Nilla Olsson, NCC AB






