Artikelförfattare: Kajsa Byfors, Svensk Betong Betongbranschen bedriver sedan ett antal år tillbaka ett intensivt hållbarhetsarbete med fokus på minskad klimatpåverkan och att nå målsättningen klimatneutral betong enligt den färdplan som lämnades till regeringen 2018. Redan idag är det möjligt att kraftigt reducera betongens klimatpåverkan för olika konstruktioner. Ökad användning av klimatförbättrad betong är en viktig del i arbetet. För att främja omställningen och gå från ord till handling … [Läs mer...]
Biokol för brandsäkrare betongkonstruktioner med lågt klimatavtryck
Artikelförfattare: Oisik Das, LTU, Michael Försth, LTU och Gabriel Sas, LTU Det finns två stora utmaningar med betong. Den ena är att betong, även om det är obrännbart, kan påverkas mycket negativt av brand. Den andra är att cementen i betongen ger en mycket stor klimatpåverkan. Brandutmaningen Betong som exponeras för brand riskerar att spjälkas [1] samt att förlora i styrka och styvhet, med andra ord reduceras betongens lastbärande förmåga (Figur 1, A och B). Bundet såväl som fritt vatten … [Läs mer...]
Dynamisk bedömning av håldäcksbjälklag
Artikelförfattare: Fangzhou Liu, Shandong University, China, Jean-Marc Pattini, KTH och Costin Pacoste, ELU Konsult Prefabricerade och förspända håldäcksbjälklag används ofta i nya byggnader. Kombinationen av förspänning och låg egenvikt gör det möjligt att bygga bjälklag med långa spännvidder. Detta innebär dock också att håldäcksbjälklagen blir mer känsliga för vibrationer från mänskliga aktiviteter. Dessa vibrationer är inte ett säkerhetsproblem för konstruktionen men de kan orsaka viktiga … [Läs mer...]
Samverkanspelare med 3D-utskrivna formar fyllda med självkompakterande betong
Artikelförfattare: Johan Silfwerbrand, KTH 3D-utskrivning av betong och självkompakterande betong (SKB) är två tekniker med rötter i 1990-talet och som båda kan leda till högre produktivitet och bättre arbetsmiljö. De kanske inte skall konkurrera utan istället komplettera varandra. Här sammanfattas två lovande examensarbeten som visar hur man kan skriva ut pelarformar och därefter fylla dem med SKB och därmed skapa en samverkanspelare med kvarsittande form. 3DP, 3D-printning eller … [Läs mer...]
Klimatförbättrad vattenbyggnadsbetong utan kylbehov
Artikelförfattare: Erik Nordström, Vattenfall, Ingemar Löfgren och Carlos Gil Berrocal, Thomas Concrete Group Sedan 2021 pågår byggfasen i ett projekt med fokus på flödesanpassning och delförnyelse av utskovsdammen vid Vattenfalls anläggning Lilla Edet i Göta älv. Till den nya dammdelen kommer cirka 8000 m3 betong att användas under uppförandet. För att minska koldioxidavtrycket från den betong som ska användas och för att reducera risken för temperaturrelaterad sprickbildning har en … [Läs mer...]
Klimatsmart fiberarmerad sprutbetong för trafiktunnlar
Artikelförfattare: Andreas Sjölander, KTH, Anders Ansell, KTH, Erik Nordström, Vattenfall och Per Vedin, Trafikverket Världen står inför en enorm utmaning där utsläppen av växthusgaser måste minskas för att bromsa den ständigt ökande globala medeltemperaturen. Samtidigt har en lång urbaniseringstrend lett till att transportinfrastrukturen i många tätbefolkade städer måste byggas ut för att bibehålla ett fungerande transportnät. I många fall är tunnlar det mest fördelaktiga alternativet … [Läs mer...]
Ökade möjligheter att använda klimatförbättrad betong med den uppdaterade SS 137003
Artikelförfattare: Elisabeth Helsing, RISE Betong tillverkad med portlandcement, som har varit det dominerande bindemedlet under många decennier, är fantastiskt som byggmaterial. Portlandcement är relativt billigt och det reagerar med vatten och bildar ett fast material även under vatten, och det ger en betong som är formbar under tillräckligt lång tid för att kunna transporteras och gjutas. Det är också enkelt att variera betongens egenskaper och prestanda till de krav som ställs på … [Läs mer...]
Varför ytskydda betong?
Artikelförfattare: Ylva Edwards, Ylva Edwards Materialteknik AB I den bästa av världar finns inget behov av varken utveckling eller skydd av betong, detta viktiga byggmaterial som fortfarande används allra mest inom byggindustrin idag. Men så är det nu inte. Tvärtom, pågår betongutveckling för förbättrad hållbarhet och mindre klimatavtryck för fullt inom betongindustrin och byggbranschen. Och – inte minst viktigt - betongkonstruktioner i aggressiv miljö av olika slag behöver skyddas. Lämpligt … [Läs mer...]
Ta hänsyn till korrosionsskador vid reparation och förstärkning av betongkonstruktioner!
Artikelförfattare: Karin Lundgren, Chalmers, Jincheng Yang, TU Delft, Thomas Blanksvärd, LTU, Mattias Blomfors, Norconsult och Dag Linghoff, AFRY Vår byggda miljö består till stor del av armerade betongkonstruktioner, varav många har hunnit bli ganska gamla. Till exempel förvaltar Trafikverket nästan 20 000 broar, och merparten är byggda i armerad betong. Av dessa har många skador i form av korroderad armering. Kommande klimatförändringar förväntas öka på skadetakten. För broar … [Läs mer...]
Självläkning av betong
Artikelförfattare: Andrzej Cwirzen och Magdalena Rajczakowska, Luleå tekniska universitet – en dröm eller verklighet? Betong har använts som byggmaterial i årtionden och kan utan tvekan inte ersättas genom ett annat byggmaterial. De senaste decennierna har vi sett en intensiv utveckling inom vetenskap och teknik. Det här framsteget har också avslöjat tidigare okända möjligheter som skulle kunna implementeras i betongteknik. min tidigare artikel i Bygg & teknik 6/21 beskrivs ett nytt … [Läs mer...]