Artikelförfattare: Marcin Stelmarczyk, The Green Dragon Magic, Ted Rapp, Byggföretagen, Hans Hedlund, Skanska Sverige AB, Fredrik Gränne, NCC Sverige AB
Den moderna betongens förändrade egenskaper påverkar inte bara fukten i golvsystem utan även emissioner från nedbrytning av lim och ytskikt. Lågintensiv hydrolys med emissioner förekommer även i golv som uppfyller idag gällande uttorkningskrav. Den gamla betongen kunde lagra in och transportera bort dessa. Den moderna betongens täthet orsakar ackumulering av emissioner i ovanliggande golvavjämning. Ett golv som uppfyller uttorkningskrav kan i ett uttaget prov från avjämningen under ytskiktet uppvisa emissionsnivåer som överskrider gränsvärden tillämpade av analyslaboratorirer. Tre års fukt- och emissionsmätningar i golvsystem har visat att höga emissionsnivåer under ytskikten kan förekomma utan byggfel eller fuktskador. Då emissionsnivåer ovanför ytskikten trots detta uppfyller tillämpade gränsvärden är det en öppen fråga om detta ska ses som ett problem.
Ett sunt fukttillstånd i ett betonggolv är inte bara ett mål i sig utan syftar till att minimera risken föremissioner från nedbrytning av lim och ytskikt. För att få en mer fullständig bild av hur modern tät betong fungerar i ett golvsystem, utfördes det inte bara fuktmätning utan även kontroll av emissioner i försöken som genomfördes i projekten SBUF 13560 Framtidens golvsystem med modern, tät betong samt efterföljande SBUF 14073 Tilläggsmätningar till SBUF 13560 Framtidens golvsystem med modern, tät betong. I denna artikel ämnas att redovisa och diskutera resultat från bägge projekten, det vill säga resultaten från totalt 3 års uppföljning av dessa golv i emissionshänseende. För detaljerade resultat, analys, diskussion och slutsatser dragna i projekten i fråga se respektive slutrapport [1] samt [2].
Relevant jämförelse
Resultaten avseende samtliga golvsystem som beskrevs i den tidigare artikeln Fukt i golvsystem med modern betong i förra numret av Bygg & teknik ligger till grund för de emissionsmätningar som presenteras och diskuteras i denna artikel. För beskrivning av konstruktion, material och utförande av dessa golvsystem hänvisas till den föregående artikeln.
Denna artikel omfattar dock resultat från mätningar av emissioner i ytterligare två golvsystem. Dessa används som jämförelse främst för mätning av emissioner ovanpå ytskiktet. Det finns en mycket relevant undersökning avseende fuktrelaterad alkalisk hydrolys i golvsystem, om än utförd för länge sedan, 1995, med material som inte existerar idag. Den resulterande emissionsbilden från denna undersökning ligger till grund för kravnivån på 85 % RF på ekvivalent som gäller än idag, [3]. I syfte att kunna jämföra emissionsmätningarna ovanför ytskikten med detta arbete togs det alltså fram två referensplattor som efterliknade två av objekten i den gamla undersökningen. Referensplattorna bestod av 110 mm betong utan ovanpåliggande avjämning. Som bindemedel i betongen valdes Velox Slite från Cementa, det vill säga Ordinarie Portlandcement (OPC) utan tillsatser av slagg eller flygaska. Detta cement motsvarade bäst cementet som användes i den tidigare undersökningen. En skillnad gick dock inte att undvika. Velox Slite har en inblandning av cirka 4% kalkstensfiller, vilket inte var brukligt 1995. Detta misstänks ge en betong med lägre transportförmåga för fukt i enlighet med resonemang i [4] samt resultat i [5]. Vattenbindemedelstalet (vbt) för betongen valdes till samma som i den tidigare undersökningen, det vill säga 0,66. Ett utav referensobjekten uttorkades till 85% RF på ekvivalent djup innan mattläggning och kallas fortsättningsvis den torra referensen. För det andra objektet utfördes mattläggning en månad efter gjutning, då objektet fått hydratisera i förseglat tillstånd. RF på ekvivalent djup vid mattläggning var cirka 94%. Det objektet kallas vidare för den blöta referensen. När det gäller ytskikt för referensobjekten användes en matta från Tarkett, iQ Optima. Denna matta har ett ånggenomgångsmotstånd motsvarande den i den gamla undersökningen fast innehåller idag en annan mjukgörare.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 3/2024
Teckna en prenumeration HÄR
Dela på: