Artikelförfattare: Christian Ljungdahl, Trafikverket – Trafikverkets tillämpning har börjat! Efter flera års utveckling har Norrbotniabanan tillämpat Trafikverkets standardiserade plattrambroar i sin projektering. De 12 och 16 m långa enkelspårsbroarna, som är först ut, används nu på 25 ställen på sträckan Umeå-Skellefteå. På den kommande sträckan Skellefteå-Luleå kommer ytterligare cirka 75 broar att byggas i standardformat. Grunderna i konceptet samt de framprojekterade broarna är framtagna … [Läs mer...] om Nu kommer standardbroarna!
BETONG
Förstärkning av åldrande betongbroar
Artikelförfattare: Rickard Bergeryd, Hilti – Från forskning till hållbar verklighet Ett åldrande betongbrobestånd utgör en stor utmaning för morgon-dagens globala infrastruktursystem. Många broar närmar sig slutet av sin tekniska livslängd samtidigt som kraven på bärförmåga blir allt högre i takt med tätare och tyngre trafikflöden. Detta skapar ett stort behov av utveckling av metoder för förstärkning som inte bara är tekniskt säkra och effektiva utan som också kan dimensioneras och utföras … [Läs mer...] om Förstärkning av åldrande betongbroar
PPB räknar med spänning
Artikelförfattare: Marcin Stelmarczyk, The Green Dragon Magic, Ted Rapp, Byggföretagen, Hans Hedlund, Skanska och Ltu, Iad Saleh, NCC Sverige AB och Carsten Vogt, Betong och stålteknik Produktionsplanering betong version 4.0 kan simulera egenrörelse och spänningar i hårdnande betong. Prognosverktyget kan användas till att prediktera risker för temperatursprickor och beräkna inverkan av åtgärder för reduktion av sprickrisker, till exempel kylning av konstruktion. Den nya funktionaliteten … [Läs mer...] om PPB räknar med spänning
Ny Eurokod 2 för betongkonstruktioner
Artikelförfattare: Mikael Hallgren, Tyréns Sverige AB, fd ordförande för arbetsgruppen CEN/TC250/SC2/WG1 Alla regelverk och standarder måste med jämna mellanrum genomgå översyn, uppdateringar och förbättring, så även våra europeiska konstruktionsstandarder Eurokoderna. Sedan 2015 pågår ett gigantiskt arbete inom den europeiska standardiseringen CEN med att utforma andra generationens Eurokoder som nu publiceras under perioden 2022 till 2026 och avses att träda i kraft och ersätta första … [Läs mer...] om Ny Eurokod 2 för betongkonstruktioner
Samverkanspelare av 3D-utskriven och självkompakterande betong
Artikelförfattare: Johan Silfwerbrand, KTH Självkompakterande betong (SKB) och 3D-utskriven betong är två spännande tekniker med stor potential att öka produktiviteten inom byggsektorn. Resultatet från ett KTH-projekt visar att samverkanspelare bestående av en kvarsittande 3D-utskriven betongform med en igjuten SKB-kärna utvecklar lika hög bärförmåga som motsvarande homogena betongpelare. I försöken ingick även provning av frostbeständighet, kloridmigration och karbonatisering med litet … [Läs mer...] om Samverkanspelare av 3D-utskriven och självkompakterande betong
Beständighet hos betong med ballast återvunnen ur schaktmassor och rivningsmaterial
Artikelförfattare: Elisabeth Helsing, RISE, Linus Brander, RISE och Peter Martinsson, Swerock Som ett led i strävan mot ett mer hållbart utnyttjande av naturresurser har det påvisats, till exempel i EU-projektet RE4 (www.re4.eu), att det går att få till gjutbar betong som uppfyller ställda krav när en del av ballasten utgörs av återvunna material. Återvunnen ballast används dock i mycket begränsad omfattning i Sverige, delvis beroende på att det finns stora osäkerheter kring dess påverkan på … [Läs mer...] om Beständighet hos betong med ballast återvunnen ur schaktmassor och rivningsmaterial
Återvinning av cement från betong
Artikelförfattare: Andrzej Cwirzen, Byggmaterial, Luleå tekniska universitet Den svenska byggindustrin genomgår en grön omställning, där företag söker sätt att förbättra hållbarheten. Trots att koldioxidutsläppen kommer från många olika källor är betong en betydande bidragsgivare till koldioxidutsläppen på grund av de stora volymer som används. Huvudbindemedlet i betong är Portlandcement, som har ett högt koldioxidavtryck. Ett av de enklaste sätten att göra betong mer miljövänlig är att … [Läs mer...] om Återvinning av cement från betong
Svensk standardisering öppnar upp för nya bindemedel
Artikelförfattare: Markus Peterson, Svensk Betong, ordf. SIS/TK 190 Betong och Elisabeth Helsing, Rise I Sverige har betongbranschen satt hårda klimatmål och arbetet med att få ner betongens klimatpåverkan är intensivt. Ett etablerat sätt att sänka koldioxidutsläppen från betongen är att i allt större utsträckning använda alternativa bindemedel i stället för rent portlandcement. Idag används främst granulerad masugnsslagg (ggbs) och flygaska (FA) men tillgången på dessa är begränsad. Andra … [Läs mer...] om Svensk standardisering öppnar upp för nya bindemedel
Sprutbetong armerad med syntet och basaltfiber
Artikelförfattare: Andreas Sjölander, KTH, Erik Nordström, Vattenfall R&D och Anders Ansell, KTH I Sverige har fiberarmerad sprutbetong sedan början av 80-talet varit den dominerande bergförstärkningsmetoden. Under alla dessa år har stålfiber nästan uteslutande använts i all sprutbetong i tunnelmiljö. Nu finns dock flera alternativa fiber tillgängliga på marknaden och med det ständigt pågående arbetet att minska klimatutsläppen från byggsektorn är frågan om alternativa fiber av syntet och … [Läs mer...] om Sprutbetong armerad med syntet och basaltfiber
Betong för vattenkraftsbyggnation – utvärdering av slaggbetong efter 10 års exponering
Artikelförfattare: Ingemar Löfgren Thomas Concrete Group och Chalmers, Mårten Janz, AFRY Framtidens cement och betong kommer innehålla lägre andel ren portlandklinker, men exakt vilka bindemedel eller kombinationer av bindemedel som kommer finnas på marknaden i Sverige och därmed tillgängliga för vattenkraftens konstruktioner får framtiden utvisa. Intensiv forskning och utveckling pågår världen över med vulkanaska, flygaska från annan förbränning än kolkraftverk, slagg, kalksten, kalcinerad … [Läs mer...] om Betong för vattenkraftsbyggnation – utvärdering av slaggbetong efter 10 års exponering