Artikelförfattare: Rickard Bergeryd, Hilti
– Från forskning till hållbar verklighet
Ett åldrande betongbrobestånd utgör en stor utmaning för morgon-dagens globala infrastruktursystem. Många broar närmar sig slutet av sin tekniska livslängd samtidigt som kraven på bärförmåga blir allt högre i takt med tätare och tyngre trafikflöden. Detta skapar ett stort behov av utveckling av metoder för förstärkning som inte bara är tekniskt säkra och effektiva utan som också kan dimensioneras och utföras med minimal trafikstörning och till en rimlig kostnad.
Hållbarhetsperspektivet
Kravet på miljömässig hållbarhet i kombination med förändrade behov för både byggnader och broar stimulerar till förstärkningsåtgärder. Syftet är att befintliga betongkonstruktioner ska kunna fortsätta användas, eller efter mindre justeringar återanvändas, i stället för att rivas och ersättas. Att kunna förstärka befintliga betongkonstruktioner till en rimlig kostnad är en förutsättning för att hållbarhetsmålen skall kunna uppnås. Inom bygg- och anläggningsindustrin finns en tydlig konservatism och en tröghet i regelsystemen som ska säkerställa säkra konstruktioner. Detta är i grunden positivt eftersom säkerheten alltid måste komma i första hand. Samtidigt behöver balansen hittas för att möjliggöra införande av innovationer när evidensen för en säker och fungerande metod är tillräcklig. Att vänta på att nya metoder ska införlivas i Eurokoderna kan upplevas som en alltför långsam process. Därför finns i Europa systemet med tredjepartsgranskning där innovatörer, tekniska universitet och nationella tekniska bedömningsorgan samarbetar. Resultatet blir ett General Construction Technique Permit som utgör ett nationellt godkännande i det aktuella landet. Myndigheter i andra länder väljer normalt att också tillämpa dessa godkännanden eftersom Eurokoderna är den gemensamma grunden.
Forskning i samarbete med Bochum University
I ett omfattande forskningssamarbete med Bochum University i Ruhr har två nya metoder för förstärkning av betongkonstruktioner utvecklats och verifierats. Dessa metoder innebär eftermonterad tvärkraftsarmering och eftermonterad skjuvarmering mot genomstansning. Arbetet har bedrivits genom fullskaliga förstörande tester av förstärkta betongbalkar och bjälklag med olika dimensioner och armeringsinnehåll. Resultatet av samarbetet är två General Construction Technique Permit utfärdade av tyska DiBt. Dessa godkännanden möjliggör dimensionering och montage som är både effektiva och dokumenterat säkra. Ett Conference paper som behandlar tvärkraftsförstärkningen publicerades under senvåren 2025 och har fått stort erkännande, både för den tekniska funktionen och för metodens miljömässiga fördelar. Forskningen kring eftermonterad skjuvarmering mot genomstansning förväntas publiceras under våren 2026.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 2/2026.
Teckna en prenumeration HÄR
Dela på:








