Artikelförfattare: Nils Johansson, Lunds tekniska högskola
I höst startar ett nytt femårigt civilingenjörsprogram i brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Det är en naturlig utveckling från den nuvarande brandingenjörsutbildningen, till följd av förändringar i samhällets behov och framsteg inom området. Under de senaste åren har nya byggnadsmaterial och konstruktionstekniker introducerats, vilket skapar nya brandrisker och utmaningar för brandsäkerheten i den byggda miljön. Användningen av trä som byggnadsmaterial ökar, samtidigt som nya energisystem som använder väte och batterier blir vanligare. Klimatförändringar, som kan resultera i mer frekventa skogsbränder och andra typer naturolyckor, ställer också nya krav på framtida brandingenjörer.
Sedan 1986 har LTH utbildat ingenjörer med högkompetens inom brandteknik. Brandingenjörsprogrammet har bestått av 3,5 års studier och utvecklades först för att främst möta behoven hos de kommunala räddningstjänsterna, som behövde bättre utbildad personal för att hantera bränder och andra olyckor. Brandingenjörsexamen är också en förutsättning för antagning till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) ettåriga påbyggnadsutbildning för just Brandingenjörer (RUB). Att brandingenjörsprogrammet etablerades i Lund berodde till stor del på Prof. Ove Pettersson och på det faktum att det fanns långa traditioner av brandforskning i Lund. Prof. Sven-Erik Magnusson och Robert Jönsson gjorde stora ansträngningar för att utveckla och etablera ett mycket framgångsrikt och attraktivt program.
Innehållet i utbildningen och de egenskaper som utvecklas hos studenterna under programmet stämmer mycket väl överens med vad som föreslogs i den klassiska förslaget till innehåll i utbildningar inom brandteknik av flera framstående forskare och universitetslärare [1]. Men sedan etableringen av brandingenjörsprogrammet har framsteg inom området skett snabbt, och kunskapsmängden inom området har ökat både i bredd och djup. Samtidigt har komplexiteten och utmaningarna i samhället när det gäller bränder och andra risker förändrats, vilket har innebär ett behov av förändrad och ny kompetens. Denna förändring har påverkat den privat sektorn, som anställer många brandingenjörer, liksom kommunala räddningstjänster.
I denna artikel beskrivs grundvalen för att utveckla det nuvarande programmet till ett femårigt civilingenjörsprogram. Dessutom ges en översikt av innehållet i det nya programmet och en utblick mot framtiden.
Kunskapsutveckling
Under de senaste 35 åren har betydande framsteg gjorts inom brandtekniken. Kunskapen om mänskligt beteende vid bränder, utrymning, riskanalys, brandutredningar, brandbekämpning, skogsbränder och så vidare har utvidgats avsevärt sedan etableringen av brandingenjörsutbildningen vid LTH. Kunskapen inom flera av dessa områden är idag på en mycket högre nivå än när utbildningen startade, och andra områden är helt nya och därför inte inkluderade i den nuvarande utbildningen. Den digitala utvecklingen har också möjliggjort nya typer av numeriska beräkningar och analyser på sätt som tidigare inte var möjliga. Även om utbildningen förändrats genom åren räcker utbildningstiden inte till för att kunna tillgodogöra sig den nya kunskapen som finns. Dessutom ger längre utbildning med en större valfrihet, än vad som är möjligt i dagens brandingenjörsutbildning, studenterna möjlighet att fördjupa sig inom specifika områden och tillgodose olika kompetensbehov på arbetsmarknaden.
Artikelförfattare: Nils Johansson, Lunds tekniska högskola
