Betongkonstruktion vid Charles de Gaulle Airport, Paris. Foto: Mikael Hallgren, på resa till en av många EK-kommittémöten.
Artikelförfattare: Mikael Hallgren, Tyréns Sverige AB, fd ordförande för arbetsgruppen CEN/TC250/SC2/WG1
Alla regelverk och standarder måste med jämna mellanrum genomgå översyn, uppdateringar och förbättring, så även våra europeiska konstruktionsstandarder Eurokoderna. Sedan 2015 pågår ett gigantiskt arbete inom den europeiska standardiseringen CEN med att utforma andra generationens Eurokoder som nu publiceras under perioden 2022 till 2026 och avses att träda i kraft och ersätta första generationens Eurokoder tidigast 2026 och senast 2028. En av de första Eurokoderna i den andra generationen att bli klar var EK2 – Dimensionering av betongkonstruktioner. I det följande ges en kort sammanfattning med några nyheter och ändringar i nya EK2:s huvuddel som i Sverige publicerats som SS-EN 1992-1-1:2023.
Den europeiska standardiseringskommittén för betongkonstruktioner CEN/TC250 /SC2 tjuvstartade arbetet med uppdateringen redan 2012 med att samla in synpunkter och kommentarer på den första generationens EK2 från medlemsländerna. Dessa drygt 1000 kommentarer utgjorde underlag till revideringsarbetet. Några år senare, 2015, delgav den Europeiska Kommissionen (EU) sitt mandat M/515 med både övergripande mål för revideringen av hela Eurokodpaketet och med detaljerade listor på områden som revideringsarbetet borde fokusera på. Det var det formella startskottet för projektet. De övergripande målen som beskrevs i mandatet var:
Reducerad antalet nationellt valbara parametrar (NDP);
Öka användarvänligheten (Ease-of-use).
För EK2 har ytterligare målsättningar varit att reducera antalet sidor och lyfta bort information som kan ses som handbokstext som kan hittas i annan, kompletterande litteratur. Tydlig standardtext, det vill säga regler, skulle lyftas fram. Som ett led i förenklingen och ökning av användarvänligheten har antalet standarder inom EK2-gruppen reducerats. De tidigare delarna EN 1992-1-1 Allmänt, EN 1992-2 Broar och EN 1992-3 Behållare har slagits ihop till en ny EN 1992-1-1 med Allmänna regler och regler för byggnader, broar och anläggningskonstruktioner. Delen EN 1992-1-2 Brand har blivit reviderad parallellt och delen EN 1992-4 Infästningar kommer revideras senare. Eurokoderna publiceras nationellt av respektive standardiseringsorganisation under CEN och i Sverige gav SIS ut de två nya EK2-standarderna som SS-EN 1992-1-1:2023 och SS-EN 1992-1-2:2023 i början av december 2023. De nya standarderna finns alltså tillgängliga för påseende men de kommer inte att ersätta de nu gällande standarderna förrän tidigast 2026 och senast 2028.
Överblick nya EK2
Nya SS-EN 1992-1-1:2023 [1] omfattar 402 sidor, varav 243 sidor är huvudtext och 159 sidor är bilagor. En ambition har varit att huvudtexten ska innehålla allt som den ”vanlige” konstruktören behöver och bilagorna ska innehålla det som kan behövas i specialfall. Huvudtexten har i princip samma indelning och struktur som i gamla EK2 men tre nya kapitel har införts.
Två av de nya är inledande kapitlen 2 och 3 är administrativa varav ett med normativa referenser. Det andra administrativa kapitlet ger tydliga förklaringar till termer, definitioner och symboler som då inte behöver upprepas i huvudtexten. Det tredje nya kapitlet avser Utmattning som lyfts ut från tidigare kapitlet om Brottgränstillstånd (ULS) och även förenklats. För mer avancerad utmattningsdimensionering, till exempel med Palmgren-Miners delskadehypotes, hänvisas till en ny bilaga.
Dimensioneringsregler för klimatförbättrade betongkonstruktioner
Några viktiga nyheter i nya EK2 avser regler som underlättar och uppmuntrar användning av klimatförbättrad betong. En av dem är att tillåta en referensålder för bestämning av hållfasthetsklassen upp till 91 dygn, till skillnad från dagens standardiserade 28 dygn. Betong helt baserad på portlandcement brukar nå nära maximal hållfasthet vid 28 dygn och därefter är hållfasthetstillväxten ringa. Klimatförbättrad betong med cement ersatt av till exempel slagg eller askor har en långsammare tillväxt upp till 28 dygn men hållfastheten ökar ytterligare med ett betydande tillskott upp till 91 dygn efter gjutning. Genom att klassificera hållfasthet vid den högre åldern kan potentialen med klimatförbättrad betong utnyttjas bättre och CO2-belastningen reduceras ytterligare.
I några nya bilagor ges verktyg för ytterligare förbättring av betongkonstruktioners klimatavtryck. Dimensioneringsregler för bärande konstruktioner med återvunnen ballast ges i en ny bilaga N. På så sätt kan cirkulär ekonomi för betong beaktas även vid dimensionering av konstruktioner. Nya och mer nyanserade regler för bärighetsberäkningar av befintliga betongkonstruktioner enligt bilaga I ska hjälpa till vid återbruk av betongstommar. Och i fall där kvalitetssäkringen är skärpt och/eller det finns ett bättre statistiskt underlag för hållfastheter och dimensioner kan partialsäkerhetskoefficienter minskas enligt bilaga A och därmed leda till en minskad resursförbrukning.
