Under de senaste femtio åren har svenska geotekniker på olika sätt bidragit till den teoretiska och praktiska utvecklingen av jordpackningstekniken. Utomlands anses Sverige vara världsledande inom till exempel ytpackningen medels vibrationsvält. Under november 2018 hölls i Wien ett internationellt symposium om ytpackning – i samarbete mellan Wiens Tekniska Universitet och KTH – till minne av det banbrytande arbetet som startades i Sverige. Men även inom djuppackningen har Sverige bidragit med nya idéer som har fått användning runtom i världen. Den planerade utbyggnaden av transportinfrastrukturen, såsom höghastighetsjärnväg, kommer att ställa höga krav med avseende på projektering, genomförande och övervakning av packning. Föreliggande artikel beskriver även utvecklingen av ny packningsteknik samt dess tillämpning i praktiken. Ett praktikfall presenteras där VibroWing användes för att packa siltig sand. Packningseffekten kontrollerades genom detaljerade fältmätningar. Avslutningsvis illustreras hur sättning i sand kan beräknas där inverkan av ökningen i horisontellt jordtryck, som uppstår på grund av djuppackning, kan beaktas.
Vibrationspackning kan vara en kostnadseffektiv jordförstärkningsmetod, förutsatt att den planeras och utförs på ett ändamålsenligt sätt, men kräver en aktiv medverkan av geoteknikern redan vid projekteringen och under genomförandet. En central, men ofta bortglömd fråga är, om – och i vilken utsträckning – jordpackning erfordras. Den andra, för projektets kostnadseffektivitet viktig fråga är valet av adekvata packningskriterier. Ibland väljs packningskrav utan närmare eftertanke, som kan leda antingen till överpackning och för höga kostnader, eller otillräcklig packning med oönskade sättningar till följd. Användningen av moderna fältundersökningsmetoder, såsom trycksondering med porvattentrycksmätning (CPTU) eller dilatometer sonden (DMT) och nya tolkningsmetoder ger värdefull information som lämpar sig särskilt för sättningsberäkningar. En viktig aspekt, som normalt inte beaktas vid sättningsberäkningar, är den överkonsolideringseffekt som uppstår i sam-band med ökningen av det horisontella effektivtrycket.
Nya stambanor för höghastighetsjärnväg
I Sverige planeras i dagsläget en om-fattande utbyggnad av järnvägsnätet i form av nya stambanor för höghastighets-järnväg med största tillåtna hastighet (STH) upp till 320 km/h. De första etapperna, Ostlänken (Järna-Linköping) och Göteborg-Borås, projekteras för STH 250 km/h på konventionellt ballastspår medan övriga sträckor (Linköping-Borås, Jönköping-Malmö) planeras med fixerat spår i spårplatta av betong och STH 320 km/h. Med fixerat spår minskar möjligheten till spårjustering påtagligt vilket resulterar i mycket strikta sättningskrav under bankens livslängd. För att kontrollera egensättningarna i banken kommer därför stor vikt behöva läggas på packningsarbetet och materialegenskaperna som ska ge ett styvt och homogent packat material som minimerar omlagring och nedbrytning under driftskedet. Även för konventionellt ballasterat spår finns det stora potentiella besparingar i form av minskat underhåll om packningen utförs med omsorg. I AMA Anläggning, tabell CE/3, föreskrivs att packning med vält ska ske i minst 6 överfarter. För att uppnå de egenskaper som krävs för höghastighetsjärnväg kommer ett mer omfattande packningsarbete att krävas och således nya rekommendationer eller föreskrifter.
Artikelförfattare:
Karl Rainer Massarsch, Geo Risk & Vibrations Scandinavia AB
Carl Wersäll, KTH, Avd. Jord- och Bergmekanik
Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 1/19
Dela på:





