• ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning

Annons
  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • GOLV OCH GRUND
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING / Borrad grundläggning – en uppdatering

Borrad grundläggning – en uppdatering

2 februari, 2021

Borrad grundläggning – en uppdatering

Artikelförfattare: Håkan Bredenberg, Bredenberg Teknik AB, Gunnar Westberg, Sweco, Sverige och Mats Larsson, Sweco Sverige

Borrning inom grundläggningstekniken handlar i stor utsträckning om att borra ner rör i marken, ner till bärkraftiga jordlager eller berg. Röret kan vara en påle, en del av en borrad spont, ett dragstag, eller någon annan komponent i grundläggarens verktygslåda. Behovet av att använda borrade rör för grundläggningsändamål kan dateras till att grundläggning flyttade in till urbana miljöer, där tidigare tillämpade tekniklösningar för att installera pålar, nämligen slagning, hindrades av befintliga installationer och tidigare utförda grundläggningar och utfyllnadsarbeten.

Ett typiskt exempel utgjordes av grundläggningen av ett hamnmagasin på 1960-talet i Frihamnen i Stockholm. I läget för det planerade stora magasinet fanns en sprängstensfyllning utlagd på mäktiga lager lös lera, och där stora och ojämna sättningar pågick, och beräknades pågå, under lång tid. Det var uppenbart att den bästa lösningen var att föra ned lasterna från magasinet till berg. 

Vid den tiden etablerad standardlösning för grundläggning vid mark med lös lera (slagna betongpålar) kunde inte tillämpas, eftersom fyllningen bestod av storblockig sprängsten. Det bestämdes därför att grundläggningen skulle ske på pålar i form av massiva stålstänger nedförda till berg, genom fyllningen och den underliggande leran. Installationen av stålstängerna skedde genom stålrör nedförda till bärkraftigt berg. Pålarna benämndes stålkärnepålar och var det första projektet där sådana pålar användes.

Den teknik som vid den tiden fanns tillgänglig för att driva ned stålrör med stor diameter (cirka 300 med mera) genom jordlager innehållande hinder var så kallad linstöt, vilket var en etablerad teknik tillämpad inom brunnsborrning. En massiv stålhejare kopplad i en lina fick falla fritt mot berg- och jordmaterial vid rörspetsen, varvid berg- och jordmaterialet krossades så att röret kunde slås nedåt. En fastsvetsad ring vid rörspetsen, inne i röret, svarade för att hejarens slagimpuls gav röret en nedåtriktad slagkraft, när hejarenergin inte förbrukades för krossning av jord- och bergmaterial under rörspetsen. 

Teknikutveckling

Fastän nämnda teknik fungerade såtillvida att pålar med åsyftad funktion producerades (magasinet står fortfarande kvar, utan påvisbara sjunkningar) så var det uppenbart att teknikutveckling avseende borrningen av rören var både önskvärd och möjlig. Genom att kombinera nya innovativa tekniklösningar med teknik från slående och roterande borrning för bergborrning tog man fram nya metoder för borrning av rör, med mångdubbelt större effektivitet och kapacitet än vad som uppnåddes med linstöt. 

Borrad grundläggning – en uppdatering

Figur 1: Bild visande ett exempel på utveckling av stålrörspålar. Prov-dragning av gängad skarvhylsa. Foto: SSAB.

Borrade rör

Utvecklingen av teknik för borrad grundläggning innehåller även utvecklingsarbete för rörelement som konstruktions-element. Under 1960-talet ökade kraftigt antalet grundförstärkningsarbeten i tätorter. Ruttnande träpålar och rustbäddar ersattes med nya pålar och nya lastfördelande konstruktioner. Pålarna utgjordes till en början av betongpålesegment som med användande av ett stort antal skarvar trycktes ned genom lösa jordlager till bärkraftig nivå.

Hanteringen av de tunga påldelarna i trånga källarutrymmen, tillsammans med behovet av att skapa tillräckligt mothåll för tryckningen, medförde att stålrör med relativt liten diameter istället kom att användas som grundförstärkningspålar. Vinsterna i arbetsmiljö och övriga produktionsförutsättningar blev mycket stora. 

Det låg förstås då nära till hands att överväga om inte stålrörspålar också kunde användas istället för betongpålar även i andra sammanhang. Där fanns en marknad som årligen omsatte cirka 1miljon meter pålar per år. Branschen var dock inte särskilt intresserad av en sådan utveckling, bland annat med tanke på de stora investeringar man gjort ifråga om fabriker och maskiner för betongpålning. 

Istället kom utvecklingsarbetet till stor del att bedrivas i Finland, vid Tammerfors tekniska högskola, med rörtillverkaren Ruukki (idag ingående i SSAB) som medintressent. Forskningsarbetet resulterade i ett 20-tal avhandlingar och att tekniklösningar för stålrörspålar i ett stort dimensionsspann togs fram och kom ut på marknaden. Idag utgörs omkring hälften av alla installerade (cirka 2 miljoner meter per år) pålar av stålrörspålar, och kompletta lösningar (skarvar, dimen-sioner, stålsorter, påltillbehör) finns för alla lastintervall, både som slagna och borrade stålrörspålar.

Resurser för utförande av borrad grundläggning

Till skillnad från betongpålning, som kräver stora och relativt dyra resurser för produktionen, så kan borrade rörpålar installeras med lättare, enklare och mer allmänt förekommande maskiner. I dagsläget utförs en stor del av borrad grundläggning av i sammanhanget små företag specialiserade på borrning. De stora svenska grundläggningsföretagen, dotterbolag till byggjättarna, utför borrning eller anlitar ofta nämnda specialister som underentreprenörer, där borrad grundläggning ingår i entreprenaderna. 

Beträffande teknikutveckling innebär det att den sker i små steg av typen successiv förbättring av existerande lösningar. Lönsamheten (styrd av ganska hård konkurrens) för verksamheten medger tyvärr inga mer omfattande utvecklingsprojekt, exempelvis sådana som skulle resultera i kraftigt ökad produktion eller stora miljömässiga förbättringar, beträffande borrtekniken.

De borrningsföretag som kan utföra borrad grundläggning har en livskraftig branschorganisation, som kan initiera teknikutvecklingsprojekt. Naturligt nog är fokus mer på områden som innebär större borrningsvolymer än grundläggning, exempelvis brunnsborrning och utförande av borrhålslager i berg, för värme och kyla. Det hindrar förstås inte att förbättrad teknik för borrning inom dessa tillämpningar också kan komma grundläggningsapplikationer till godo.

Kompetens

En väldigt viktig aspekt vid grundläggningsborrning består i kompetensen hos personal som arbetar med borrningen. Att kunna hantera de komplexa system av mekanik och hydraulik som finns i systemet för borrning kräver både intresse, kunskap och erfarenhet. Borrning är något av en konst. De stora resurser i fråga om kraft, tryck och flöden som står till borrarens förfogande kan fel använda leda till katastrofala resultat i form av sättningar, för stora uppspolade jordvolymer och skador på till borrningen angränsande konstruktioner och anläggningar. Av utbildningar för borroperatörer kan nämnas Svensk Grundläggnings utbildningar för yrkesarbetare (leder fram till yrkesbevis (9)) och branchorganisationen Borrföretagens utbildningar.

Applikationer, marknadskunskap

Borrad grundläggning används i första hand inom följande applikationer:

– borrade pålar, exempelvis stålrörspålar uppdelade på mikropålar (<300 mm) och grova stålrörspålar (>300 mm), grävpålar, stålkärnepålar och injekteringspålar.
– stagförankringar
– borrade sponter

Dom regler/föreskrifter/standarder som styr utförandet är bland annat utförandestandarder för Mikropålar SS EN 14199 och för grova stålrörspålar/grävpålar SS EN 1536 samt Anläggnings AMA 20. 

En fråga är i vilken omfattning nämnda tillämpningar behärskas av projektörer som har att ombesörja att byggherren får bästa lösning för sitt objekt. Svaret torde vara att det i flertalet fall finns en allmän medvetenhet om att borrad grundläggning existerar, men att närmare kunskap om förutsättningar, teknik,
kostnader och produktionstider ibland saknas. I de fall sådan kompetens är styrande för genomförande av geotekniska undersökningar och produktionsplanering är sådan brist på kunskap givetvis till nackdel för byggherren och övriga i projektet ifråga berörda. 

Om exempelvis borrade pålar är den bästa lösningen, men utförda geotekniska undersökningar inte omfattat bestämning av berglägen kan förstås undersökningsinsatsen betecknas som bristfällig. En vanligt förekommande jordbergsondering avslutas 3 meter efter påträffad bergnivå. Relevant som underlag för borrad entreprenad är att jordbergsonderingen avslutas 3 m efter detekterad sprickfri nivå.

Borrad grundläggning – en uppdatering

Figur 2: Borrad rörspont, projektet Innovationen i Stockholm, byggherre Oscar Properties, geokonstruktör Bredenberg Teknik AB, entreprenör BESAB.

Kunskap hos geoprojektörer

För att fördelarna med borrad grundläggning ska kunna komma till sin rätt i respektive projekt är det förstås viktigt att geoteknikern/geokonstruktören har adekvata kunskaper ifråga om planering, utförande och utvärdering av geotekniska undersökningar samt geometodiken. En genomläsning av produktionsstyrande dokument (PM-Geoteknik, MUR) visar att nämnda förmågor ofta är bristfälliga, vilket kan medföra onödiga kostnader och problem för byggherren och andra berörda. Förklaringen till att kunskapen är otillräcklig kan förklaras av att kompetensen successivt byggts upp genom negativa erfarenheter istället för genom systematisk inlärning och uppföljning.

Eftersom det är fråga om ett relativt begränsat antal personer som återkommande hanterar nämnda planering (utredande geotekniker) borde det genom riktade åtgärder gå att åstadkomma substantiella förbättringar. Detta borde vara en fråga för såväl tillverkare, utförare som planläggare beträffande borrad grundläggning. Men eftersom det är fråga om parter med mycket olika förutsättningar beträffande anknytningen till projekten så är det kanske svårt att åstadkomma någon mer riktad samordning av uppbyggnad av kompetens.

Viktiga källor till information, dimensionering och teknik för borrad grundläggning återfinns i Pålkommissionens PM och rapportserie www.palkommissionen.org. En fördel är att dokumenten kan laddas ner som pdf-dokument, kostnadsfritt. I referenslistan i slutet av denna artikel redovisas en lista visande några användbara rapporter. Även hos SGF (Svenska geotekniska föreningen) www.sgf.net finns värdefull kunskap i olika handlingar och även dessa går att laddas ned kostnadsfritt. 

Kunskap hos utförare

Risk finns att för stort ansvar läggs på borroperatören när det gäller avslutning av borrning i berg. Vad är exempelvis ”bra friskt berg”? En konsekvens av detta kan vara att den efterföljande verifieringen, av geoteknisk bärförmåga genom dynamisk provbelastning, visar på att projekterad geoteknisk bärförmåga ej uppnås.

Framtida teknikutveckling

Bortsett från de begränsade incitamenten och resurserna för teknikutveckling inom området borrad grundläggning kan man konstatera att det inte saknas önskemål. Bland dessa kan nämnas:

– förbättringar beträffande omgivningspåverkan. 

Fortfarande innebär borrad grundläggning, fastän generellt sett mindre omgiv­ningsbelastande än många alternativa metoder, buller, vibrationer och andra
negativa påverkningar för omgivningen. Här finns en betydande förbättringspotential, exempelvis utveckling av elek­triskt drivna borrmaskiner. Risk för alltför stor uppspolning av material är en annan fråga relaterad till omgivningspåverkan. Spolmedium som vid borrning evakuerar okontrollerat utanför pålelementen kan i skredkänslig terräng orsaka skada genom att förhöjda por- och/eller lufttryck uppstår under borrning i jorden.

– förbättrad penetrationsförmåga vid hinder i marken. 

Exempelvis brukar konventionell DTH-borrning (Down The Hole-hammer) stoppas av trävirke i marken, vilket är en stor nackdel när borrad grundläggning utförs i stadsmiljö där det finns befintliga träpålar och trärustbäddar.

– snävare toleranser beträffande rakhet och installation av borrade rör. 

Bärförmågan för rörpålar beror i hög grad på vilken rakhet (frånvaro av krökning) som uppkommer för det nedborrade röret. Avvikelse från förutsatt läge och riktning i ansättningspunkten genererar tilläggskrafter för till påle anslutande konstruktioner, vilket kan leda till behov av oförutsedda tilläggskonstruktioner.

– automatisk dokumentation av borrningsförloppet.

Den ”borrdagbok/borrlogg” som brukar användas för dokumentation av respektive borrhål kan sakna uppgifter som är av intresse, exempelvis vid utvärdering av geoteknisk jordartsprofil och vid frågor som avser uppspolad jordvolym. De uppgifter som dokumenterar utförda insatser och resultatet av dessa borde, i vart fall till vissa delar, kunna digitaliseras med system för automatisk registrering av borrparametrar jämförbart med geoteknisk sondering som ger en digital dokumentation av utförandet. System finns för digital dokumentation med instrument byggda av robusta material anpassade för registrering av borrparametrar. Med hjälp av interna GPS-mottagare och är anslutna till respektive organisations nätverk överförs mätningar och registreringar. De geotekniska karaktäristiska av jorden över-förs i realtid. I syfte att underlätta för borroperatören att dokumentera och kvalitetssäkra borrningsarbetet till exempel vid hinder i mark eller som hjälp-medel vid bedömning av ”bra sprickfritt berg”. 

– nya tekniklösningar för borrning. 

Borrmaskiner drivs idag med antingen luft eller med vatten (Wassara). Man har i experimentsyfte undersökt andra tekniklösningar, exempelvis högfrekventa vibrationer (Sonic Drilling) och roterande borrning med mycket hög rotationshastighet. Det återstår att implementera ny teknik till utrustning anpassad för produktionsmiljö. 

– ökad Livslängd.

Rörmaterial för borrad grundläggning består idag uteslutande av stål. Tyvärr rostar stål exponerat mot jord och grundvatten med tiden bort, låt vara i relativt långsam takt (i lera cirka 2 a’ 4 millimeter per 100 år). Om annat material, exempelvis sådant baserat på kolfiber eller rostfritt stål DUPLEX, används så skulle korrosionsaspekten elimineras, och den ökade kostnaden kanske leda till en förbättrad kostnadsbild sett över de borrade rörens funktionstid. 

Effektivare utnyttjande av stål och betong i pålar, samverkanspålar, är en del av Pålkommissionens tekniska verksamhet och projekt pågår.  

Referenser

[1] Bredenberg H., Rapport 97, ”Stålkärnepålar – Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll”, Linköping 2000
[2] Bredenberg H. m fl, Rapport 104, ”Borrade stålrörspålar – Anvisningar för projektering, dimensionering och kontroll”, Linköping 2010
[3] Bredenberg H., Clifford F., ”Stålkärnepålar – erfarenheter och praxis”, Bygg & teknik, nr 1/16, 2016-01-22,
[4] Bredenberg H., Adding L., Sjökvist K., “Construction of a Pile Wall in a Rock filled Dam”, ICSMFE, 10.th international Conf on Soil Mechanics, proceedings, vol1, pp 57 -64, Stockholm 1981.
[5] Bredenberg H., ”Borrad spont löser grundläggningsproblem”, Bygg & teknik, vol94, nr 1, pp49-55, Stockholm januari 2002.
[6] Bredenberg H., Leander M., Thorson M., ”Borrad spont vid kärnkraftsreaktor”, Bygg & teknik, nr pp19-22, Stockholm 2006.
[7] Bredenberg H., Rigert R., Gulevski K., och Johannesson B., ”Spontning i flaskfabriken”, Bygg & teknik, nr 1, pp41-45, Stockholm januari 2008
[8] Bredenberg H., “Scandinavian Drilled Micro Pile Walls”, International Society for Micropiles, proceedings, Toronto, September 26-30, Canada 2007.
[9] Artikel i Bygg & teknik 1/19 “Kompetenta operatörer på grundläggningsmaskiner har yrkesbevis”
[10] SGF Rapport 1:2013 Geoteknisk Fälthandbok. SGF:s fältkommitté
[11] SGF Rapport 4:2012 Jb sondering. SGF:s fältkommitté
[12] Bredenberg H, Larsson M et al. ”Borrteknik för minimering av marksättningar vid borrad grundläggning”, Bygg & teknik, 2014, nr 1/14.

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik nr 1/2021.

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • En ny typ av RD® pålvägg
    En ny typ av RD® pålvägg
  • Ny vd och koncernchef på Sweco
    Ny vd och koncernchef på Sweco
  • Talboom blir en del av Sweco
    Talboom blir en del av Sweco
  • Grundläggningsdagen 2020
    Grundläggningsdagen 2020
  • Tomas Carlsson är utsedd till ny koncernchef för NCC
    Tomas Carlsson är utsedd till ny koncernchef för NCC
  • Brandskydd i fasader kräver ett helhetsperspektiv
    Brandskydd i fasader kräver ett helhetsperspektiv
  • Ny ordförande för Geoforum Sverige
    Ny ordförande för Geoforum Sverige
  • Energilagringstjänster kan minska koldioxidutsläppen
    Energilagringstjänster kan minska koldioxidutsläppen

Inlagd i: GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING, Ur senaste numret 3

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem

Sök på Bygg & teknik

Ledare

Nu lämnar vi, kliver in och siktar framåt!

Så har vi lämnat 2020 och klivit in i 2021, men det flesta har siktet mot 2022 redan. Vi har ett spännande och intressant år framför oss där vi måste anpassa oss efter nya utmaningar nästa år. Letar man i Byggnytt-sidorna hittar man på sid 10 en notis om att Regeringen har lagt fram ett lagförslag om klimatdeklarationer för byggnader. Det föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. En … [Läs hela ledaren...]

Event

Grundläggningsdagen på Stockholmsmässan

Grundläggningsdagen 2021

7 oktober, 2021 på Stockholm är det äntligen dags för en ny Grundläggningsdag. Bygg & teknik är som vanligt på plats och delar ut ett fullproppat temanummer om Geoteknik och grundläggning. GD 2021 kommer ha fyra huvudteman: – Nya tider (För dig under 35 år! Seniora, hjälp till att lyfta fram/uppmuntra våra yngre. Som vanligt är ordet […]

Nordbygg framflyttat till 2022

Besök oss på Nordbygg! 26-29 april 2022. OBS! NYTT DATUM. Bygg & teknik har ställt ut på samtliga Nordbygg sedan mässan startade. 2022 är inget undantag. Välkommen förbi vår monter C05:04 (första till vänster i C-hallen från huvudentrén). Där kan du hämta ditt eget exemplar av Bygg & teknik. Välkommen!

Byggnytt

Skredet i Gjerdrum

Kvicklereskredet i Ask, Gjerdrum, inträffade natten till onsdag den 30 december. Några minuter innan kl. 04 kom första nödsamtalet och när man konstaterat att det inträffat ett omfattande skred … [Läs mer...]

Ras och skred – hur förebygger vi det vid nybyggnation och planering?

Inför nybyggnation i Sverige kräver plan- och bygglagen att man visar att marken är lämplig med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Ur geo­teknisk syn­vinkel innebär det att man … [Läs mer...]

Medel till hållbar stabilisering av muddermassor

Muddring och hantering av muddermassor påverkar miljön. För att minska miljöpåverkan kan stabilisering vara en metod för att begränsa spridningen av föroreningar i muddermassor. De stabiliserade … [Läs mer...]

Bidrag för åtgärder mot skred längs Göta älv

Statens geotekniska institut (SGI) har beslutat att bevilja sammanlagt 92 miljoner kronor i statliga bidrag för att öka stabiliteten i Göta älvdalen. Det är kommunerna Vä­nersborg, Ale och Göteborg … [Läs mer...]

Kajsa Hessel blir vd för AB Svensk Byggtjänst

Kajsa Hessel har utsetts till ny vd för AB Svensk Byggtjänst. Kajsa kommer närmast från tjänsten som regionchef hos Sweco. Hon tillträder den nya tjänsten den 1 april och efterträder Urban Månsson som … [Läs mer...]

Ny vd för Byggmaterialindustrierna

Anna Ryberg Ågren blir den 1 februari ny vd för Byggmaterialindustrierna och kom mer närmast från en tjänst som hållbar hetschef för den familjeägda trähusindustrin Derome, med verksamhet ”från skog … [Läs mer...]

Årets Byggchef 2020

Årets Byggchef 2020 heter Liselott Bergkvist och arbetar på Peab Bygg Bostad Väst som regionchef. I sin roll som regionchef ansvarar Liselott Bergkvist för 220 yrkesarbetare och tjänstemän. Största … [Läs mer...]

Se Boverkets PBL-dagar 2020 i efterhand

Den 25–26 november 2020 genomförde Boverket en konferens online med föreläsningar och dis­kussionsseminarier om aktuella PBL-frågor. Konfe­rensen vände sig till alla som arbetar professionellt med … [Läs mer...]

masonite_flexibla_byggsystem

LCA-rapport om klimatavtryck för flerbostadshus

I en livscykelanalys utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet framgår det att Masonite Flexibla Byggsystem lämnar klart minst klimatavtryck för flerbostadshus – av de sex byggsystem som hittills har … [Läs mer...]

Stor takmonterad solcellsanläggning

Brandimpregneringsföretaget Woodsafe anlitar solenergiföretaget El av Sol Nordic för att bygga Västman­lands största takmonterade solenergi­anläggning på deras fabriker. Anlägg­ningen kommer att ha en … [Läs mer...]

Bästa examensarbete på Grundläggningsdagen

Bästa examensarbete på Grundläggningsdagen

Vinnarna av Bästa examensarbete 2019 blev Matilda Harlén och Gabriella Poplasen från Chalmers Tekniska högskola för Excavation in Soft Clay. Vinnarna utsågs med följande motivering: ”Examensarbetet är … [Läs mer...]

Återbruksidé ledde till seger i casetävling

I rekordhög konkurrens står Emilia Bylund Månsson och Ella Erkman från Linköpings Universitet som segrare i WSPs årliga innovationstävling 100H. Med sin affärsidé ”Planera med Projektkompis” har de … [Läs mer...]

Vinnarna i Årets Fasad 2020

Under Fasadforum som i år sändes digitalt utdelades priset för Årets Fasad! Vinarna är: Kategorin Renovering/restaurering – Residenset i Kristianstad: Kulturhistoria väl värd att bevara. Landet är … [Läs mer...]

2020 års guldmedaljör – Ingemar Löfgren!

Svenska Betongföreningens guldmedalj delades ut under Betongdagen den 19 november till professor Ingemar Löfgren. Sedan 2009 är Ingemar FoU chef på Thomas Concrete Group. Han är teknisk doktor och … [Läs mer...]

Klimatdeklaration ska minska byggnaders klimatpåverkan

Regeringen har överlämnat en lagråds­remiss med förslag på att införa en ny lag om klimatdeklaration för byggnader och en ändring i plan- och bygglagen. Syftet med den nya lagen är att minska … [Läs mer...]

Avancerad fjärrmätning har aldrig varit enklare

Många av dagens fjärrmätningssystem som används i byggbranschen för att hålla koll på temperatur och fukt kräver en hel del av sina användare. Med Celsicom Easy Connect introduceras en ny standard för … [Läs mer...]

Ny utfackningsvägg

Tätt hus snabbt, skräddarsydda lösningar för varje projekt, samt dessutom klimateffektivt och levererat ”just-in-time” tillsammans med övriga leveranser till bygget. Skandinaviska Byggelement lanserar … [Läs mer...]

Nya designmöjligheter med enkel installation

Solo Matrix är det senaste tillskottet i Ecophons frihäng­ande Solo-sortiment. Ljudabsorbenten finns i flera storlekar, ett breddat kulörutbud och klick­as enkelt på plats i Connect-bärverket i taket. … [Läs mer...]

Branschens första fossilfria byggfolie

Som ett led i att minska sin miljöpåverkan har T-Emballage Bygg utvecklat en byggfolie baserad på grön bioplast. Byggfolien T-Tät Standard BIO består till 90% procent av fossilfritt material och … [Läs mer...]

Klimatförbättrad prefabbetong

Peab Byggsystem gör en storsatsning på klimatförbättrad prefabbetong och lanserar två nya produkter: ECO-Pre­fab och ECO-Stomme. Produkterna reducerar koldioxidutsläppen med 35 procent jämfört med … [Läs mer...]

Förlags AB Bygg & teknik, Box 2053, 135 02 Tyresö • Telefon 08-408 861 00 © Copyright 1909 - 2019 • Alla rättigheter reserverade.