Figur 1: Utvärderat djup till berggrunden (DTB) från Jb-sonderingar på projekt Tvärförbindelsen (svarta punkter, överlagda på den konstruerade digitala höjdmodellen och satellitbild från Google earth.
Artikelförfattare: Abbas Abbaszadeh Shahri, Tyréns, Chunling Shan, Tyréns / KTH och Stefan Larsson, KTH
Rumslig fördelning av djup till berggrunden (DTB) är en viktig och utmanande fråga i många geotekniska tillämpningar. På grund av att DTB associeras med säkerhet och ekonomi i jord- och bergkonstruktioner kan generering av mer precisa modeller vara av avgörande betydelse. Med hjälp av resultat från Jb-sonderingar för ett infrastrukturprojekt i Stockholm har vi skapat en optimerad visualiserad 3D -prediktiv DTB-modell via en automatiserad artificiell intelligent datormetod (AI) och jämfört den med den metod som ofta används, det geostatistiska verktyget Ordinary Kriging (OK).
Modellering av bergtopografi – En geoteknisk utmaning
Underjordisk modellering blir alltmer en nödvändig del av tredimensionell (3D) stadsplanering. För att skapa en informativ och användbar modell under jordytan måste olika typer av data kombineras. Planerare och ingenjörer letar efter kunskap om platsen för geologiska diskontinuiteter och gränserna för lösa sediment samt deras geotekniska egenskaper. Därför är rumslig fördelning av djup till berggrunden (DTB, depth to bedrock) av stort intresse för geoteknisk modellering och riskbedömning [1, 4]. Som ett generellt intresse är visualiserade DTB-modeller viktiga verktyg för att beskriva komplexa geologiska förhållandena. Detta innebär att det är en utmanande uppgift att generera noggranna modeller som har inverkan på kostnaderna och riskerna i geotekniska projekt [3].
Geotekniska sonderingar ger endast punktbaserade data. Detta innebär att osäkerheten i prediktiva modeller är stora på grund av flera svårigheter såsom begränsad tillgång till ett helt område, kostnader för undersökningar och avstånd mellan sonderingar. Traditionellt använder sådana förutsägelser ofta olika geostatistiska interpoleringstekniker mellan sonderingspunkterna. Resultat från geofysiska undersökningar kan också korreleras med geoteknisk information, men jämfört med geotekniska sonderingar kan dessa data inte bara vara komplexa och tidskrävande utan också ha logistiska problem. De bör därför utföras av experter som är bekanta med testmetoden. Dessa problem innebär att kvalitén hos en genererad 3D DTB –modell beror på kvaliteten på tillgänglig information om området, den tillämpade metoden samt korrelerade variabler. Därför är det inte alltid klart vilken metod som ger det mest ändamålsenliga och korrekta resultatet.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 1/2022
Teckna en prenumeration HÄR
Dela på:
