Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en vägledning för naturbaserade lösningar och länsstyrelserna ställer allt oftare krav på att erosionsskydd skall vara naturanpassade. Vad innebär detta och hur skall jag som geotekniker och projektör tänka?

Historiskt har människan bosatt sig nära vatten för att nyttja vattnets möjlighet för transport när inga landbaserade vägar fanns eller var outbyggda. Närheten till vatten har alltid tilltalat människor och det är i närheten av stränder som många fastigheter och mycket infrastruktur i dag finns lokaliserade. Men klimatets förändring leder till att havet stiger och att fler extremhändelser förväntas inträffa. En högre havsnivå och fler stormar kommer att påverka kusten. Ökad nederbörd och skyfall leder till ökande flöden i vattendrag. Sammantaget kommer det att påverka erosionen i utsatta områden längs kusten och längs vattendrag. Traditionella lösningar för att hantera erosionsproblemen har ofta varit att bygga ett erosionsskydd av sprängsten i form av en stenskoning. Traditionella lösningar med sten har ofta visat sig ge problem på andra ställen vid sidan av, eller nedströms.

Vad menas med naturbaserade lösningar och varför är dessa lösningar bra?

The International Union for Conservation of Nature (IUCN) definierar naturbaserade lösningar som åtgärder för att skydda, hållbart förvalta och återställa naturliga eller skapade ekosystem för att kunna hantera samhällsutmaningar och samtidigt vara till nytta för människor och gynna den biologiska mångfalden. Exempel på naturbaserade lösningar kan vara naturanpassade erosionsskydd som både skyddar mot erosionens negativa effekter och samtidigt är gynnsamma för den biologiska mångfalden.

Traditionella erosionsskydd i form av stenskoningar, betonghålblock eller liknande har ofta en negativ effekt på naturen. Den biologiska mångfalden påverkas negativt och mer erosion kan uppstå nedströms eller vid sidan av erosionsskyddet. Ett naturanpassat erosionsskydd kan bestå av både mjuka och hårda delar. Skyddet anpassas efter de förutsättningar som finns på platsen vad gäller växtlighet, sediment, och så vidare, se figur 1.

Hur skall man planera och tänka i samband med strandnära områden? 

Erosion är en naturlig process och finns det en möjlighet att låta stranden forma sig naturligt så är det den bästa lösningen. Om en fastighet eller om infrastruktur ligger för nära stranden, så att den hotas av erosion, bör man fundera på en lämplig lösning för att hantera problemet. En lösning kan vara att flytta bebyggelsen eller infrastrukturen längre från vattnet och låta den dynamiska stranden fortsätta ändra sig på ett naturligt sätt. En annan lösning kan vara att anlägga någon form av erosionsskydd, som med fördel kan vara ett naturanpassat erosionsskydd. 

När en erosionsskyddande åtgärd planeras måste syftet med skyddet vara genomtänkt och tydligt så att resultatet blir det förväntade. Är syftet att bevara eller skapa en sandstrand bör inte växter planteras. Det kan innebära att stranden kommer att fortsätta att erodera men å andra sidan kan stranden utvecklas naturligt om utrymme finns. Är däremot det viktiga att behålla strandlinjen och inte förlora mer mark så är kanske kraftig vegetation en bra lösning på erosionsproblemet.

En annan viktig fråga att ställa sig är vilken nytta för miljön vi vill åstadkomma? Är det en bra miljö för fisk och bottenlevande växter och djur som ska utformas eller ska det skapa bra förutsättningar för fåglar eller insekter? Finns andra värden att ta hänsyn till? Kan skyddet gynna friluftslivet och bidra till estetiska värden, eller finns det andra samhällsvärden till exempel turism som skulle dra nytta av en naturbaserad lösning? Olika nyttor och intressen behöver tydliggöras.

Vad är det som gör att en plats utsätts för erosion? 

Erosion är den nednötning och transport av jord och berg som bland annat orsakas av vind, rinnande vatten och vågor. Erosion är en del av sedimenttransporten och är en ständigt pågående naturlig förändringsprocess i landskapet. För att erosion skall ske måste det finnas eroderbara jordarter, såsom sand eller silt, på platsen. Det måste också finnas krafter som flyttar jordmaterialet, såsom vågor, strömmande vatten eller is. Stranderosion uppkommer då krafterna från vattnet eller isen är tillräckligt stora för att flytta jordmaterialet. Erosionsprocesserna vid kusten skiljer sig från erosionsprocesserna i ett vattendrag [1], [4]. 

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 1/2021.

Artikelförfattare
Per Danielsson, SGI, Ordförande SGF AG Stranderosion
Anette Björlin, SGI, SGF AG Stranderosion
Gunnel Göransson, SGI, SGF AG Stranderosion