– så hanteras det i praktiken För några år sedan införde Boverket ett krav på konstruktionsdokumentation i EKS. Hur har detta krav hanterats i praktiken, och vilken kvalitet har konstruktionsdokumentationens innehåll? För att undersöka detta genomförde vi en förstudie där innehållet i ett åttiotal exempel på konstruktionsdokumentation utvärderades. Studien fokuserade på byggnader i vilka många personer vistas, till exempel flerbostadshus, kontor och skolor. Kravet i EKS 2016 införde … [Läs mer...]
Driver ackord till rätt engagemang för produktivitet i byggprojekt?
Byggsektorns produktivitetsutveckling rapporteras återkommande att vara svag, ja i vissa fall uppges den vara negativ. McKinsey Global Institute (2017) pekar bland annat på att produktiviteten inom byggsektorn i princip stått stilla sedan 80 år tillbaka. På forskargruppen Industriellt och hållbart byggande vid Luleå tekniska universitet driver vi forskning kring byggsektorns produktivitet och studerar frågor som vad är produktivitet för byggproduktion, hur kan man mäta produktivitet och vilka … [Läs mer...]
Köldbryggor i sandwichelement
Köldbryggor är i många projekt ett styvmoderligt behandlat område. Vid energiberäkning för att uppfylla energikrav enligt BBR ska hänsyn tas till köldbryggor. Ofta beräknas dock inte värmeförlusterna genom köldbryggorna utan ett påslag på 20-30 procent av transmissionsförlusterna (∑(Ui*Ai)) används istället. Därmed anses kravet att ta hänsyn till köldbryggor vid energiberäkning vara avklarat. Men hur bra är det med ett generellt påslag? Vilka faktorer påverkar andelen köldbryggor och hur kan … [Läs mer...]
Minska behovet av importerad el med effekt- och energireducerande åtgärder i småhus
Elbehovet ökar ständigt på grund av allmän ”elektrifiering” av samhället. Hög andel elvärme, särskilt i småhus, för liten överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige och stängning av kärnkraftverksreaktorer är bland orsakerna till effektbrist under kalla perioder den senaste vintern. Komplettering har därför måst ske genom import av ”smutsig el” från våra grannländer, i regel baserad på brunkol och kärnkraft. En miljömässigt föga lämplig lösning. Behovet av effekt- och energibesparingar … [Läs mer...]
SINOM
– Ett smartare sätt att planera underhålls- och renoveringsåtgärder Idag är det svenska byggnadsbeståndet relativt gammalt. För att uppfylla dagens byggnormer och krav (till exempel. funktionella, säkerhets- och estetiska krav) behöver omfattande underhålls- och renoveringsåtgärder genomföras. Dessutom sätter bostadsbolagen själva upp ambitiösa mål om energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Detta innebär att bostadsbolagen måste planera och genomföra dessa åtgärder på kort tid med … [Läs mer...]
Finanssektorns bidrag till klimatomställningen är ett marknadsmässigt misslyckande
Artikelförfattare: Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg Den finansiella sektorn skulle kunna ha en betydligt större och centralare roll genom att tydligare kanalisera mer kapital till investeringar i bolag och projekt som positivt bidrar till en hållbarare klimatomställning. Genom bland annat gröna- eller klimatobligationer besitter finanssektorn en ny ekonomisk maktstruktur för att kunna styra och aktivt påverka klimatet i en än mer positiv riktning inom samhällsbyggandet. Privata … [Läs mer...]
Ny vd för Akademiska Hus
Styrelsen för Akademiska Hus har utsett Caroline Arehult till ny verkställande direktör. Hon efterträder Kerstin Lindberg Göransson, som lämnar sitt uppdrag under hösten. Caroline är civilingenjör och har en gedigen erfarenhet från fastighetsbranschen. Hon kommer senast från rollen som vd på Hemfosa. Dessförinnan har hon haft ett flertal ledande positioner inom Skanska-koncernen, den sista som vd för Skanska Fastigheter Stockholm AB. Caroline tillträder som vd under hösten. … [Läs mer...]
Limmad granitkeramik på fasader
Granitkeramik eller fasadkeramik på fasader ger ofta ett klassiskt och exklusivt uttryck åt en byggnad. Det finns nu leverantörer och system som monterar tunna stenskivor på höga fasader med enbart limning. Hur hållbart är det över tid, och finns det risker med detta? Artikeln belyser några projekt som fått problem och försöker förklara varför det inte fungerar som tänkt. Stenfasader Historiskt har natursten på fasader varit ett sätt att accentuera byggnaden och ge den ett tungt och … [Läs mer...]
Tjugo procent lägre U-värde med förstärkta murade väggar
Krav på god energi- och resurshushållning och minskat klimatavtryck har de senaste åren satt fart på teknikutvecklingen i byggbranschen. Som ett led i att leva upp till de nya kraven, har en ny typ av energi- och resurseffektiva murade ytterväggar utvecklats i samarbete mellan Lunds tekniska högskola och utvecklingsintresserade aktörer inom mur- och putsbranschen. EUs Energieffektiviseringsdirektiv och Boverkets kommande krav på klimatdeklarationer fungerar som starka drivkrafter för att … [Läs mer...]
Fullskaleförsök av biobaserad isolering i ytterväggar
En jämförelse av isolerförmåga mellan konventionell mineralsullsisolering och biobaserad isolering i fullskala inom projektet Biobaserat Industriellt Byggande. Sverige siktar mot ett nationellt netto-noll utsläpp av växthusgaser senast 2045. En förutsättning för att lyckas med detta är att byggsektorn, som idag står för ungefär en femtedel av nationella utsläpp, kan reducera klimatpåverkan ytterligare [1]. Årligen byggs det mellan 50 000 och 60 000 bostäder, vilket därför står för en stor del … [Läs mer...]