• ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN
    • Hur skapar man konto?

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909

  Annons  
  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • GOLV OCH GRUND
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / HÅLLBART BYGGANDE / Har BNP-begreppet spelat ut sin roll som värdemätare för välfärd?

Har BNP-begreppet spelat ut sin roll som värdemätare för välfärd?

23 maj, 2019

Har BNP-begreppet spelat ut sin roll som värdemätare för välfärd?

BNP tar inte hänsyn till framtida välfärd. Bild: Pixabay.

BNP som mål för välfärd har i dag tappat tilltro för det moderna samhällsbyggandet. Världen har förändrats radikalt sedan BNP-begreppet (bruttonationalprodukt) infördes efter en amerikansk utredning på 1930-talet. BNP mäter volymen av det vi producerar och dess tillväxt, däremot inte kvalitet, utveckling och hållbarhet. BNP är ett mått som beskriver den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod på ett år. Genom att summera värdet av alla varor och tjänster som produceras får man fram ett lands BNP. BNP tar med andra ord inte hänsyn till hur varor och tjänster produceras till exempel det som är negativt för miljön. BNP har två fundamentala svagheter när det handlar om utveckling. BNP mäter produktion och ekonomisk tillväxt men inte människors välbefinnande och visar inte om produktionen kan upprätthållas i framtiden och om den är hållbar. Därför behövs ett nytt sätt att räkna, anser bland annat Kirk Hamilton från Världsbanken.

Det är inget fel på BNP så länge det används som ett mått på tillväxt i ekonomi. Det fungerar utmärkt som grund för skattesatser. Det är när BNP används som ett välfärdsmått som det blir problem enligt miljöekonomen och agronomen Thomas Hahn vid Stockholm Resilience Centre. Sveriges BNP fördelas av den privatägda sektorn med 80 procent och från den offentliga med 20 procent. Med den offentliga sektorn avses framförallt vård, skola, polis och andra verksamheter som finansieras med skattemedel.

Har BNP-begreppet spelat ut sin roll som värdemätare för välfärd?

Stormen Katrina ökade USA:s BNP.

BNP tar inte hänsyn till vilken kvalitet eller långsiktig effekt ekonomiska transaktionerna har

Mätningen av BNP sker således utan någon hänsyn till vilken kvalitet eller långsiktig effekt ur hållbarhetssynpunkt transaktionerna har. Exempel är föroreningar, skador på ekosystemet, utfiskning och resursslöseri vilka inte räknas in som negativa poster. Andra exempel är att både miljöförstörande och miljöfrämjande aktiviteter idag räknas på plussidan för en ekonomisk utveckling. Kostnader för brott, olyckor och miljöförstöring värderas lika med kostnader för hälsovård, utbildning och kollektivtrafik. Orkanen Katrina är ett exempel. Trots att över tusen människor omkom och att de materiella skadorna uppgick till cirka 200 miljarder dollar var katastrofen ”positiv” för USA:s BNP.
Världen måste ta hänsyn till minusposter i form av NNP (Nettonationalprodukt) där exempelvis även natur-resurserna räknas in i räkenskaperna. Vi kan inte fortsätta att förutsätta att naturresurserna är oändliga. Parallellt med BNP bör NNP värderas vilket kommer att ge en korrektare bild av världsekonomin och därmed de långsiktiga riskerna och dess följder. Naturkapitalet är särskilt viktigt för de fattigaste länderna med egna natur-resurser, men som saknar övrigt kapital.

Sverige är inte världsledande i hållbarhet som många tror

Vi får inte föreställa oss att Sverige är världsledande när det gäller att minska våra utsläpp av koldioxid (CO2). Tas hänsyn till de indirekta utsläppen som finns ackumulerade i varuimporten hade en minskning i stället blivit en kraftig ökning. Sverige hör till de länder som importerar mest CO2 i världen men dessa siffror rapporteras inte enligt nuvarande regelverk till FN och EU. Egentligen är klimatförändringarna det största marknadsmisslyckandet som världen hittills skådat som inte BNP tar hänsyn till. Lägre tillväxt i Sverige och andra rika länder behöver inte innebära minskad välfärd eller minskad social hållbarhet. De problem som vanligtvis förknippas med låg eller utebliven tillväxt såsom arbetslöshet, finansiell instabilitet och ökad skuldsättning, kan i stor utsträckning undvikas med en medveten politik enligt Mikael Malmaeus på IVL, Svenska Miljöinstitutet.

Svårt med finansiering av miljonprogrammet

Att minska energianvändningen och utsläppen av CO2 inte minst inom miljonprogrammet är av yttersta vikt. Vi är dock alla medvetna om att det i dag inte går att få en fastighetsekonomisk lönsamhet för att nå uppställda energimål för den befintliga bebyggelsen inom miljonprogrammet. Bankerna är ofta ovilliga att sätta kapital i finansiella ”olönsamma kortsiktiga riskprojekt” eftersom inte energieffektivisering räknas som en standardhöjande åtgärd som berättigar till hyreshöjning och intäkt till fastighetsägaren. För att få ekonomisk relevans är det i dag nödvändigt att energieffektivisering kombineras med standardhöjande åtgärder vilket ofta skapar negativa reaktioner hos hyresgäster. Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet är en långsiktig investering som ger en för-längd livslängd på fastigheterna på kanske 50 år vilket även är positiv för BNP. Vi hamnar med andra ord i ett slags moment 22. Även banker och finansieringsinstitut måste ta hänsyn till hållbar utveckling. Det är en gigantisk kapitalförstöring om vi inte gör någonting.
Bygg- och bostadsbolag som har som mål att minska utsläpp av CO2 genom olika energihushållningsåtgärder har med andra ord svårt att få stöd för detta i form av finansiering. Det är inte självklart att traditionella samhällsekonomiska analyser fungerar som rätt beslutsunderlag för långsiktiga beslut om hänsyn tas för de skadeverkningar som kan ge globala följdverkningar för klimatet. Långsiktiga konsekvenser anses mindre värda än nutida vinster som kan bidra till tillväxt.

Energieffektivisering används ofta till nyinvesteringar som ökar energianvändningen

De ekonomiska vinster som uppnås genom energieffektivisering används framförallt inom industrin till nyinvesteringar i den egna verksamheten. Totalt sätt innebär detta att energianvändningen faktiskt i många fall ökar genom energieffektivisering, men minskar per produktionsenhet, vilket leder till ökad BNP. Energieffektiviseringskravet måste med andra ord sättas högre än den förväntande tillväxten för att balansera den ökade energi-användningen”. Energieffektivitet fungerar bara om konsumtionsökningen inte överstiger effektiviseringsåtgärderna.
Enligt regeringens vårproposition anges att BNP är ett viktigt mått för att beskriva ekonomisk tillväxt. Det är enkelt och tydligt, men det ger samtidigt en begränsad bild av ett samhälles utveckling. Förutsättningarna för ekonomins och välfärdens utveckling beror dels på hur mycket resurser som skapas, dels på hur de fördelas, används och förvaltas, enligt finansminister Magdalena Andersson.

Dags till ekonomiskt nytänkande

Många företag tjänar mer på att köpa och sälja pengar, än vad de tjänar på sina produkter. Det är nu dags för ett nytänkande. BNP används globalt vi har därför fortfarande en lång väg kvar. När får världen en ny generation nationalekonomer som förstår att våra begränsade naturresurser är basen för vår välfärd och måste ingå i ekonomiska balansräkningar? Nettonationalprodukt (NNP) skulle bättre beskriva verkligheten. Signaturen Red topp skrev en gång i DN: ” Skulle stenåldersbarnen lytt sina föräldrar skulle vi vara kvar i stenåldern”. Alltför många ekonomer lever tyvärr fortfarande kvar i stenåldern.

Artikelförfattare
Johnny Kellner
Energi- och klimatstrateg

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik 4/19

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • GTIN – en hörnsten i arbetet med standardiserade data för optimering i byggnadssektorn
    GTIN – en hörnsten i arbetet med standardiserade data för…
  • BuildSafe blir en del av Infobric Group
    BuildSafe blir en del av Infobric Group
  • LCA-rapport om klimatavtryck för flerbostadshus
    LCA-rapport om klimatavtryck för flerbostadshus
  • Flygande betong – byggelementen  som förändrade världen
    Flygande betong – byggelementen som förändrade världen
  • Köldbryggor i sandwichelement
    Köldbryggor i sandwichelement
  • Fullmakter inom entreprenadkontrakt
    Fullmakter inom entreprenadkontrakt
  • Sverige ställer om till en cirkulär ekonomi
    Sverige ställer om till en cirkulär ekonomi
  • Årets Exellence in Civil Engineering
    Årets Exellence in Civil Engineering

Inlagd i: HÅLLBART BYGGANDE, Ur senaste numret

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem

Sök på Bygg & teknik

Ledare

Omvärld i snabb förändring

Inför den här ledaren så tittade jag på motsvarande ledare – den sista innan sommaren – de senaste tre åren. I ledaren 2019 var det bara full fart framåt, precis som det var i större delen av världen. Ledaren handlade om klimatfrågan och hur vi ska klimatanpassa byggandet, samhället och omvärlden. Det måste till rätt stora förändringar för att nå klimatmålen, och hur ska vi kunna … [Läs hela ledaren...]

Event

Grundläggningsdagen på Stockholmsmässan

Grundläggningsdagen 2023

Grundläggningsdagen är framflyttad till 16 mars, 2023. Besök Grundläggningsdagens hemsida

Byggnytt

Batteridriven byggakustikförstärkare

Tröttnat på strul med kablage vid byggakustikmätningar? Den nya Nor282 byggakustikförstärkare kan vara lösningen på problemet. – Batteridrift upp till 90 minuter vid full effekt. – WiFi trådlös … [Läs mer...]

Digitala Heta Arbeten®

Smidigt, effektivt och – framför allt – säkert. Det är några av fördelarna som papperstillverkaren Arctic Paper Grycksbo upplever med att använda den digitala tillståndslistan för Heta Arbeten®. Nu … [Läs mer...]

Vinnaren av Nordbyggs guldmedalj

Recoma byggskivor vann Nordbyggs Guldmedalj, priset för årets mest innovativa produktnyhet 2022. Skivorna är helt tillverkade av återvunna kompositförpackningar där enbart värme och tryck används vid … [Läs mer...]

Nytt dokumentationspaket gör det enklare att bygga hållbart

Kraven på hållbart byggandet ökar. Därmed ökar även behovet att dokumentera byggmaterialens CO2-avtryck för att uppnå en Miljöbyggnads­certifiering – en uppgift som börjar hos leverantören. Nu har … [Läs mer...]

Filborna vattentorn i Helsingborg vinner Kasper Salin-priset

Under Arkitekturgalan den 7 april mottog Filborna vattentorn i Helsingborg 2021 års Kasper Salin-pris för bästa byggnad. Arkitekt är Wingårdhs med Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA) som … [Läs mer...]

Återbruk när tillfälliga Östermalmshallen blir padelhall

Nu har ett av Sveriges största återbruksprojekt öppnat. Den tillfälliga saluhallen på Östermalmstorg, som användes när den gamla Östermalmshalleni Stockholm renoverades, blir padelhall i Mölnlycke … [Läs mer...]

Ny plattform för upphandling av energiåtgärder åt fastighetsägare

Bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare har stor potential när det gäller ökad hållbarhet och energieffektivisering i sina byggnader. Många byggnader läcker energi, och därför också pengar; … [Läs mer...]

Nytt golvregelsystem speciellt anpassat för CLT/KL-trä

För att möta det stora fokus som finns för miljon och minska CO2-avtrycket än mer så har Granab Golvregelsystem tagit fram ett nytt system speciellt anpassat för CLT/KL-trä, system 8000 W. Företaget … [Läs mer...]

Svetsning av membran på platta tak

Uniroof 700 är en kompakt taksvetsmaskin utvecklad av Leister i Schweiz. Maskinen lämpar sig till svetsning av termoplastiska vattentätande membran på platta tak upp till 500m2 såväl som lutande tak … [Läs mer...]

Ny skonsam justerskruv minskar materialspillet

FAFS liknar ingen annan jus­terskruv. Lika exakt som den biter och kan skruvas i, lika enkelt och exakt kan den demonteras. Den nya justerskruven från fischer lämnar träkonstruktioner så in­takta att … [Läs mer...]

Den nya generationens takskiva

Nu presenterar Forestia ett nytt byggmaterial – den nya generationens takskiva. Ett slätt premiumtak av högsta kvalité. Slipp spackla och slipa – det är bara att limma och klicka så är det nya taket … [Läs mer...]

Förlags AB Bygg & teknik, Box 2053, 135 02 Tyresö • Telefon 08-408 861 00 © Copyright 1909 - 2019 • Alla rättigheter reserverade.