Figur 1: Sammansättningen av mögelpartiklar i inomhusluften i ett hus A) utan fuktproblematik och B) med fuktproblematik, jämfört med den i utomhusluften.
Lokalförvaltningen och Botaniska Analysgruppen har under många år samarbetat i utredningar av byggnader, där man antingen misstänkt en fuktskada eller där brukare oroat sig för mögelförekomst. En analys av luftburna mögelpartiklar i en byggnad har ofta utförts i ett inledande skede av en byggnadsteknisk utredning och tillsammans med fuktindikering. Resultatet kan ge information om att något inte står rätt till. Sammansättningen och koncentrationen av mögelpartiklar i rumsluften kan skvallra om mögeltillväxt någonstans i byggnaden.
Vi utgår från erfarenheter av spormätning med RCS-sampler i luft, som vi har tillämpat i skadeutredningar under många år för att leta efter dolda fuktskador. Emellertid ville vi undersöka, om det finns andra icke-förstörande metoder på marknaden som kan fungera som komplement. Därför gjorde vi därför parallella tester i utrymmen, där vi kände till de byggnadsmässiga förhållandena.
Mögelpartiklar inomhus
Utomhusluften är normalt den främsta källan till luftburna mögelpartiklar inomhus, det vill säga till luftburna mögelsporer och små fragment av mögelhyfer (celltrådar). Luften utomhus är full av partiklar från svampar som lever på eller tillsammans med levande växter eller som nedbrytare av dött material, framför allt under den gröna delen av året. En del av dem, men inte alla, är mögelsvampar. I en byggnad läcker det hela tiden in luft genom väggar och öppna fönster, och inomhusluften är därför aldrig ren från mögelpartiklar, om det inte rör sig om ett renrum eller en operationssal. Om det inte finns några fuktproblem, brukar inomhusluftens sammansättning av sådana partiklar avspegla utomhusluftens, men halterna är lägre. Om byggnaden däremot har drabbats av en fuktskada, finns det förutsättningar för mögeltillväxt och ett tillskott till luften inomhus. Då avviker sammansättningen av mögelpartiklar från den i utomhusluften, se figur 1.
Artikelförfattare: Åslög Dahl, Botaniska Analysgruppen AB Jan-Erik Andersson, Lokalförvaltningen Göteborgs stad Elisabeth, Gondel, Botaniska Analysgruppen AB Maria Alm, Lokalförvaltningen Göteborgs stad Robert Daun, Botaniska Analysgruppen AB
